Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Millenniemålen i Etiopien - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Millenniemålen

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Millenniemålen i Etiopien

Torkan försämrar matsituationen

Enligt Världsbankens statistik lever omkring 31 procent av etiopierna i absolut fattigdom, det vill säga på mindre än 1,25 dollar om dagen. Lantbruket sysselsätter omkring 80 procent av befolkningen.

Etiopien: millenniemålen

  • Andel av befolkningen som lever i absolut fattigdom: 31 % (2011)
  • Av barnen i grundskoleålder börjar 87 procent skolan (2011)
  • Per hundra pojkar som börjar grundskolan börjar 91 flickor skolan (2011)
  • Kvinnor av parlamentarikerna: 28 % (2011)
  • Dödligheten för under 5-åringar (per 1000): 77 (2011)
  • Mödradödligheten (per 100 000): 350 (2010)
  • Andel hivsmittade (15–49-åringar): 1,4 % (2011)
  • Befolkningsandel som lever utan rent vatten: 56 % (2010)
  • Officiellt utvecklingssamarbete av BNI: 11,2 % (2011)
     

Matsituationen försämras bland annat av återkommande torka, få investeringar på landsbygden och en försämring av jordmånen. Under de senaste åren har regeringen försökt lindra fattigdomen och hungern till exempel genom socialskyddsprogram.

Skolan blir ofta på hälft

Skolgångssiffrorna för de etiopiska barnen har förbättrats med en svindlande fart: 87 procent av barnen börjar skolan - ännu år 2000 var andelen cirka 40 procent.

Landet har på ett betydande sätt ökat utbildningens andel av statsbudgeten, men ändå slutför bara 58 procent av barnen sin grundskola enligt Världsbanken. Orsaker är bland annat att barnen börjar jobba, alltför långa avstånd och naturkatastrofer.

Flickorna till skolan

Kvinnornas ställning i Etiopien är svag, men det finns ljusglimtar. Till exempel stympas allt färre flickors könsorgan. Kvinnornas andel av medlemmarna i parlamentet har stigit till 28 procent. Också flickornas andel av dem som börjar grundskolan har ökat. Per hundra pojkar börjar 91 flickor grundskolan. På de högre stadierna ligger flickorna ändå långt efter.

Barndödligheten minskar

Dödligheten för under femåringarna har minskat med omkring 61 procent och under ettåringarna med 56 procent sedan 1990 bland annat tack vare statens hälsovårdsprogram. Ändå dör alltför många barn fortfarande och den största delen av dödsfallen kunde  förhindras med enkla medel som amning, handtvätt med tvål och mineraltillskott.

Kvinnorna föder utan hjälp

Etiopien hör till de tio länder där 60 procent av världens mödradödlighet sker. Även om mödradödligheten har minskat med nästan två tredjedelar på 20 år dör fortfarande 350 kvinnor av 100 000 av orsaker som har med graviditet och förlossning att göra.

Dödsfallen förklaras delvis av att 90 procent av de etiopiska kvinnorna föder utan professionell hjälp. Regeringen har försökt förbättra situationen bland annat genom att öka antalet hälsovårdare och läkare på landsbygden.

En miljon föräldralösa på grund av aids

Det finns nästa 800 000 hivpositiva personer i Etiopien och nästan en miljon barn som har förlorat sina föräldrar i aids. Sjukdomen har drabbat landet hårt, men till exempel smittofallen bland gravida har minskat och allt fler låter testa sig. Enligt FN:s hivprogram UNAIDS har omkring 1,4 procent av de vuxna etiopierna hivsmittan.

Under hälften har rent vatten

Bara 44 procent av etiopierna har tillgång till rent vatten. Sanitation har en dryg femtedel.

Landet lider också ofta av såväl översvämningar som torka. Klimatförändringen kan under de kommande årtiondena höja landets medeltemperatur med hela tre grader.

Beroende av bistånd

Även om Etiopiens ekonomi under de senaste åren har hört till de snabbast växande i världen har landet på 2000-talet hört till de största mottagarna av humanitär hjälp. Landet är också mycket beroende av utvecklingsbistånd som det år 2011 mottog för motsvarande 11,2 procent av sin bruttonationalinkomst, cirka 3,6 miljarder dollar.

Källor:

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 19.9.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi