Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Fattigdom och hunger minskar långsamt i Etiopien - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Utvecklingsmätare och utmaningar

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Fattigdom och hunger minskar långsamt i Etiopien

Etiopiens regering har under de senaste åren kämpat för att minska fattigdomen, men problemen är djupt rotade.

Nainen ja lapsi Etiopiassa. Kuva: Satu RyynänenLantbruket är outvecklat och beroende av regnen, vilket också påverkar tillgången till mat. Bild: Satu Ryynänen.

Etiopiens ekonomi har under de senaste åren vuxit med rekordfart och enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP är landet ett av dem vars mänskiga utveckling har förbättrats mest under de senaste åren.

Trots det är fattigdomen fortfarande ett segt problem i landet. Bruttonationalinkomsten per capita (per person) är fortfrande hälften mindre än i medeltal i Afrika söder om Sahara.

Enligt Världsbankens statistik lever omkring 31 procent av etiopierna på mindre än 1,25 dollar om dagen. Fattigdomen har under de senaste åren minskat, men på stadsområdena har inkomstskillnaderna under samma tid vuxit.

Att få maten att räcka till är ett ständigt problem för många etiopier. Största delen av etiopierna lever på landsbygden. Lantbruket är outvecklat och beroende av regnen, vilket också påverkar tillgången till mat.

Även om andelen av befolkningen som är undernärd har minskat klassas landets situation som alarmerande till exempel i världens hungerindex, som publiceras av forskningsinstitutet IFPRI som undersöker tillgången till mat. Under den senaste allvarliga torkan behövde över 4,5 miljoner etiopier humanitär hjälp.

Allt fler går i skola

Etiopien: Indexet för mänsklig utveckling

  • Placering 173 / av 187 länder
  • Indexet mäter staternas utvecklingsgrad på basis av hälsa, utbildning och inkomster. Finland ligger på plats 21.

 

Etiopiens regering har som mål att lyfta landet till ett medelinkomstland fram till år 2025, och den använder en stor del av sina resurser till sektorer som har med fattigdom att göra, som till exempel lantbruk, utbildning, hälsa, vatten och vägar.

Men det finns mycket kvar att göra. Även om till exempel mödradödligheten har minskat tack vare bättre hälsovård så är läget fortfarande ett av de sämsta i världen. 90 procent av kvinnorna föder fortfarande utan hjälp av utbildad personal.

Men landet har tagit framsteg och ett av dem syns i utbildningsstatistiken. Idag börjar närmare 90 procent av barnen i skolan, då siffran i början av 2000-talet låg kring 40 procent.

En orsak till att man kunnat öka siffran är att skolor har byggts särskilt på avlägset belägna landsbygdsområden samt att man ökat utbildningens andel av landets budget. Men då antalet elever ökar har samtidigt utbildningens kvalitet försämrats. Många av eleverna lider också av svält, vilket påverkar inlärningsresultaten.

Det är svårt att komma in på något fortsatt utbildning. Skolan blir också på hälft för många på grund av att de måste börja arbeta och på grund av de långa avstånden.

Vattenförsörjning med stöd av Finland

Finland och Etiopien har länge haft utvecklingssamarbete. År 2013 är Finlands bilaterala stöd till Etiopien cirka 15,7 miljoner euro. Målet med utvecklingssamarbetet är bland annat att minska fattigdomen bland småbönderna, stödja välmåendet för landsbygdsinvånarna och förbättra kvaliteten på undervisningen.

En av de viktigaste tyngdpunkterna är vattenförsörjningen. ENligt FN:s statistik har mindre än hälften av etiopierna tillgång till rent dricksvatten, och bara var femte har avlopp och kloak. Speciellt dålig är situation på landsbygden. Största delen av befolkningen bor på torra områden och vatten måste ofta hämtas på flera timmars avstånd.

Finland har i åratal finansierat projekt inom vattensektorn i Etiopien. Tack vare ett vattenförsörjnings- och miljöprogram som Filand har stött har över 5 000 brunnar byggts och över 1,2 miljoner etiopier har fått tillgång till rent vatten.

Källor:

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 19.9.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi