Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Naturresurser skapar välmående åt alla - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Naturresursser, miljö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Naturresurser skapar välmående åt alla

Majoriteten av världens fattiga lever i länder där det finns rikligt med naturresurser. En hållbar, effektiv och demokratisk administration av naturresurserna garanterar att mineralerna, skogarna och vattenresurserna gagnar också de fattiga människorna.

Hållbar administration av naturresursser i Tanzania.  Skogsskötarna mäter träd i naturparken Mikumi i Tanzania. Bild: Laura Oja Skogsskötarna Thomas Assenga och Gabriel Laizer mäter träd i naturparken Mikumi i Tanzania. Bild: Laura Oja

Alltid kommer de fattigaste inte åt att njuta av inkomsterna från sitt hemlands naturresurser. Speciellt vinsterna från gruvverksamheten hamnar i händerna på utländska företag och en minoritet inom landet.

Till exempel i Niger står försäljningen av uran för 64 proent av landet exportinkomster, men bara en bråkdel av pengarna gagnar de fattiga människorna genom offentlig hälsovårds- och utbildningsservice.

Också olaglig skogsavverkning och illegal handel med trä tar ifrån utvecklingsländernas fattiga deras möjligheter att höja sin levnadsstandard med hjälp av arbets-, försäljnings- eller skatteinkomster från naturresurserna.

Att administrera naturresurserna rättvisare än vad nu görs kräver av utvecklingsländerna att de minskar korruptionen och gör administrationen mer genomskinlig. Av företagen krävs ansvarstagande, öppenhet och genomskinlighet.

Till exempel i Europeiska unionens FLEGT-program kontrollerar importörerna trävirkets laglighet innan det kan säljas inom EU.

I utvecklingsländerna bor man på ekologiskt känsliga områden

Befolkningstillväxten, urbaniseringen och klimatförändringen får människorna att tävla om de krympande naturresurserna och markerna. I många länder tvistar människor också om landägande, administration och rätt att bruka marken.

Redan nu lever en fjärdedel av utvecklingsländernas befolkning på ekologiskt känsliga områden som berg, floddeltan och i närheten av öknar.

Läget blir ännu svårare då andningsluften, vattendragen och jordmånen förorenas och annan miljöförstöring sätter in. Det hotar människornas välmående och naturens mångfald.

Speciellt skogarna och tillgången på rent vatten är kopplade till utveckling, trygghet och att minska fattigdomen.

Inget liv utan vatten

Av jordklotets vattenresurser är cirka tre procent sötvatten, som är oumbärligt för människan. Av det är bara en procent lättillgängligt i sjöar, floder och dammar. En stor del av vattnet är förorenat av samhällenas och industriernas avfallsvatten samt av lantbrukets gödsel och bekämpningsmedel.

Jordklotets vattenresurser fördelar sig ojämnt. Minst sött vatten finns det i Afrika, Asien och Mellanöstern.

Då floder och grundvatten ligger på flera länders område leder det till tvister mellan länderna, som på Nilens, Jordans, Eufrats, Tigris och Indus avrinningsområden. Striden om knappt och dyrt prissatt vatten skapar problem också inom länder.

Över en miljard människor tvingas klara sig utan rent vatten. FN uppskattar att hela två tredjedelar av jordens befolkning kommer att lida av vattenbrist inom år 2025.
Vattenbristen förvärras av:

  • omfattande skogsavverkning som försämrar jordmånens möjligheter att binda vatten
  • klimatförändringen som påverkar hur nederbörden fördelas på jordklotet: samma område kan turvis drabbas av torka och översvämningar orsakade av ösregn
  • vattensvinn: i storstäderna försvinner upp till 40 procent av vattnet

Människan lever av skogen

En tredejedel av världens jordareal är täckt av skogar. Under de två senaste årtiondena har speciellt de tropiska regnskogarna huggits ned till åkrar i miljontals hektar.
Under den allra senaste tiden har röjningstakten ändå bromsats upp speciellt i Indonesien och Brasilien. Också omfattande trädplanteringar på olika håll i världen har reducerat skogsminskningen.

För tillfället får en miljard människor direkt eller indirekt sin utkomst från skogen.
Vid sidan om trä får människan mat, medicin och energi från skogen. Till exempel i Afrika används 90 procent av alla fällda träd till ved. Skogen erbjuder också människan möjligheter till rekreation och turism.

Skogarna kan dessutom

  • upprätthålla naturens mångfald
  • bevara markens produktionsförmåga
  • binda vatten
  • förebygga erosion och ökenspridning
  • binda koldioxid och på det sättet bekämpa klimatförändringen
  • Inom FN:s REDD-program stöds utvecklingsländer ekonomiskt att skydda sina skogar så att de som kolsänkor förebygger klimatförändringen.

FN:s millenniemål och naturresurserna

FN:s sjunde millenniemål för utvecklingen försöker trygga en hållbar utveckling för miljön.

Finland och naturresurserna

En hållbar administration av naturresurserna och miljöskyddet är tyngdpunkter för Finlands utvecklingspolitik och - samarbete. Finland stöder utvecklingsländerna bland annat då det gäller förnybar energi, naturens mångfald och fattiga människors landrättigheter. Finland betonar ursprungsfolkens rättigheter att använda naturresurserna.

Fakta

 

  • En ekologiskt hållbar utveckling anpassar människans verksamhet till naturens bärkraft. En ekonomiskt  hållbar utveckling tryggar en jämn ekonomisk tillväxt utan skuldbörda och förbrukning av lagren. En samhälleligt hållbar utveckling garanterar människor jämlika möjligheter till välmående, beslutsfattande och förverkligande av basrättigheterna. En kulturellt hållbar utveckling sparar kulturernas mångfald från en generation till en annan.
  • I utvecklingsländerna är fisk den främst källan till protein för en miljard människor. 85 procent av världshavens fiskestammar är överanvända.
  • Omkring 70 procent av sötvattnet används i lantbruket. På torra områden kan bevattningsvattnets andel vara hela 90 procent av helhetsförbrukningen.
  • Enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP har varje människa rätt till 20 liter rent vatten per dag. En människa på Madagaskar använder i medeltal fem liter vatter, en människa i industriländerna 250 liter.
  • Under åren 2000-2010 försvann det varje år 13 miljoner hektar skog.

Källor:

  • FN:s livsmedels och lantbruksorganisation FAO
     
  • CIA
     
  • Världsbanken
     
  • Utrikesministeriet
     
  • Miljöministeriet
Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 10.9.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi