Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Smittosamma sjukdomar plågar fortfarande utvecklingsländerna - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Hälsa, hiv/aids

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Smittosamma sjukdomar plågar fortfarande utvecklingsländerna

Hälsan är en mänsklig rättighet som alla världens människor inte får njuta av. I utvecklingsländerna dör speciellt barn i smittosamma sjukdomar som kan förebyggas och botas. De vuxna lider också av de kroniska sjukdomar som är bekanta i välfärdsstaterna.

Sydafrika hälsä. Pozisa Maghekez, bild: Laura Oja Pozisa Maghekeza kom med sin Ligewa-baby till en avlägset belägen klinik i östra Kapkolonin i Sydafrika. Kliniken har fina utrymmen, men ingen behörig personal. Bild: Laura Oja

I utvecklingsländerna lever människor i dag längre och friskare än för tjugo år sedan.

Allt fler har råd att äta sig mätta och dricka rent vatten. Också medicinerna verkar och hälsoservicen fungerar bättre än tidigare. Människor vet hur de ska sköta sin egen och sina närmastes hälsa.

Välmåendet fördelas ändå ojämnt. De allra fattigaste blir fortfarande sjuka och dör i smittosamma sjukdomar som man nu för tiden kan förebygga och bota.

De smittosamma sjukdomarna sprids genom smutsigt vatten, dålig hygien, förorenad andningsluft och - hos vuxna - också genom oskyddat sex. Många tropiska sjukdomar sprids till människan via myggor eller mikroorganismer.

Speciellt barnen lider av undernäring som försvagar deras motståndskraft. Därför dör miljoner barn under fem år varje år i lunginflammation, mässling, diarré, malaria eller hiv/aids. Flest barn dör i Afrika söder om Sahara.

Motsvarande 20 procent av barnens handikapp beror på undernäring och tio procent på sjukdomar som inte skötts.

Mat som har dåliga näringsvärden bromsar också upp den kognitiva utvecklingen av barnets hjärna, vilket gör det svårare att lära sig och senare att arbeta.

Hiv/aids förlamar afrikanska samhällen

De smittosamma sjukdomarna förhindrar också vuxna från att tjäna sitt uppehälle och ta hand om sina familjer. Speciellt inverkan av hiv/aids är ofantlig:

  • 2,7 miljoner människor smittades av hiv år 2010. Av dem var 70 procent afrikaner.
  • I Afrika söder om Sahara är hiv/aids ett gissel speciellt för flickor mellan 15 och 19 år, som löper sex gånger större risk att få hiv än pojkar i samma ålder.
  • Sjukdomen förlamar hela samhällen då personalen på sjukhus och skolor insjuknar och slutligen dör.
  • Samtidigt blir tiotusentals barn föräldralösa årligen.

I utvecklingsländerna insjuknar vuxna också i tuberkulos och tropiska febersjukdomar som dengue. Också vanliga infektioner i luftvägarna är ofta förekommande.

Mödraskapet dödar unga flickor

Också mödraskapet riskerar unga flickors liv. Flickor under 15 år har en femfaldig och 15-19-åriga flickor en tvåfaldig risk att dö under graviditet eller förlossning jämfört med kvinnor som fyllt tjugo.

Sammanlagt 287 000 kvinnor dog av komplikationer under graviditet och förlossning år 2010. Var femte av dem dog i Indien.

Ändringar i livsstilen fördubblar sjukdomsbördan

I utvecklingsländerna insjuknar och dör människor också allt oftare av kroniska icke-smittosamma sjukdomar.

Till exempel lider var tredje afrikan av högt blodtryck. Samtidigt ökar andelen överviktiga människor vilket ökar antalet människor i utvecklingsländerna som insjuknar i och dör av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Tobak, alkohol, onyttig kost och alltför lite motion är orsaken till majoriteten av de kroniska välfärdssjukdomarna både i de fattiga och i de rika länderna.

Basservice, hälsoupplysning och mediciner garanterar välmåendet

Fattiga människors hälsa kan förbättras med enkla medel.

Ett fungerande bashälsovårdssystem, billiga mediciner och en mångsidig hälsoupplysning främjar effektivt människors välmående. Barns och kvinnors hälsa förbättras genom ett täckande rådgivningsnätverk och professionell personal.

Dessutom motas undernäring och tarmsjukdomar som diarré med näringsrik mat och rent vatten. Myggnät som behhandlats med insektgifter förebygger malaria, och vaccinationer barnsjukdomar som mässling.

FN:s millenniemål och smittosamma sjukdomar

Dödligheten för barn under fem år har minskat under de senaste tio åren. Allt färre människor dör också i hiv/aids, tuberkulos eller malaria tack vare billiga och effektiva medicioner. Nästan 90 procent av världens människor har möjlighet att dricka rent vatten.

Mödradödligheten har däremot inte minskat enligt målsättningarna. Dessutom är 2,5 miljarder människor fortfarande utan en ordentlig toalett.

Finlands utvecklingspolitik och hälsan

Finlands målsättning är att trygga hälsovårdsservice också för de allra fattigaste och de grupper som lätt marginaliseras. Finland betonar vikten av samhällsbaserat förebyggande hälsoarbete samt människors möjligheter att själva påverka sitt eget välmående.

Förebyggande är den centrala punkten då det gäller hiv/aids-arbetet. Dessutom stödjer Finland utvecklingsläderna för att sköta den dubbla sjukdomsbördan.

Fakta

Uppskattningsvis 655 000 människor dog i malaria år 2010. Av dem var 86 procent barn under fem år.

I slutet av år 2010 fanns det 34 miljoner hiv-positiva i världen.

År 2010 dog varje dag 800 kvinnor på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning.

Två tredjedelar av världens cancerdödsfall registreras i utvecklingländerna. I Afrika söder om Sahara är den vanligaste dödliga cancern hos kvinnor cancer i livmoderhalsen.

År 2009 använde Finland 3 025 euro per invånare på hälsovård. I Eritrea är motsvarande summa under 9 euro.

Källa: Världshälsoorganisationen WHO. World Health Statistics 2012.

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 26.7.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi