Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Vad är fattigdom i utvecklingsländerna? - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Fattigdom

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Vad är fattigdom i utvecklingsländerna?

En fattig människa kan inte sköta om sina egna basbehov och delta fullödigt i samhället. Under de senaste åren har fattigdomen minskat speciellt i östra Asien. Samtidigt har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna mellan människor vuxit.

Fattigdom i Moçambique. Bild: Liisa TakalaEn gatsopare i Quelimane. Nyttan av den ekonomiska tillväxten når inte alla i Moçambique. Bild: Liisa Takala.

I vardagligt tal betyder fattig en människa som inte har pengar. Ofta definieras fattigdom i förhållande till pengar och egendom. Som mätare används en människas inkomster och egendom.

Enligt Världsbanken lever en människa i absolut fattigdom om hon måste klara sig med en euro om dagen. För tillfället lever 1,3 miljarder människor i fattigdom. Strax under 2,5 miljarder människor måste klara sig på drygt 1,5 euro om dagen.

Men inkomstfattigdom är bara en av fattigdomens många aspekter som också innefattar

  • otillräckligt näring, hälsa och utbildning
  • svag samhällelig position och uppskattning
  • få rättigheter, friheter och möjligheter att påverka
  • brist på samhälleliga skyddsnät.

Med en bred definition är fattigdom oförmåga att sköta om sina egna basbehov och delta fullödigt i samhället.

Fattigdom är absolut eller relativ

I utvecklingsländerna är fattigdomen oftast absolut. Det betyder att en människa inte kan skaffa bostad, mat eller kläder på ett sätt som ens uppfyller basbehovern.

I industriländerna är fattigdomen oftast relativ. Det betyder att fattiga människor inte klarar av att nå minimilevnadsstandarden i sitt samhälle. Sådan fattigdom definieras ofta som en procentandel av samhällets genomsnittliga inkomst.

Fattigdomens onda cirkel förstärker sig själv

Orsakerna till och följderna av fattigdomen går in i varandra.

Till exempel befolkningstillväxten orsakar fattigdom både i familjer och samhällen då de från tidigare knappa resurserna måste fördelas på en ännu större mängd människor. Befolkningstillväxten nollar också nyttan av den ekonomiska tillväxten.

Å andra sidan behöver de fattiga familjerna fortfarande många barn som arbetskraft och för att trygga ålderdomen.

På motsvarande sätt klarar en fattig och hungrig människa inte av att studera eller arbeta, vilket ytterligare försvagar hennes möjligheter att förbättra sin inkomst.

Fattigdomen förklaras också av

  • brister i utbildnings- och hälsovårdssystemen
  • ett ensidigt ekonomiskt system som koncentrerar sig på att producera råvaror
  • en handelspolitik som främjar de rika ländernas intressen
  • ett outvecklat och ineffektivt lantbruk
  • en svag och korrumperad administration
  • naturfenomen som har tillspetsats av klimatförändringen
  • väpnade konflikter.

Fattigdomen minskar, ojämlikheten ökar

I många utvecklingsländer har den ekonomiska tillväxten skapat arbetsplatser och hjälpt människor att bli förmögnare. Till exempel i Kina har miljoner människor lyckats förbättra sin materiella levnadsstandard.

Under de senaste trettio åren har fattigdomen i världen minskar betydligt. Åt 1981 levde över hälften av utvecklingsländernas befolkning i absolut fattigdom, nu är andelen 22 procent.

Men frukterna av den ekonomiska tillväxten har ändå inte fördelats jämnt. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna har under de senaste åren vuxit inom och mellan länder. Till exempel i Moçambique tjänade den rikaste tiondedelen år 2008 nästan tjugo gånger mer än landets fattigaste tiondedel. 

 

Fattigdom i Moçambique. Bild: Juha Peurala Moçambique är ett av Finlands sju långvariga partnerskapsländer inom utvecklingssamarbetet. Bild: Juha Peurala 

 

Samtidigt lever många människor i en ekonomiskt osäker situation där vilken som helt kris, även om den är tillfällig, kan leda till fattigdom.

Det kan vara frågan om att familjeförsörjaren dör eller blir sjuk, att baslivsmedlen stiger i pris eller att en naturkatastrof förstör familjens levebröd.

Man kan ta itu med fattigdomen

Att minska fattigdomen kräver bland annat

  • en ekonomisk tillväxt som gynnar de fattiga
  • en administration och ett rättssystem som stöder de fattiga
  • tillgång till mat samt basundervisning och - hälsovård
  • socialskydd och skyddsnät
  • att minoriteterna godtas som en del av samhället
  • kvinnors möjligheter att studera, arbeta och påverka
  • hållbar miljö.

FN:s millenniemål

Det första av FN:s millenniemål för utvecklingen försöker halvera den absoluta fattigdomen och hungern fram till år 2015. Också de andra millenniemålen minskar fattigdomen.

Finland utvecklingspolitik och fattigdomen

Att minska fattigdomen är det viktigaste målet för Finlands utvecklingspolitik. Finland försöker också minska den ekonomiska och sociala ojämlikheten.

Speciell uppmärksamhet fäster Finland vid sårbara, lätt marginaliserade och diskriminerade människors rättigheter och likvärdiga möjligheter att delta.

Fakta
  • År 2008 levde 1,3 miljarder människor i absolut fattigdom. Det är 0,6 miljarder färre än år 1981.
  • I Östasien levde 14 procent av befolkningen i absolut fattigdom år 2008. År 1981 var andelen 77 procent. Östasien halverade sin fattigdom för ett tiotal år sedan, i enlighet med FN:s millenniemål, och det är främst Kinas förtjänst.
  • 47 procent av befolkningen i Afrika söder om Sahara levede i absolut fattigdom år 2008. År 1981 var andelen 51 procent.
  • Dagslönen för 456 miljoner människor låg under en euro år 2011.
  • 925 miljoner människor levde i kronisk hunger år 2010.

Källor:

  • Världsbanken
  • Världsarbetsorganisationen ILO
  • Utrikesministeriet
  • FN:s livsmedels- och jordsbruksorganisation FAO

 

 

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 25.7.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi