Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Sju stora och små bröder - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 15.1.2007

Sju stora och små bröder

När finska barnböcker översattes i Senegal ställde skillnaderna i livsmiljön  och kulturen till med huvudbry för översättarna. Men afrikanerna hittade också  många bekanta element i de finska böckerna.

Souleymane DiopLitteraturforskaren Soulemayne Diop från Senegal började senaste vår översätta Mauri Kunnas Sju hundbröder till språket wolof. De första svårigheterna stötte han på redan i bokens titel. I Senegal finns inte skilda benämningar enbart för syster eller bror utan ett syskon benämns alltid med ett ord som samtidgt fastslår om det gäller ett äldre eller yngre syskon. Därför fick boken heta Sju stora och små bröder.

Den andra svårigheten hade att göra med hundfigurerna. I Senegal anses hundar vara smutsiga djur och att kalla någon för hund innebär djupt förakt. Därför gick det inte att ha hundar som beter sig som människor i en bok avsedd för senegaleser och till slut bestämde sig Diop att i sin översättning bara kalla figurerna för människor.

Diop var redan lite bekant med finländsk kultur efter att ha arbetat som biblioteksansvarig i Dakars finsk-senegalesiska center. Han översatta Mauri Kunnas Sju hundbröder och Hundarnas Kalevala till wolof för att de ska kunna användas som undervisningsmaterial när man lär sig läsa och skriva.

Tiden före den kalla tiden

Därefter fick Diop lov att fundera på hur han skulle översätta de fyra årstiderna till wolof.

”Vi har bara två årstider, den torra som räcker nio månader och regnperioden som räcker tre månader. Någon vinter har vi inte. Det här är som vinter för oss säger Diop och betraktar det milda septembervädret när han berättar om översättningsarbetet vid Åbo universitets avdelning för översättare.

Vintern beslöt han beskriva som ”när det är kallt” och hösten som ”tiden före den kalla tiden”.

Också snö och skidåkning måste förklaras. I wolof använder man många uttryck som lånats från franskan och Diop bestämde sig för att beskriva snön med det franska ordet ”neige” men ändrade det till en form som passar wolof bättre; ”nees”.

För olika träd och djur sökte han motsvarigheter i den egna bekanta omgivningen. Bland annat fick vargen bli ett sjakalliknande djur som kallas ”till” och renen en antilop; ”kewël”.

Sångerna i boken var inte heller lätta att översätta. Diop testade flera olika versioner på sina vänner för att hitta former som kändes naturliga. Däremot var alla brottningstermer som bröderna använder lätta eftersom brottning är Senegals nationalsport och det finns mycket terminologi att ta ur.

Familjelivet kändes bekant

De sju brödernas familj tycktes mycket mera afrikanska än europeiska för Diop och deras karaktärer kändes bekanta.

”Juhani till exempel, han försöker bära ansvar för sina bröder och vara en ledare för dem, Eero igen är ung och mycket intelligent. Familjen och familjelivet i boken är mycket intressant för det finns många beröringspunkter med familjelivet i Senegal just i deras sätt att beskydda varandra och dela allting. Och de måste också göra allt för att bli gifta!”

Diop berättar att han själv identifierar sig mest med Eero.

Först hade han funderat på att ändra brödernas namn till senegalesiska men beslöt sig ändå för att bevara de ursprungliga namnen eftersom det i alla fall handlar om en finsk bok. Bokens innehåll passar enligt honom bra för undervisning i läsning och skrivning i Senegal och det går också att göra barnteater som bygger på innehållet.

”Jag önskar att jag hade en Sampo!”

Kalevalas motiv kändes inte heller avlägset för andekrafter är kända företeelser i afrikanska kulturer. Figurer som Lemminkäinen och Väinämöinen kunde lika väl komma från Afrika. Gamla människor har fortfarande för vana att berätta visdomar och spådomar, och man lyssnar på dem.

Också i Kalevalas familjeförhållanden hittade Diop bekanta drag, till exempel i relationerna mellan unga och gamla, som präglas av respekt mot de äldre.

”Mamman försöker vägleda och förbjuder pojkarna att göra fel, men de gör som de själva vill, förstår senare att de gjorde fel och att mamman hade rätt. Det är väldigt likt vår kultur, där man alltid ska lyssna på de äldre och klokares råd.”

Sampo blev en sinnebild av paradiset för Diop. ”Jag vore lycklig om jag också hade en Sampo. När man en gång har den, så uppfyller den alla ens önskningar.”

Diop översatte böckerna till wolof utgående från deras engelska utgåva. Som översättningsassistent fungerade  fil. mag. Minna Aalto som var arbetspraktikant i fjol våras i Santhiabacentret. I samband med projektet översatte studerande i franska vid Åbo universitet traditionella senegalesiska sagor till finska. Projektet genomfördes med hjälp av utrikesministeriets informationsstöd.

Riitta Liede

 

Utdrag ur Sju hundbröder på wolof:

Juróom ñaari mag ak rakk

“A haa Venla. Baaxna baaxna baaxna” Aapo di ŋurumtu.

“Lan ngeen di ŋurumtu yeen ñëpp?” Juhani daaldi laac.

Ndeketeyóo ñoom ñëpp ba mu des Eero ak Lauri ño bëgg Venla. Lauri ne “Man daal samayoon nekkul ci lii mbaa ci lee”.

Juhani ne “A haa léegi nak da ngeen may dëkk a haa? Jëlli na. Man kese kontar yeen ñëpp melni juróom ñaari yëkk ci benn mbalka”.

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 15.1.2007


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi