Suoraan sisältöön
Suomen ulkoasiainministeriö

Millenniemålen i Moçambique - Ulkoasiainministeriö: Global.finland: Maat: Vuosituhattavoitteet

Ulkoministeriön kehitysviestintä, sp. VIE-30@formin.fi. Verkkojulkaisun päivitys on päättynyt 30.6.2014.
reuna

Millenniemålen i Moçambique

Hungern pinar barnen

Moçambiques ekonomi har vuxit snabbt under de senaste åren, men på 2000-talet har fattigdomen minskat bara lite.

Moçambique: millenniemålen

  • Andel av befolkningen som lever i absolut fattigdom: 60 % (2008)
  • Av barnen i grundskoleålder börjar 90 % skolan (2011)
  • Per hundra pojkar som börjar grundskolan börjar 91 flickor skolan (2011)
  • Kvinnor av parlamentarikerna: 39 % (2012)
  • Dödligheten för under 5-åringar (per 1000): 103 (2011)
  •  Mödradödligheten (per 100 000): 490 (2010)
  • Andel hivsmittade (15–49-åringar): 11,3 % (2011)
  • Befolkningsandel som lever utan rent vatten: 53 % (2010)
  • Officiellt utvecklingssamarbete av BNI: 16,7 %(2011)

Ett speciellt problem är tillgången till mat: cirka 43 procent av barnen under 5 år är småväxta på grund av undernäring. Orsaker till den dåliga tillgången på mat är bland annat att lantbrukets produktivitet är dålig och att det baserar sig på föråldrade metoder. Det är lantbruket som är den huvudsakliga utkomstkällan för familjerna på landsbygden och det drabbas hårt av de ofta förekommande naturkatastroferna.

Skolgången avbryts ofta

Andelen barn som börjar i skolan har ökat med nästan 50 procentenheter sedan år 1991 och nu för tiden börjar redan omkring 90 procent av barnen skolan. Men det är bara drygt hälften som avslutar den.

Det är brist på klassrum, lärarna har alltför många elever och alla lär sig inte ens att läsa i skolan.

Äktenskap förhindrar flickornas skolgång

Kvinnorna har redan omkring 39 procent av platserna i parlamentet och 91 flickor börjar skolan per hundra pojkar som börjar. Men flickornas fortsatta skolgång försvåras bland annat av tidiga äktenskap och av att man på landsbygden inte uppskattar flickors utbildning.

Malarian dödar barn

I Moçambique dör det tjugoandra mest barn under fem år i världen, 103 av 1000. Dödligheten både för under 5-åringar och under 1-åringar har ändå halverats sedan 1990, bland annat på grund av vaccineringar. De vanligaste dödsorsakerna för under femåringar är malaria, aids, lunginflammation och diarré.

Mödradödligheten har minskat

Allt fler gravida kvinnor använder sig av mödrahälsovården och mödradödligheten har minskat med cirka 46 procent sedan år 1990. Över 90 procent av de gravida kvinnorna går till mödrarådgivningen åtminstone en gång och i 55 procent av förlossningarna är utbildad personal närvarande. Problemet är balnd annat den svåra hivsituationen: hiv ligger bakom över en fjärdedel av mödradödligheten i Moçambique.

Hivepidemin stabiliseras

Hiv och aids hör till de största hindren för Moçambiques utveckling. Över 11 procent av de vuxna är smittade av hiv. Epidemin håller ändå på att stabiliseras och till exempel andelen hivpositiva som får medicinering har ökat under de senaste åren.

Naturkatastrofer hotar

Moçambique är utsatt för naturkatastrofer som översvämningar. Senast slog de till i början av år 2013. Vatten- och sanitetsläget är dåligt: under hälften av moçambikierna har tillgång till rent vatten, sanitation har bara 18 procent..

Teknologin utvecklas

Även om det utländska biståndets andel av Moçambiques budget har minskat är landet fortfarande beroende av utländska pengar. Landet fick år 2011 utvecklingsbistånd för över två miljarder dollar, vilket är omkring 17 procent av landets bruttonationalinkomst. Biståndsgivarna är oroade över korruptionen i landet.

Användningen av mobiltelefoner har vuxit snabbt i Moçambique under de senaste åren och omkring 33 av 100 har ett mobiltelefonabonnemang.

Källor:

Tulosta Jaa kirjanmerkki

Tämä dokumentti

Päivitetty 20.9.2013


Tulosta Jaa kirjanmerkki
© Ulkoasiainministeriö 2006 | Tietoa palvelusta | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi on ulkoministeriön kehitysviestinnän verkkojulkaisu. Sen päivitys on päättynyt 30.6.2014.
Kirjoittajan nimellä varustetut artikkelit edustavat yksinomaan kirjoittajan kantaa.
© Ulkoasiainministeriö | Kehitysviestintä, Kanavakatu 3 C, 00160 Helsinki, sähköposti vie-30@formin.fi