Suoraan sisältöön
Suomen ulkoasiainministeriö

Millenniemålen i Kenya - Ulkoasiainministeriö: Global.finland: Maat: Vuosituhattavoitteet

Ulkoministeriön kehitysviestintä, sp. VIE-30@formin.fi. Verkkojulkaisun päivitys on päättynyt 30.6.2014.
reuna

Millenniemålen i Kenya

Kenya: millenniemålen

  • Andel av befolkningen som lever i absolut fattigdom 45 % (2009)

  • Av barnen i grundskoleålder börjar 82 procent skolan (2009)

  • Per hundra pojkar som börjar grundskolan börjar 98 flickor skolan (2012)

  • Kvinnor av parlamentarikerna: 21 % (2013)

  • Dödligheten för under 5-åringar (per 1000): 73 (2012)

  • Mödradödligheten (per 100 000): 400 (2012)

  • Andel hivsmittade (15–49-åringar): 6,1 % (2012)

  • Befolkningsandel som lever utan rent vatten: 38 % (2012)

  • Officiellt utvecklingssamarbete av BNI: 6,6 % (2012)

Torkan slår hårt

Fattigdomen har minskat en aning i Kenya, men inte tillräckligt för att nå millenniemålen. Också barnens undervikt har minskat, men forfarande är omkring 16 procent av barnen under fem år underviktiga.

Torkan försvårar jordbruket. Efter torkan och krisen 2011 behövde över 3,75 miljoner kenyaner nödhjälp.

Fler elever då skolan blev gratis

Allt fler börjar i skolan sedan utbildningen blev gratis år 2003. Enligt Världsbankens statistik från år 2009 börjar 82 procent av barnen grundskolan, enligt Kenyas egen statistik från 2011 är siffran 95 procent.

Men de ökande elevmängderna har skapat oro för undervisningens kvalitet: en lärare har i medeltal 47 elever.

Långt till jämställdhet

Kvinnornas andel av platserna i parlamentet har ökat sedan år 1990. Ändå har kvinnorna fortfarande bara cirka tio procent av mandaten. Ockås hiv och familjevåld är allmänna problem för de kenyanska kvinnorna.

Framsteg i jämställdhetsfrågorna syns till exempel i att 98 flickor börjar grundskolan per hundra pojkar som börjar skolan. Grundlagen som stiftades år 2011 garanterar att på offentliga poster får samma kön inneha högst två tredejdelar av platserna.

Barndödligheten minskar

Kenyas barndödlighet har börjat minska först på 2000-talet. Under åren 1999–2011 minskade barndödligheten med 38 procent. Av tusen barn under 5 år dör 73. Orsaker är bland andra undernäring, diarré och malaria. Regeringesn färska strategi försöker påverka de faktorer som ligger bakom som fattigdom, okunskap och skadliga traditioner.

Mödrahälsan förbättras

Mödradödligheten steg ännu i början av 1990-talet men har från år 1995 minskat med över en fjärdedel. Per hundratusen förlossningar eller graviditeter dör 400 kvinnor. En femtedel av mödradödligheten förklaras av hiv. Utbildad personal deltar i mindre än hälften av förlossningarna – målet för år 2015 är 90 procent.

Hivepidemin jämnar ut sig

Hiv är en av de svåraste utmaningarna för Kenyas folkhälsa. Omkring 6,1 procent av de kenyanska vuxna bär på smittan och det finns över en miljon barn som blivit föräldralösa på grund av aids. Andelen hivpositiva av befolkningen, antalet nya smittofall samt dödsfallen har ändå minskat från de värsta åren till exempel tack vare utvidgad vård.

Vattenförsörjningen på landsbygden är dålig

Omkring 62 procent av kenyanerna har tillgång till rent dricksvatten. Skillnaderna mellan städerna och landsbygden är stora. I städerna har 82 procent vatten, medan 52 procent av människorna på landsbygden har det.

Skogen täcker bara omkring 6 procent av Kenyas areal. Den försvinner bland annat eftersom skogsbruket är ohållbart och på grund av olagliga skogshyggen.

De flesta har en mobiltelefon

Mindre än sju procent av Kenyas bruttonationalinkomst kommer från utvecklingssamarbete. Internet används av 44 människor av hundra medan 71 procent har ett mobiltelfonabonnemang. Kenya är känt som ett ledande land i fråga om mobila applikationer. Till exempel det mobila betalningssystemet M-Pesa kommer från Kenya.

Källor:

Tulosta Jaa kirjanmerkki

Tämä dokumentti

Päivitetty 10.7.2014


Tulosta Jaa kirjanmerkki
© Ulkoasiainministeriö 2006 | Tietoa palvelusta | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi on ulkoministeriön kehitysviestinnän verkkojulkaisu. Sen päivitys on päättynyt 30.6.2014.
Kirjoittajan nimellä varustetut artikkelit edustavat yksinomaan kirjoittajan kantaa.
© Ulkoasiainministeriö | Kehitysviestintä, Kanavakatu 3 C, 00160 Helsinki, sähköposti vie-30@formin.fi