Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

De indonesiska husornas ställning i Malaysia förbättras en aning - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 11.9.2006

De indonesiska husornas ställning i Malaysia förbättras en aning

Malaysia är ett andra hemland för över en miljon indonesier. Det är hemlandets arbetslöshet och fattigdom som drivit många till grannlandet. Malaysia å sin sida behöver inflyttad arbetskraft eftersom landets egna invånare inte går med på att göra dåligt betalt arbete inom byggnads-, lantbruks- eller sevicebranscherna. Av sina små inkomster skickar invandrarna en del till sina familjer i hemlandet.

Drygt 300.000 indonesiska kvinnor arbetar som hemhjälp i Malaysia. De har vanligen en lön på 350-400 ringgit (75-80 euro) per månad, medan husor från Filippinerna får dubbelt mera. Den främsta orsaken till att indonesiskorna får så mycket mindre anses vara deras sämre utbildningsnivå.

Till skillnad från de illegala invandrare som arbetar på byggarbetsplatser eller plantager kommer de flesta husorna till Malaysia med arbetstillstånd. De malaysiska familjerna tvingas betala kostnaderna för förmedlingsföretagen i båda länderna och summan stiger vanligtvis till över tusen euro. Ofta flyttar arbetsgivarna över ansvaret för den här summan till hemhjälpen, som därför inte får någon lön för de första månaderna.

Små förbättringar

Trots arbetsavtalen har husornas ställning i Malaysia varit dålig. De har inte haft rätt till en minimilön eller lediga dagar och det har varit vanligt att de utsatts för fysiskt våld. Indonesiens regering har krävt en miimilön på 500 ringgit (108 euro) för sina medborgare, men Malaysia har inte gått med på det här.

Efter åratal av förhandlingar enades Indonesien och Malaysia i juni om att alla nya husors ställning skall garanteras med hjälp av arbetsavtal och de skall kunna öppna ett bankkonto i Malaysia. Arbetsgivarna får inte längre dra av kostnaderna för förmedlarna från husornas lön. Indonesien lovade å sin sina att sänka taxorna för förmedlingsföretagen i landet.

Enligt medborgarorganisationer som driver invandrarnas sak är det nya avtalet inte nog utan husorna borde ha samma rättigheter som malaysiska arbetstagare. I april vädjade ett nätverk bestående av 260 asiatiska organisationer till Malaysias premiärminister och Indonesiens president, men olägenheterna består. Enligt Tanagita-organisationen kan de malaysiska arbetsgivarna fortfarande behålla hemhjälpens pass och husorna har inte rätt att organisera sig.

Enligt de malaysiska myndigheterna kan man inte bestämma om lediga dagar eller andra förmåner för husorna för landets sysselsättningslag från 1955 innehåller ingenting om husor. Också många malaysier är emot förbättringarna. Enligt dem får hemhjälpen redan gratis uppehälle i hemmen och de outbildade indonesiskorna måste också få utbildning i grunderna för att sköta ett modernt hem.

“Den kulturella inverkan måste granskas”

I slutet av augusti meddelade Malaysias minister för kvinno-, barn- och samhällsfrågor, Shahrizat Abdul Jali, att en undersökning av de indonesiska husornas inverkan skall göras. Enigt honom behövs utredningen för att Malaysia endast skall få in husor av hög kvalitet.

“Vi måste veta om de indonesiska husorna hämtar in positiva eller negativa värden i vårt land och om värderingarna hos de barn de sköter om förändras. Något slag av inverkan måste de ha i de malaysiska familjerna”, berättade Shahrizat i tidningen The Star.

I undersökningen tänker man bland annat utreda hurdan utbildnings- och kulturbakgrund husorna har, vad de vet om malaysisk kultur och vilken deras hälsa är.

Speciellt de konservativa muslimska samhällena i Malyasia är rädda för att husorna hämtar med sig liberalare tankegångar till landet och leder till att traditionella värderingar smulas sönder. Man har också varit rädd för att barnen får svårare att lära sig malaj på grund av att hemhjälpen talar indonesiska. Traditionellt har de muslimska malajfamiljerna hellre tagit indoneisk hemhjälp, medan den kinesiska befolkningsdelen har haft kristna filippinska husor.

Timo Kuronen

Skribenten är en frilansjournalist som bor i Thailand.

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 11.9.2006


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi