Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Sydafrika: Sjö som återhämtar sig skapar arbetsplatser - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 14.2.2014

Sydafrika: Sjö som återhämtar sig skapar arbetsplatser

Den svårt övergödda sjön Hartbeespoort återhämtar sig tack vare finländsk biomanipulation. Invånarna får friskt vatten och turisterna njuter av det vackra landskapet.

För inte så länge sedan såg den uppdämda sjön Hartbeespoort i Sydafrika mest ut som ärtsoppa. Eutrofieringen hade börjat redan på 1970-talet och på 2000-talet var läget ännu värre.

”På de värsta ställena var vattnet täckt av ett fem hektar stort lager av grönalger, som var en halv meter tjockt”, berättar Petrus Venter. Han arbetar vid vattenmyndigheten DWA och svarar för rengöringen av Hartbeespoort.

Hartbeespoort. Kuva: Juho Paavola
Som värst har sjön Hartbeespoort varit täckt av ett halvmeter tjockt och fem hektar brett lager av grönalger. Foto: Juho Paavola

Området Bojanala Platinum som ligger ungefär 70 kilometer norr om Johannesburg är torra trakter där det inte finns mycket sött vatten.  Vattenbassänger, som den uppdämda sjön Hartbeespoort som blev färdig år 1923, är oersättliga för närområdets cirka 2,2, miljoner invånare, men också för farmerna, turismen och industrin.

Därför måste man få stopp på eutrofieringen.

”Algerna var inte bara obehagliga utan hälsovådliga också. Jag fick själv en gång en så kraftig illamåendeattack när jag stod vid sjöns strand att jag måste åka till sjukhus.”

Finländsk uppfinning

Sjöns problem berodde på de giftiga algerna, alltför mycket vattenhyacinter och nedskräpning. Fiskbeståndet var kraftigt påverkat.

”Malfiskar och exotiska karpar drog nytta av sjöns tillstånd, och samtidigt upprätthöll de övergödningen”, berättar Vuokko Laurila som är konsult för rengöringsprogrammet.

Hjälp fanns att få från Finland. Lahtis stad och Bojanalaområdet hade inlett ett kommunalt samarbete inom ramarna för nord-sydprogrammet år 2002. I Lahtis hade man tidigare löst eutrofieringsproblemen i Vesijärvi med biomanipulation. Målet med biomanipulation är att sjöns ekosystem självt börjar sköta om sig, med stöd från människan. Man beslöt att använda samma metod i Sydafrika.
.

Hartbeespoort. Kuva: Juho Paavola
Hartbeespoorts rengöringsprogram presenteras i Sydafrika. Foto: Juho Paavola

Under tiden för programmet Metsi a me (Mitt vatten) har man för hand avlägsnat 6400 ton vattenhyacinter, 2400 ton skräp och 31 miljoner liter alger. Man har också stadgat strandlinjen genom att gräva ner gamla bildäck i marken.

En viktig roll spelar de rovfiskar som har planterats i sjön. De lever på malfiskarna och karparna som luckrar upp bottensedimentet, vilket gör att växtplanktonen minskar och vattenkvaliteten blir bättre.

För en lekman ser det märkligt ut med de öar av våtmark som flyter omkring på pontoner i sjön. De är några kvadratmeter stora och finns där för att sila näringsämnen och erbjuda boplats för djur och fåglar.

”Tidigare fanns det hundratals fåglar men när de senast räknades var de ungefär 6000 stycken. Vissa fåglar äter växter som lever under vattenytan”, säger Venter. 

Rent vatten betyder arbete

Sjön som var nedsmutsad ända ner på djupet spred en förfärlig stank omkring sig, men till följd av behandlingen har den börjat återvandlas till en blomstrande oas.

Sjöns nya liv har gynnat ekonomin i trakten där många golfbanor, hotell och semesterbyar erbjuder en flykt från vardagen. Kunderna vågar sig dit igen.

Och dessutom har programmet fört med sig arbetsplatser.

”Fiskplantering, strandlinjens korrigering, de konstgjorda öarna samt avlägsnandet av vattenhyacinter och skräp – allt krävde manuellt arbete”, berättar Laurila.

Projektet kan också ses som ett visitkort. Forskningsstationen där vattenkvaliteten mäts kommer från Finland, likaså utrustningen för datainsamling.

”Jag tror att man kan främja finsk vattenteknologi på andra sätt också med hjälp av exemplet Hartbeespoort.”

Det viktigaste med Hartbeespoort är ändå det sydafrikanska vattnet, som verkligen inte finns att slösa med. I samband med rengöringen av den uppdämda sjön har man inrättat ett besökarcenter som erbjuder information om förnuftig vattenanvändning.

Juho Paavola

Skribenten är bildjournalist specialiserad på utvecklingsfrågor.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 14.2.2014


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi