Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Hungern tär på Kambodja - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 17.1.2014

Hungern tär på Kambodja

En fjärdedel av Kambodjas befolkning lider av undernäring, trots att landet producerar så mycket ris att det exporteras. Ett projekt som stöds av Finland förbättrar tillgången till mat på den fattiga landsbygden.

Seam Sort, Kambodja. Foto: Hanna Öunap
Seam Sort kunde knappt försörja sig och sina barn för ett par år sedan. Idag odlar familjen aubergine, bönor, frilandsgurkor, pumpor, vattenspenat och grön senap, och från träd som de har planterat skördar de mango och jackfrukt. Foto: Hanna Öunap

Ännu för två år sedan fick femtiotreåriga ensamstående föräldern Seam Sort och hennes sex barn försörja sig på småslantar som de tjänade på åkerarbete.

Och alltid fanns det inte arbete att få.

”Vi visste aldrig om vi skulle ha något att äta på kvällen”, minns Seam Sort. Idag strosar hönor omkring hennes hus, och i det lilla grönsakslandet växer grönsaker och örter.

”Den här fiskdammen grävde vi för två månader sedan” berättar hon, och slänger torkade termiter åt fiskarna.

Familjens grönsaksland, hönsen och fiskarna har kommit till tack vare ett projekt som stöds av Finland.

Målet med projektet är att garantera de allra fattigaste familjerna tillräckligt med näringsrik mat året om.

Nyckfullt väder gör odlandet svårare

Även om Kambodja är en av världens snabbast växande ekonomier lever uppskattningsvis en femtedel av landets befolkning i extrem fattigdom. Det är särskilt landsbygdens invånare som inte får ta del av nyttan med den ekonomiska tillväxten, och de utgör 80 procent av den 14 miljoner stora befolkningen.

Organisationen Church World Service, som förverkligar mattillgångsprojektet, bedömer att fyra av fem privathushåll i projektområdet led av matbrist ifjol.

Varför har inte invånarna tillräckligt med mat fast de bor i Kambodjas sädesbod?

”Orsakerna är många”, svarar koordinator Sothea Ek från Church World Services Kambodjakontor. ”De allra fattigaste har låg utbildning. De äger varken jord, färdigheter eller redskap för att producera mat, ens till eget behov. De försörjer sig bland annat med åkerarbete och är totalt beroende av andra. Dessutom har många av dem en familjemedlem med hiv som extra börda.”

Klimatförändringen bidrar till osäkerheten.

Tyfonen Ketsana slog våldsamt till i området år 2009, och två år senare drabbades trakten av en svår översvämning. Vattnet förstörde hem, skolor och vägar och mer än 50 000 hektar risfält. I höstas var det översvämning igen.

Klimatförändringen visar sig också i form av ovanliga regn på ovanliga tidpunkter”, berättar Ek.

”De traditionella odlingsmetoderna är inte effektiva utan utsatta för väderleksförändringar. Regn som faller på fel tider kan förstöra skörden för hela den torra perioden. Därför är en viktig del av projektet att lära folk att vara beredda på naturkatastrofer.”

Stor förändringar med små medel

Mattillgångsprojektet förverkligas i arton byar i provinsen Kampong Thom, som är belägen i landets mellersta del. Principen är klar och enkel: utbildningen kommer först, sedan materialet. Resten sköter familjerna själva.

”Organisationen lärde mig hur man sköter fiskarna och tillverkar fiskfoder”, berättar Sort. ”Efter det fick vi redskap för att gräva bassängen och fordra den, och till slut fick vi vatten och fiskar.”

Av de lillfingersstora fiskynglen blir det stora kattfiskar på några månader. Sort tänker föda sin familj med dem, och sälja det som blir över till byborna. Av följande fiskyngelleverans betalar hon själv en tredjedel, av den därpå följande hälften och till slut alltihop själv.

Ambulerande kockskola

Problemet är inte bara mängden mat utan också dess kvalitet. Av Kambodjas barn under femårsåldern lider två av fem av kronisk undernäring. Det betyder i praktiken att bristen på protein, vitaminer och mineralämnen fördröjer barnens fysiska och psykiska utveckling, och försvagar deras motståndkraft.

Undernäringen är orsaken till ungefär en tredjedel av barndödligheten i Kambodja. Ofta är okunskap en bakomliggande orsak.

”Föräldrar kan tro att ett par skålar ris om dagen är tillräckligt för ett växande barn”, berättar Ek.

Kockskola, Kambodja. Foto: Hanna Öunap
En ambulerande kockskola lär mammor hur man tillreder näringsrik mat. På dagens meny står fisksoppa, ägg och grönsaker. Foto: Hanna Öunap

Därför satsar projektet också på att mammorna ska få mera kunskap om näringslära. Trebarnsmamman Heng Chanthou har utbildats av organisationen, och lär i sin tur andra mammor hur man lagar nyttig mat.

”Barnen är helt klart aktivare och starkare nu”, säger Chanthou när hon jämför med deras tidigare diet.

I matlagningsutbildningen koncentrerar man sig särskilt på mångsidig och tillräcklig mat för barn under fem år, men mathantering och allmän hygien tas också upp.

”Barnens näringsintag blir bättre ju mer man påverkar deras mammor. Och kockskolan avslutas förstås med att barnen får äta upp alla rätterna”, skrattar Ek.

Hanna Öunap

Från katastrofhjälp till hållbar utveckling

Kambodjas ekonomi lider fortsättningsvis av decenniers inbördeskrig och oroligheter. Church World Service var en av de första humanitära organisationerna som fick verka i landet så snart de röda khmerernas välde hade upphört år 1979.

Nu har Church World Service övergått från katastrofhjälp till utvecklingssamarbete.

Budgeten för det fyraåriga mattillgångsprojektet, som påbörjades i juni 2011, är 770 650 euro och det är tyska Evangelischer Entwicklungsdienst (EED) som står för största delen.

Finska Missionssällskapet och utrikesministeriet stödjer projektet med 142 000 euro under tiden 2013-2015. Missionssällskapet bidrar med 15 procent av summan.

Byborna har preciserat vilka som är de 846 allra fattigaste hushållen i trakten. Dessa familjer har själva gjort upp planer för att trygga sin tillgång till mat. Familjerna stöds med hjälp av material och utbildning i smådjursuppfödning, fruktträdsodling, fiskodling, användning av hållbarare växtarter och trädgårdsanläggning.

Utgångspunkten är att familjerna utför arbetet själva och organisationspersonal som bor i byarna ger råd vid behov. Byarnas katastrofberedskap förbättras också, bland annat genom att risbanker grundas.

Hanna Öunap

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Uppdaterat 17.1.2014


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi