Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Undersökning visar: Somalierna i Finland aktiva föreningsmänniskor - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 15.1.2014

Undersökning visar: Somalierna i Finland aktiva föreningsmänniskor

Somalierna vill inte framstå som ”de ökända flyktingarna”, säger Päivi Pirkkalainen som har disputerat på Finlandssomaliernas föreningsverksamhet.

Den somaliska diasporan, med andra ord de somalier som har flytt sitt hemland, är i Europa kända som aktiva föreningsmänniskor. I Finland utgör de heller inget undantag, visar en färsk undersökning.

Päivi Pirkkalainen är forskare vid Jyväskylä universitet, och hennes avhandling visar att Finlands somalier har grundat över hundra föreningar och cirka femtio av dem är aktiva.

Päivi Pirkkalainen. Bild: Susanna Kääntä
Enligt Päivi Pirkkalainen borde man i större utsträckning beakta den somaliska diasporans åsikter i utvecklingssamarbetet. Bild: Susanna Kääntä

Det som driver somalierna att aktivera sig är bland annat oron för den nöd deras anhöriga i hemlandet lider. Men aktivismen beror också på viljan att förbättra sin egen sociala ställning. Inte ens välutbildade somalier uppskattas alltid på den finska arbetsmarknaden. Många av dem stöter på rasism och har svårt att få arbete.

”De vill hitta kanaler för meningsfullt arbete och de vill vara aktiva, inte  ’ökända flyktingar’ eller liknande”, berättar Pirkkalainen.

För sin avhandling intervjuade hon 89 personer: representanter för somaliska föreningar i Finland, tjänstemän samt somalier som bor i Somaliland (som har brutit sig loss från Somalia).

Klanindelningen påverkar

Enligt undersökningen är största delen av finlandssomaliernas föreningar små och fungerar med frivilliga krafter. Medlemmarna samlar pengar som de skickar till hemlandet, de bedriver integrationsverksamhet och mångkulturellt arbete, och de genomför utvecklingssamarbetsprojekt.

Men organisationsfältet är splittrat, menar Pirkkalainen. Även om man samarbetar har exempelvis olika klaner och olika generationer ofta skilda organisationer.

”De unga somaliernas sätt att organisera sig är öppnare, de har omfattande nätverk och de förhåller sig kritiskt till klanindelningen. Deras bild av hemlandet är en annan. Men många ungdomar deltar ändå i äldre somaliers föreningar”, beskriver Pirkkalainen.

Viktigt att lyssna till diasporan

Att föreningarna är splittrade är inte enbart negativt anser Pirkkalainen, men det är förvirrande bland annat för integrationsmyndigheterna. Splittringen gör också att föreningarna är tvungna att konkurrera med varandra, till exempel om att få finansiering av utrikesministeriet. För att få finansiering krävs att man känner till finsk byråkrati och det gör föreningarna inte alltid.

För utrikesministeriet är de somaliska organisationerna en viktig del av utvecklingssamarbetet eftersom det skulle vara svårt att stödja Somalia med dess svaga säkerhetssituation utan dem.

Det samma anser Petri Hautaniemi, som är överinspektör vid utrikesministeriets enhet för frivilligorganisationer. ”Också i svåra tider har Finland kunnat bevilja Somalia utvecklingsstöd just tack vare diasporans organisationer. De har god lokalkännedom, de är förtrogna med landet och dess särkerhetssituation och de kan upprätthålla inofficiella relationer till det”, konstaterar han.

Somalialaisia ruuanjakokeskuksessa Afgoyessa. Kuva: UN Photo / Tobin Jones, Flickr, CC BY-NC-ND 2.0
Somalier vid matutdelning i Afgoye. Det är svårt för många biståndsorganisationer att verka i landet på grund av den svaga säkerhetssituationen. Bild: UN Photo/Tobin Jones, Flickr, CC BY-NC-ND 2.0

För närvarande stödjer ministeriet sjutton somaliska organisationer i Finland. De utför bland annat hälso- och utbildningsprojekt. År 2012 fick de och andra finländska organisationer som är verksamma i Somalia ta emot understöd av utrikesministeriet för sammanlagt cirka 3, 2 miljoner euro.

Läget i Somalia har förbättrats under de senaste åren, och både Finland och andra biståndsgivare har lovat utöka sitt stöd. Pirkkalainen tycker att man borde beakta den somaliska diasporan bättre när man gör upp nya planer för understöd.

”När man nu ska bestämma vad som ska åstadkommas för pengarna, bör man absolut beakta vad somaliadiasporan redan håller på med, så att man inte uppfinner hjulet på nytt. Diasporans roll borde erkännas och den borde involveras i processen.”

Teija Laakso/maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 15.1.2014


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi