Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Ny stad väcker hopp och kritik - Utrikesministeriet: Global.finland: Publikationer: Kehitys-Utveckling / Artiklar

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 3.10.2013

Ny stad väcker hopp och kritik

En helt ny palestinsk medelklasstad Rawabi byggs på Västbanken till en kostnad av en miljard dollar.

Palestiina. Kuva: Jesper KlemedssonArbetslösheten på Västbanken ligger på 25 procent. Totalt arbetar 3 000 palestinier från hela Västbanken med att bygga Rawabi. Med samtliga leverantörer inräknade har närmare 8 000 jobb skapats. Bild: Jesper Klemedsson.

På en kulle mellan Ramallah och Nablus på palestinska Västbanken breder en gigantisk byggarbetsplats ut sig. Fönsterlösa höghus och lyftkranar sträcker sig mot de vita molntussarna på den blå himlen. Rawabi, den första planerade palestinska staden på Västbanken, är snart ett faktum.

”Vi har startat ett modernt koncept som kommer att sprida sig på Västbanken, skapa mer arbeten och utveckla ekonomin. Nu behöver palestinier inte emigrera för att hitta livskvalitet i organiserade städer. De hittar det här”, säger Jack Nassar som är administrationschef för projektet.

Idén till projektet föddes 2007 av den palestinske affärsmannen Bashar Masri. Ett år senare lades grundstenen. Finansiärerna, Bashar Masris investeringsfirma Masar International och det qatariska fastighetsföretaget Diar, har pumpat in en miljard dollar i Rawabi där cirka 40 000 palestinier ska bo.

I mitten av 2014 beräknas de första invånarna flytta in. Förutsatt att de når fram med sina flyttlass.

”Allt som ska in i och ut från Rawabi kontrolleras av Israel”, säger Nassar.

Ett hotat projekt

Den israeliska ockupationen av Västbanken ligger som ett mörkt moln över projektet. Sedan Osloavtalet mellan Israel och de palestinska myndigheterna år 1993 är Västbanken uppdelat i tre områden. 90 procent av Rawabi ligger i ett så kallat A-område där palestinierna styr, medan tio procent finns i en B-zon där säkerhetskontrollen delvis är i händerna på Israel.

Cirka 60 procent av Västbanken är dock C-områden som är under total israelisk kontroll och som separerar ”öarna” av palestinskt självstyre. Hit hör vägen till Rawabi.

”Vi måste ansöka om nytt tillstånd för att använda vägen varje år. Blir vi nekade måste vi förstöra vägen”, säger Jack Nassar.

År 2002 började israelerna bygga en 700 kilometer lång mur som separerar Västbanken från Israel. Allt som exporteras och importeras måste passera Israel.

”Byggmaterial och maskiner fastnar ofta i israeliska tullen. Det är kostsamt i både tid och pengar”, säger Nassar.

På kullens sluttningar ligger lokaler där man förvarar material för flera månaders arbete utifall gränsen till Israel stängs. Man har även det största stenhuggeriet på Västbanken. All sten bryts från bergen kring Rawabi. Totalt arbetar 3 000 palestinier med stadsbygget.

”Men indirekt arbetar cirka 8 000 människor för oss, till exempel på firmor som tillverkar dörrar, fönster och annat till husen”, säger Jack Nassar.

Inne i staden står stadsplaneraren Luai Abdallah och studerar hur arbetet fortskrider.

”Detta är det största och mest utmanande projektet som jag har varit inblandad i. Tidigare har man bara byggt i gamla städer på Västbanken. Att bygga en helt ny stad är unikt.”

Palestinier får inte bygga nya – eller bygga ut befintliga – hus i C-områden. Därmed är det stor markbrist i A- och B-områdenas städer. Bebyggelsen är tät. Fabriker, bostadshus, affärer, verkstäder och kontorsbyggnader ligger huller om buller.

”Därför är städerna trånga och fula. Vi behöver fler städer som Rawabi som är planerade, organiserade och moderna”, säger 22-årige Odai Shrewy från byn Kufer Qadoum några kilometer väster om Nablus. Han pluggar till civilingenjör, men jobbar som byggarbetare i Rawabi under loven.

”Det ger mig arbetslivserfarenhet och pengar. Jag skulle gärna bo här, men bostäderna är för dyra.”

Miljövänlig stad

Lägenheterna finns i 55 olika modeller och är mellan 95 och 160 kvadratmeter stora. Priserna sträcker sig från 57 000 dollar till 140 000 dollar.

Palestiina. Kuva: Jesper KlemedssonInne på Rawabis expocenter guidas potentiella köpare runt bland modeller av den färdiga staden. Bild: Jesper Klemedsson.

”Och så har vi några lägenheter på 200 och 300 kvadratmeter som är dyrare. Cirka 10 000 personer från hela Västbanken, men även palestinier i diasporan, har reserverat lägenheter. Det är framförallt medelklassfamiljer, men alla är välkomna”, säger Jack Nassar.

Han berättar att bostäderna i Rawabi är 20–25 procent billigare än i Ramallah, Västbankens ekonomiska centrum. Rawabis gränser sträcker sig över 630 hektar och bygget är uppdelat i fem faser. Det nuvarande bygget täcker 100 hektar. Bostadshusen är mellan sex och nio våningar höga med två lägenheter på varje plan.

”I senare faser kommer vi även att bygga villor. Om cirka sex år ska allt vara klart, men Rawabi kommer givetvis att fortsätta expandera liksom andra städer.”

När de första sex bostadsområdena står klara i mitten av 2014 kommer även två tredjedelar av centrum, som är bilfritt, vara färdigt. Arbetare är i full färd med att fixa fasaderna på nedanvåningarna där välvda arkader och pelare ska föra tankarna till gamla Jerusalem och Nablus.

”Vi förhandlar med flera internationella märkeskedjor som är intresserade av att etablera sig här. Även många palestinska entreprenörer har ansökt om att öppna affärer och restauranger.”

Ovanför staden ligger ett expocenter med en filmsalong där besökarna sugs in i en tredimensionell rundvandring längs den framtida stadens trädkantade gator. En stab av anställda ger mer information och bjuder på datoranimerade lägenhetsvisningar.

Ramz Shelbak, som är administrationsassistent, betonar att Rawabi är en miljövänlig stad.

”Infrastrukturen är modern och följer internationell standard. Värme-, gas- och vattensystemen ligger under jorden. Vi använder bara fiberoptik för elektricitet, satellitmottagningar och internet.”

Målet är att 3 000–5 000 fasta jobb ska skapas i staden, bland annat genom att satsa på grön industri som återvinning, sol- och vindkraft. Med ultramodern teknik och infrastruktur hoppas man locka företag inom it- och mediesektorerna.

Mönstermodell

Trebarnsföräldrarna Ayman och Suhad Ibrahim från Ramallah tror att Rawabi är ett första steg mot att sänka den cirka 20-procentiga arbetslösheten på Västbanken.

”Den israeliska arbetsmarknaden är stängd för palestinier. Vi hoppas att Rawabi blir en mönstermodell för nya palestinska städer. Det skulle skapa massor av arbeten”, säger Ayman Ibrahim.

Paret har köpt en lägenhet på 204 kvadratmeter.

”Det var inget svårt beslut. Rawabi är den första planerade palestinska staden med fullständig infrastruktur. Samtidigt är lägenheterna billigare och håller högre standard än i Ramallah. Vi vill bort ifrån trängseln i Ramallah och komma närmare landsbygden”, säger Ayman Ibrahim.

Rawabi omringas av karga kullar. I väst skymtas Tel Avivs vita bebyggelse vid Medelhavet.

”Här kommer våra barn att växa upp i en bra miljö. Rawabi kommer även att visa en positivare sida av Palestina än den som människor i omvärlden är vana vid att se”, säger Suhad Ibrahim.

Ayman Ibrahim nickar instämmande.

”Rawabi visar att vi trots ockupationen har kapacitet – och är kapabla till – att bygga nya städer”, säger han.

Inhemsk kritik

Mannen bakom projektet, Bashar Masri, sitter vid ett bord med panoramautsikt över Rawabi. Han pratar varmt om hur invånarnas livskvalitet kommer att höjas.

”Därmed inte sagt att de slipper undan lidandena som ockupationen orsakar, men de kommer att bo i bättre bostäder och omgivning. Det handlar även om att sätta ned fötterna och bygga på vår egen mark.”

Även Masri hoppas att Rawabi blir en språngbräda för liknande projekt som ska skapa fler jobb och stärka ekonomin på Västbanken. Hur pass ekonomiskt lönsamt projektet blir för hans egen del beror på hur många lägenheter som säljs och hur många företag som etablerar sig i staden.

”Ockupationen skrämmer många utländska investerare, men vi jobbar hårt för att locka hit dem.”

På en kulle mittemot ligger en judisk bosättning. Där lever ett par hundra av cirka 500 000 judiska bosättare på Västbanken. De har utan framgång försökt stoppa projektet i israelisk domstol. Eftersom Rawabi ligger i ett område som är under palestinskt självstyre har Israel inte gått emot byggandet, men en del israeliska politiker har satt sig på tvären.

”Men det rör sig om radikaler som inte vill att palestinier ska existera här överhuvudtaget och absolut inte bo i bekväma hem, men jag tror att de är i minoritet”, säger Masri.

Vattnet kommer emellertid i bestämda kvoter från Israel. Han berättar att den nuvarande kvoten inte är tillräcklig.

”Det hotar projektet. Minst en gång i veckan får vi lägga ned arbetet på grund av vattenbrist, men vårt största problem är att vi inte har fått tillstånd att anlägga en permanent väg till Rawabi. Mister vi tillståndet för den temporära vägen så rasar hela projektet. Det oroar mig, men det stoppar mig inte.”

Masri har även stött på inhemsk kritik. Rawabi har liknats vid en ”gated community” eller grindstad.

”Ett befängt påstående. Staden är mycket öppnare än andra palestinska städer. Här finns inga murar kring husen. Det är en smältdegel för palestinier från hela Västbanken.”

Det mesta av byggmaterialet köps från Israel vilket sticker i ögonen på palestinska organisationer som uppmanar till bojkott av israeliska varor.

”Jag både handlar av och säljer till Israel. Det är försent att bojkotta Israel eftersom vår ekonomi är helt beroende av deras. All el och allt bränsle kommer till exempel från Israel. Ska vi sluta köra bil och börja använda stearinljus?” frågar han sig.

Bashar Masri anser att mycket av kritiken är ren smutskastning.

”En del hävdar till och med att jag anlitar israeliska byggfirmor. Det är totalt falska anklagelser. Men jag är övertygad om att majoriteten av palestinierna stödjer oss. Trots ockupationen bygger vi bättre bostäder till palestinierna samtidigt som vi begränsar bosättningarnas utbredning. Det gynnar inte ockupanterna. Det är emot deras vilja.”

Bengt Sigvardsson

Skribenten är svensk frilansjournalist.

Skriv ut Dela

Uppdaterat 3.10.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi