Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Ram från Laos var slav men blev fiskodlare - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 3.7.2013

Ram från Laos var slav men blev fiskodlare

Människohandeln i Mekongområdet minskar när ojämlikhet och okunskap försvinner.

Mekong ihmiskauppa. Kuva: Hannu Pesonen.Ram och Somphat försörjer sig på sin fiskdamm. Bild: Hannu Pesonen.

Eftermiddagssolen glittrar på fiskdammens stilla yta vid utkanten av ett risfält i Laos. Lika glittrande är nittonåriga Rams leende.

Den unga kvinnan (som på riktigt heter något annat än Ram) följer med hur hennes man Somphat arbetar med vatten upp till midjan. Ur mjärdarna och kastnäten blir det fisk både till den egna kolelden och för försäljning.

Ännu för två år sedan sken solen på Ram endast genom svett och tårar. När hon var femton år tvingades hon till slavarbete i Thailand.

Personer som förmedlar arbete illegalt är en bekant syn överallt i Laos avlägsna bygder. De utgör den första länken i människohandelskedjan som leder från Laos till det mycket förmögnare Thailand, med sina massagesalonger och slavfabriker.

I dem får offren som tvingas till slavarbete eller prostitution genast glömma löftena de hört i sin hemby om goda löner och anständigt arbete.

I Laos blomstrar människohandeln kring Mekongfloden. Det är enkelt att ta sig över floden och på andra sidan väntar Thailand. Men också de andra länderna vid Mekongfloden är utgångs-, destinations- och transitländer för människohandeln. Enligt FN är det här som en tredjedel av världens människohandel äger rum.

Ofta är värvaren en släkting

Ungefär tre fjärdedelar av offren är liksom Ram unga kvinnor eller flickor. De letas fram på orter där nöden, analfabetismen och ojämlikheten mellan könen är som störst.

Ofta är det en släkting eller vän som värvar offren. De känner bäst till vilka trakter som är så fattiga att också ett farligt alternativ framstår som en lycksospark.

Det var Rams egen farbror som värvade henne.

Erbjudandet gällde enkelt jordbruksarbete i Bangkok för 7 000 baht i månaden, med andra ord en månadslön på 180 euro.

Det var många gånger mer än vad som var möjligt att tjäna för Ram, som tillhör minoritetsfolket mankong och vars hemtrakt ligger nära den vietnamesiska gränsen.

Farbrodern förde Ram och en annan flicka till Mekongfloden. Smugglare förde dem över floden till Thailand och vidare på ett lastbilsflak till en stor fruktgård.

Det tunga arbetet på gården tog sin början.

Frågor medförde slag

Ram blev fråntagen den telefon hon hade fått av sina föräldrar. I praktiken var hon en slav och hon blev inlåst till natten.

”När jag sade att vi inte hade enats om något sådant, slog de mig. Det samma hände när jag frågade efter min lön”, säger Ram.

Mekong ihmiskauppa. Kuva: Hannu Pesonen.Migrantarbetare som har återbördats till Laos får rådgivning och hälsoundersökning tack vare stöd från Finland. Bild: Hannu Pesonen.

Efter femton månaders slavarbete lyckades hon rymma och sökte hjälp i närmaste by.

Som brukligt förde den thailändska polisen henne till häktningscentret för migrantarbetare som har tagit sig illegalt in i landet. Där fastslogs det att hon var ett offer för människohandel.

Hon fick komma till ett skyddshem, där hon tillbringade fem månader och återhämtade sig från sina påfrestningar och lärde sig sömmerskans yrke. Hon fick hjälp av frivilligorganisationen Alliance Anti Traffic (AAT) som bekämpar människohandel i Sydostasien.

Återkomsten inte alltid en lättnad

Att komma tillbaka till hembyn innebär inte alltid en lättnad. Den fattiga återflyttaren stämplas som ”dålig flicka” och omständigheterna är precis lika knappa som de var förut. För många är det enda alternativet att ge sig iväg igen.

AAT strävar efter att trygga att återkomsten till hemorten ska innebära möjligheter till en ny början, med Finska missionssällskapets utvecklingssamarbetsprojekts hjälp.

Det betyder ofta att man behöver lära sig något yrke som medför arbete och att man får ett litet understöd. Med hjälp av AAT skaffade sig Ram, hennes man och föräldrarna en liten riskvarn.

”Vi köper ris av byborna och mal bort skalen så det blir vitt. Sedan säljer vi det. Kvarnen ger oss redan lite pengar att lägga undan.”

Intäkterna har man satsat på fiskodlingsbassängen som Somphat sköter.

”Om vi får råd så börjar jag skolan”, drömmer Ram som inte kan läsa eller skriva.

Hannu Pesonen

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Mer på internet

Uppdaterat 3.7.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi