Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Tips om hur du kan lägga märke till landets utveckling - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Nyheter

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 18.6.2013

Tips om hur du kan lägga märke till landets utveckling

Ett lands utveckling går att se om man är observant på omgivningen, även om man inte är någon expert. Men det lönar sig att vara försiktig för det är lätt hänt att man drar felaktiga slutsatser.

Kehitys kylässä, pyykit. Kuva: Hanna Koivisto.En kvinna hänger tvätt på Liberias landsbygd. I Flyktinghjälpens läsgrupper för vuxna får man bland annat lära sig att på kläder som torkar på streck och på kärl som torkar i ställningar fastnar det inte lika lätt smuts och insekter som lägger ägg. Foto: Hanna Koivisto.

Ett lands utvecklingsgrad kan man försöka avgöra till exempel genom att studera husen, vägarna och ellinjerna.

Elina Savo som har arbetat i Sierra Leone och Zambia kommer att tänka på saker man tog upp i de läskunnighetsgrupper för vuxna som Flyktinghjälpen ordnade i Sierra Leone, när man nämner tecken på utveckling.

”När människorna är medvetna om hur sjukdomar smittar och ändrar sina vanor så att hygienen blir bättre, så ökar också hälsonivån.”

En förbipasserande kan alltså studera renligheten, antalet toaletter och om djur tillåts röra sig nära brunnar, eller om barnen har putande magar vilket tyder på mask.

Man kan läsa ut en hel del ur bostäder också. Har husägarna haft råd att använda cement, installerat plåttak istället för strå, eller köpt satellitantenn?

Och hurdana kläder har folk?

”Å andra sidan är många så kallade bättre kläder ofta begagnade. Det innebär att bäraren har haft råd att köpa dem, men har inte ännu råd att köpa helt nya kläder”, konstaterar Ritva Parviainen som har arbetat i Moçambique i flera år.

Jämställdhet osynlig för blotta ögat

Programdirektör Alexander Munive säger att också Plan International drar slutsatser om förmögenhet utgående från omständigheter som man snabbt blir varse. Vilka omständigheterna är beror på orten.

I Sydamerika mäts ekonomisk välbeställdhet i om en familj har tv, tvättmaskin eller kylskåp.

I Afrika kollar man om det finns moped eller bil i huset, och vilken form av energi som används för matlagningen. Gas används av dem som har råd, de fattigare eldar spisen med vedträn.

”Men det här säger ingenting om hur pengarna fördelas inom familjen eller om kvinnorna upplever våld”, påpekar Munive.

Vid en hastig blick får man inte heller veta om byn har en hälsostation i användning eller om man tyr sig till traditionella botare, om kvinnorna föder i hemmen, om flickorna är omskurna eller om kvinnorna har något att säga till om i samhällets angelägenheter.

Kehitys kylässä, vesipiste. Kuva: Hanna Koivisto.Offentlig vattentäkt i Sowetos slum i Sydafrika. Hur rent det är vid brunnarna berättar om invånarnas kunskaper i hur sjukdomar smittar. Foto: Hanna Koivisto.

Vissa slutsatser om jämställdhet kan man dra utgående från mängden cyklande kvinnor och mängden flickor i skolorna.

Feltolkningar möjliga

Flyktinghjälpens Liberiachef heter Markku Vesikko och han har verkat i västra Afrika i decennier. Han påpekar att man behöver bakgrundsfakta för att kunna göra utvecklingsobservationer.

Kehitys kylässä, roskis. Kuva: Hanna Koivisto.Sopkärl på gatan i Maputo, Moçambique. För en förbipasserande kan sophögarna vittna om orenlighet, men de kan utgöra en del av ett sophämtningssystem och vara platser dit hushållen för sina sopor och varifrån de senare förs bort. Foto: Hanna Koivisto.

”Det kan till exempel finnas internetcaféer överallt, men förbindelsen är långsam och opålitlig. Utländska operatörer tar tusentals gånger mera betalt för användningen av datorerna än utvecklingsländer, och största delen av befolkningen kan inte läsa. Egentligen är det färre än 1 procent av medborgarna som använder nätet på riktigt.”

Särskilt ska den som besöker huvudstäder inte dra förhastade slutsatser av hur många smarttelefoner, köpcenter och lyxbilar den ser. På landsbygden ser man dem knappast alls.

Plan Finlands programdirektör Julia Ojanen säger att lyxvaror ofta är ett tecken på ojämlik ekonomisk tillväxt.

”Lyxbilar kan till exempel vara ett tecken på korruption. Statsförvaltningen har kanske inte använt sina medel till grundläggande service utan till bilar.”

Hanna Koivisto

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 12.6.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi