Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Arabvåren ledde till skärpt kontroll i Azerbajdzjan - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 4.6.2013

Arabvåren ledde till skärpt kontroll i Azerbajdzjan

De styrande i Azerbajdzjan har två orsaker att skärpa kontrollen inom landet: arabvåren och presidentvalet i höst.

Öljykenttä Azerbaidžanissa. Kuva: Lassi Lähteenmäki.I Azerbajdzjan har man pumpat olja i mer än hundra år. Man tror att oljekällorna kan sina redan om 30–40 år. Foto: Lassi Lähteenmäki.

Azerbajdzjan som ligger vid Kaspiska havet är ett till synes lugnt land, om man bortser från Nagorno-Karabach, men under ytan jäser det.

Ilham Alijev som har makten är inte allas favorit. Presidenten håller fast vid makten med ett så hårt grepp att oppositionen knappt har någon möjlighet att påverka.

Arabvåren som rörde om i flera närbelägna länder återspeglades också på azerernas liv i Baku och på landsbygden. Källor som vill vara anonyma berättar att polisen är snabbare att ingripa i demonstrationer och andra samlingar idag än tidigare.

Om man får tillstånd för demonstrationer ska den vanligen försiggå utanför stadens centrala delar, så att få människor vet om dem.

Samma familj har haft makten under hela självständighetstiden

I oktober kommer Azerbajdzjan att välja president, vilket man redan kan märka på grund av den skärpta kontrollen.

I likhet med Ryssland är de styrande i Azerbajdzjan oroade över penningförsändelser från utlandet. Kontrollen har skärpts och utländska aktörer avkrävs idag noggrannare utredningar över sin verksamhet.

Valkampanjen har redan fått känslorna att svalla. Ledaren för partiet Republican Alternative (REAL) och presidentkandidaten Ilgar Mammadov anhölls i februari på uppenbart lösa grunder. Enligt Amnesty, bland andra, var orsakerna helt klart politiska.

Familjen Alijev har suttit vid makten så länge som Azerbajdzjan har varit självständigt. När landet ännu var en del av Sovjetunionen fungerade Ilhams far Heydar Alijev som KGB:s Azerbajdzjanchef.

Heydar Alijev fick ordning till stånd i det unga landet men hans son Ilham har inte varit lika populär.

Oljestat på tröskeln till stora förändringar

Korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter är typiskt för länder som har mycket naturrikedomar.

I Azerbajdzjan har man pumpat fram olja i mer än hundra år. Borrtorn av varierande ålder och nedsmutsning i vattendragen nära Baku är synliga tecken på oljeutvinningen.

Priset på råolja har gjort makthavarna förmögna under de senaste åren. Det vanliga folket har också haft nytta av det, men skillnaden mellan den fattiga landsbygden och den rika huvudstaden är fortfarande väldigt stor.

Idag genomlever Azerbajdzjan en brytningstid. Det har förutspåtts att oljekällorna kommer att sina inom 30–40 år.

Nya fyndigheter kanske görs men invånarna har redan börjat förbereda sig på en ny tid. Blickarna vänds nu från oljan till naturgas, som är mindre lukrativt.

Till exempel rörprojektet Southern Gas Corridor skulle förse européerna med naturgas från Azerbajdzjan. Som det nu ser ut öppnas kranarna till Europa om fem år.

I och med att oljeproduktionen har avtagit har inrättningar för förnybar energi uppstått i landet.

Azerbajdzjan håller också på att utöka sin turism. Eurovisionstävlingen som ordnades ifjol innebar fin PR för landet, som investerade svindlande summor i tävlingsarenan och en strandbulevard i centrum.

Nu byggs många nya hotell i Baku. Alla de viktigaste internationella hotellkedjorna finns redan. Turistservicen på landsbygden utvecklas också, men långsammare än i Baku.

Azerbajdzjan liknar Turkiet på många sätt och tror sig kunna bli ett lika populärt turistland i framtiden.

Lassi Lähteenmäki

I det nummer av Kehitys-Utveckling  som utkommer den 19 juni kan man läsa om vem som gagnas av Azerbajdzjan oljeinkomster:

Du kan prenumerera på tidningen gratis på den här

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Uppdaterat 3.6.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi