Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Hyllade mikrokrediter leder sällan till business i Bangladesh - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 2.5.2013

Hyllade mikrokrediter leder sällan till business i Bangladesh

Mikrokrediter kan hjälpa kvinnor om de samtidigt får utbildning i företagande och affärsliv, anser Mohammad Jasim Uddin som har skrivit en avhandling om ämnet i Finland. Idag går det ofta så att de pengar som kvinnorna lånar hamnar hos deras män eller blir till hemgifter.

Mikroluotolla perustettu kynttiläkauppa Afganistanissa. Kuva: DFID/Flickr.Den här ljusaffären i Afghanistan har grundats med hjälp av mikrokrediter. Foto: DFID/Flickr, CC BY-NC-ND 2.0.

Mycket vatten har runnit i Ganges-Brahmaputra sedan Nobels fredspris år 2006 gick till Grameenbanken i Bangladesh, som ”uppmuntrar till företagande samt bidrar till jämställdhet och mindre fattigdom”.

Sedermera har mikrokreditsystemet fått utstå hård kritik. I våras sällade sig professor Mohammad Jasim Uddin till den kritiska skaran.

”Mikrokrediter skulle kunna hjälpa kvinnor, om de samtidigt fick utbildning i företagande och affärsverksamhet, så som man gjorde i början. Idag handlar det bara om en kreditorganisation. De kvinnor jag har intervjuat har inte blivit kallade till möten på flera år”, berättar Uddin.

Uddin är professor i sociologi vid Shahjalals tekniska universitet i Bangladesh. Han har nyligen bott några år i Helsingfors där han skrev sin avhandling om mikrokrediter vid Helsingfors universitet, med understöd av Finlands Akademi.

Av de 151 kvinnor som Uddin studerade tog endast nio stycken lån för egen del. De övriga gav pengarna till sina män, söner eller manliga släktingar.

Kvinnorna behöver utbildning

Kvinnorna berättade för Uddin att de inte kan använda pengarna på ett produktivt sätt eftersom de är outbildade och analfabeter. Och även om de inte var det, skulle det vara svårt för de beslöjade kvinnorna på Bangladesh patriarkaliska landsbygd att göra business, som är en angelägenhet för män.

Ofta används de lånade pengarna till plötsliga konsumtionsutgifter så som kläder, husreparationer eller billiga smycken. Vissa omvandlar sina pengar till hemgift.

Varför beviljas då inte mikrokrediterna direkt åt männen? Frivilligorganisationerna menar att det handlar om att ge kvinnorna mera självbestämmanderätt, men Uddin serverar en bistrare förklaring:

”Kvinnorna innebär en mindre risk för kreditgivaren. De stannar säkrare på en och samma plats, och de är blygare och mera hörsamma.”

Dyrare ränta än bankens

Mikrokrediternas årsränta är 28–32 procent, medan man vanligen får ett banklån med 12–14 procents ränta. Men för fattiga landsbygdsbor som inte kan läsa är det komplicerat att ta ett banklån, och de saknar riktiga dokument över mark eller hus som de kan lämna i pant.

En mikrokreditbank finns i varje by och därifrån får man pengar utan några större procedurer.

Många tar lån för att betala tillbaka gamla lån. Hälften av de kvinnor som Uddin talade med har befunnit sig i en lånespiral i arton år.

”Jag mötte inte en enda kvinna som hade blivit ekonomiskt självständig tack vare mikrokrediter.”

Våldet mot kvinnor minskar inte

Man har trott att mikrokrediterna har medfört att våldet mot kvinnor minskat. Enkäter som gjorts under tiden 1994–2011 tyder på att så inte är fallet.

Kvinnor som tar mikrolån lider mer av familjevåld än andra, och vissa undersökningar har till och med antytt att kvinnornas tilltagande köpkraft kan vara en orsak till våld.

Uppgifterna klargörs i Uddins fru Laila Ashrafuns färska avhandling, som behandlar fattiga Bangladeshkvinnors upplevelser av familjevåld.

Ashrafun har tjänstgjort som sociologiprofessor vid samma universitet som sin man, och under parets långa Finlandsvistelse åstadkom också hon en avhandling för Helsingfors universitet.

Antti Kivimäki

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Uppdaterat 2.5.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi