Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Rapport: Utvecklingsländerna kör om de rika länderna - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Nyheter

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 20.3.2013

Rapport: Utvecklingsländerna kör om de rika länderna

För första gången på århundraden är det södra halvklotets stater som leder utvecklingen och den ekonomiska tillväxten. Därför borde de också ha mera beslutanderätt, anser UNDP.

Tansania. Kuva: Shaun D Metcalfe/Flickr, CC BY 2.0.Tanzania är ett av de länder som har utvecklats mest pår 2000-talet. I år växer landets ekonomi med nästan sju procent. Foto: Shaun D Metcalfe/Flickr, CC BY 2.0.

Människornas levnadsomständigheter förändras snabbare och mera dramatiskt än någonsin tidigare i historisk tid, och det är utvecklingsländerna som har tagit täten, säger FN:s utvecklingsprogram UNDP i sin färska rapport.

I år är ämnet för UNDP:s rapport över mänsklig utveckling det södra halvklotets länders uppgång.

I rapporten påpekas att utvecklingsländernas ekonomier har vuxit väldigt. Hundratals miljoner människor har tagit sig ur fattigdomen, och medelklassen i utvecklingsländerna har vuxit.

Det kan man se i indexet över den mänskliga utvecklingen, där man har jämfört 186 länder vad gäller invånarnas inkomster, utbildningsnivå och förväntade livslängd.

Enligt rapporten har indexvärdet inte blivit sämre i något land efter år 2000, men snabbast har det ökat i länder med låg utveckling eller utveckling på medelnivå. Av de fjorton länder som har utvecklats snabbast är alla utvecklingsländer, men många av dem ligger trots det långt nere i indexets ända.

Av de länder som Finland bedriver utvecklingssamarbete med finns Etiopien, Tanzania och Moçambique med bland de länder som utvecklats snabbast.

Industriländerna toppar fortsättningsvis indexet. Men Finlands växande välfärd tycks ha avtagit på 2000-talet och Finland ligger sist av de nordiska länderna, på 21:a plats.

Handel och service medför framgång

Framstegen gäller inte enbart stora växande ekonomier som Kina och Indien. Över 40 utvecklingsländer har gått framåt snabbare än man hade väntat sig under de senaste decennierna.

Etiopia, talouskasvu, lapset. Kuva: naomii.tumblr.com/Flickr, CC BY-ND 2.0.Etiopien placerar sig på plats 173 av 186 i indexet över mänsklig utveckling. Men utbildningssiffrorna i landet har blivit bättre under de senaste åren. Foto: naomii.tumblr.com/Flickr, CC BY-ND 2.0.

Det finns inget framgångsrecept som skulle fungera för alla. I praktiken handlar det ändå ofta om att många länder samtidigt har öppnat sig för omvärlden, satsat på internationell handel samt på utbildning, hälsovård och social trygghet.

Exempelvis Indien har samtidigt utvecklat industrin och högskoleutbildning i världsklass, medan Indonesien har öppnat sig med hjälp av informationsteknologi.

Ett av de mindre länderna som haft framgång är Rwanda, där hälsofostran har resulterat i mindre dödlighet bland barn och mödrar, uppger rapporten.

Ojämlikheten vållar bekymmer. Många länder har lyckats få bukt med ojämlikheten inom hälsa och utbildning, men inte när det gäller inkomstskillnaderna som bara tycks växa.

Mera makt åt utvecklingsländerna

I rapporten förutspås att de tre ledande sydliga ekonomierna – Kina, Indien och Brasilien – år 2020 kommer att ha en produktion som överstiger USA:s, Tysklands, Storbritanniens, Frankrikes, Italiens och Kanadas sammantagna produktion.

I praktiken leder utvecklingsländerna utvecklingen och de samhälleliga förändringarna för första gången på århundraden, konstateras det i rapporten. Det medger möjligheter att effektivare lösa gemensamma problem som klimatförändringen.

Än så länge reflekteras inte utvecklingsländernas uppgång i de globala institutionerna.

Indien är till exempel jordens största land vad befolkningsmängden beträffar, ändå saknar landet en permanent plats i FN:s säkerhetsråd.

Rapporten visar att det södra halvklotets länder behöver större representation i den globala förvaltningen, och samtidigt mera ansvar.

Teija Laakso / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på internet

Uppdaterat 20.3.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi