Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands goda förvaltning ett föredöme - Utrikesministeriet: Global.finland: Global fostran: Bakgrundsmaterial för lärare

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Finlands goda förvaltning ett föredöme

Hur skulle det vara att leva i ett land där man inte kan lita på rättsväsendet? Där man inte kan gå i skola eller träffa läkare, därför att staten inte klarar av att upprätthålla grundläggande tjänster? Alltför många människor vet hur det känns.

Eduskuntatalo. Kuva: nurpax/Flickr, CC BY 2.0Ett tecken på god förvaltning är att regeringen och parlamentet tar sitt ansvar. Foto: nurpax/Flickr, CC BY 2.0

I Finland är vi vana vid att samhället fungerar. Om vi blir offer för brott, ställs den skyldiga till svars och rättvisa skipas. Staten erbjuder grundläggande tjänster som utbildning och hälsovård, korruption förekommer knappt alls och direktörer kan inte göra vad som helst utan att folket får veta om det. Alla kan delta i beslutsfattandet åtminstone på någon nivå – också minoriteternas representanter.

Därför kan man säga att Finland är ett land med god förvaltning. Till den goda förvaltningens grundprinciper hör transparens, rättvisa, effektivitet och ansvarsfylldhet samt att medborgarna har tillgång till information och involveras i beslutsfattandet.

De här principerna känns självklara, och ändå finns det antagligen flera länder i världen som har dålig förvaltning än god, beroende på hur man definierar begreppet. I organisationen Transparency Internationals korruptionsundersökning fick två tredjedelar av jordens alla länder mindre än hälften av högsta möjliga poäng.

De fattiga drabbas när förvaltningarna begår misstag

Man kan mäta god förvaltning utgående från många olika kriterier. Två av dem är korruptionens omfattning och den politiska stabiliteten.

Gemensamt för olika jämförelser är att de som klarar sig sämst i dem är många länder i Latinamerika, Asien och Afrika – i praktiken utvecklingsländerna. Längst ner i de flesta indexen placerar sig länder som Somalia, Demokratiska Republiken Kongo och Nordkorea.

Liberian kansanäänestys 2011, sormi. Kuva: Staton Winter/UN Photo/Flickr, CC BY-NC-ND 2.0Reilut vaalit kuuluvat hyvään hallintoon. God förvaltning innebär ärliga val. I många länder färgas väljarnas finger blått så att ingen ska kunna rösta två gånger. Foto: Staton Winter/UN Photo/Flickr, CC BY-NC-ND 2.0

Johanna Jokinen-Gavidia är rådgivare för demokrati och god förvaltning vid utrikesministeriet, och enligt henne finns det inte någon enskild förklaring varför just utvecklingsländernas förvaltningar ofta är så svaga. Till exempel korruption förekommer i lika stor utsträckning i rika länder som i fattiga.

Men det finns ett samband mellan fattigdom och svag förvaltning. Många länder med svag förvaltning förmår inte förse sina medborgare med grundläggande service eller arbetsplatser, och då blir följden ofta fattigdom.

”Det kan vara så att man inte vet vem som har makten att styra landet. Landet har kanske legat i krig i tiotals år och tydliga samhällsstrukturer existerar överhuvudtaget inte längre”, förklarar Jokinen-Gavidia.

De fattiga drabbas särskilt hårt av korruptionen i länder med svag förvaltning. Korruptionen är både orsaken till och en följd av fattigdomen.

I Mexiko har man exempelvis noterat att en typisk fattig familj använder en tredjedel av sina inkomster till mutor; pengarna går till polisen eller skolan, bland annat. På det sättet blir fattiga människor ännu fattigare. Myndigheter kräver ofta mutor därför att de inte har några andra inkomster.

Utvecklingssamarbetet löser inte problemet

På senare år har man fäst allt mer uppmärksamhet vid god förvaltning, eftersom man har insett att det är svårt att få bukt med fattigdomen i länder där förvaltningen inte fungerar. Om människor har tillgång till hälsovård och utbildning och möjlighet att förverkliga sina rättigheter så kan de också agera så att fattigdomen minskar.

Därför är det viktigt för Finlands utvecklingssamarbete att främja god förvaltning. Finland stödjer utvecklingsländer som utvecklar sin förvaltning, och strävar efter att också vanliga människor får delta i biståndsprojekt.

Men god förvaltning bygger man inte lika lätt som en brunn. Utvecklingen sker långsamt, som Jokinen-Gavidia konstaterar. I många länder har man knappt kommit någon vart med förvaltningen under de senaste åren.

”Med utvecklingssamarbete kan man inte lösa det här problemet, det är utvecklingsländernas invånare själva som avgör hur det går. Vi kan erbjuda dem vårt stöd. Att stödja civilsamhället är till exempel ett utmärkt sätt att skapa en ifrågasättande attityd”, avslutar hon.

Teija Laakso / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 26.3.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi