Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Svårt för Myanmars funktionshindrade att få hyfsat arbete - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 27.2.2013

Svårt för Myanmars funktionshindrade att få hyfsat arbete

Funktionshindrade människor i Myanmar har varken utbildning, arbete eller möjligheter att röra sig. Organisationen Shwe Minn Tha gör allt för att de ska få leva ett människovärdigt liv.

Yé Htun sitter i sin rullstol i trädgården till ett tehus, i centrum av huvudstaden Yangon. Det är en solig och vacker dag, och för 36 år gamla Htun är det en viktig dag. 

Myanmar, vammaiset, koulutus, pyörätuoli. Kuva: Juha Paavola.Yé Htuns dröm är att ha en egen affär någon dag. Om han fick utbildning skulle han lära sig skriva vad affären har att erbjuda. Foto: Juho Paavola.

Organisationen Shwe Minn Tha, som arbetar för att funktionshindrade ska få bättre omständigheter, har hämtat ungefär 250 personer med olika slag av funktionsnedsättningar från landsbygden till Yangon, för att de ska få bekanta sig med livet i storstaden.

Cp-skadade Yé Htun är en av dem, och han har en dröm. ”Jag skulle vilja driva en egen affär”, avslöjar han.

Även om landet har öppnat sig efter militärjuntans tid, och demokratin tar sina första steg, så är det inte mycket som har gjorts för de funktionshindrade.

Det finns varken utbildning, arbete eller social trygghet för dem, de är beroende av välgörare.

Htun försörjer sig på att sälja ris.

”Jag hade inte möjligheter att gå i skola. Jag kan nog alfabetet och läsa också, men jag kan inte skriva något annat än mitt namn.”

Handikappade barn börda för familjen

Trots de senaste årens sociala reformer lever 25 procent av invånarna fortfarande i fattigdom. År 2012 var bruttonationalprodukten per person bara 1 400 dollar om året.

”Av de funktionshindrade lever ungefär 80 procent i fattigdom. Eftersom de inte har möjlighet att få kunskap och utbildning kan de inte heller få hyfsat arbete”, säger Shwe Minn Thas grundare Myat Thu Winn, och förklarar hur fattigdomsmekanismen fungerar.

Myanmar, vammaiset, Swe Minh Tha, M.T. Minn. Kuva: Juho Paavola. Myat Thu Winn anser att de funktionshindrade borde tro på sig själva, men landets förvaltning måste också förbinda sig att förbättra omständigheterna för dem. Foto: Juho Paavola.

Genast i början av livet gör fattigdom kombinerad med obefintliga sociala nätverk att funktionshindrade barn blir en börda för sina föräldrar. Speciallärare finns inte, och invalidtaxi har ingen hört talas om.

”Föräldrarna är fattiga. Inte har de tid att föra sina barn till skolan, all deras tid går till att skaffa levebröd.”

För de vuxna är det ett svårt problem att de inte kan ta sig fram, omgivningen är inte framkomlig. San Win som förlorade sina ben när en landmina exploderade tycker att framkomligheten är det viktigaste av allt som borde förbättras.

”Om man inte kan ta sig fram kan man inte utbilda sig eller få arbete”, förklarar han.

Ni Ni Shaein smuttar på sitt te i sin rullstol och inflikar att man inte har tagit hänsyn till rörelsehämmade på något sätt.

”För mig är det väldigt svårt att ta mig fram till exempel i köpcenter, och om jag vill gå på bio slutar det i många teatrar med att jag inte kan se filmen”, säger Shaein.

Attityder måste förändras

Det är tur att Myanmar har Myat Thu Winn, och att han har en plan. Det är attityderna som måste förändras först.

Myanmar, vammaisuus, koulutus, pyörätuoli. Kuva: Juho Paavola.San Win förlorade båda sina ben när en landmina exploderade år 1981. Idag är han en lycklig morfar som lever på att sälja betelfrön. Foto: Juho Paavola.

”Det viktigaste är att de funktionshindrade själva ändrar sin inställning. Nu tror de att de inte kan vara herrar över sina egna liv. Men man måste ta tyglarna i egna händer om man vill åstadkomma förändring”, hävdar han.

Samtidigt lobbar Winn för förändringar i samhället. Med hjälp av exempelvis bättre framkomlighet och utbildning skulle omständigheterna snabbt förbättras.

Ju lättare personer med nedsatt funktionsförmåga får delta, desto snabbare klarar sig allt fler utan någon hjälp.

”Men nu nonchalerar vår förvaltning de funktionshindrade, och det handlar inte enbart om social trygghet och framkomlighet.”

Winn anser att det måste bli en förändring. Funktionshindrade människor måste få gå i skola, få arbete som motsvarar deras förmåga och få bli en värdefull del av samhället.

”Själv kan jag förbättra livet för kanske 1–2 procent av dem via organisationen, men regeringen kan förbättra för dem allihop.”

Med hjälp av utbildning skulle Yé Htun kunna skriva vad han har för saker till salu i sin affär.

Juho Paavola

Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi