Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Iina Soiri: Afrika behöver inte vårt medlidande - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Nyheter

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 26.2.2013

Iina Soiri: Afrika behöver inte vårt medlidande

Soiri, som snart börjar som Nordiska Afrikainstitutets första finländska direktör, möter afrikanerna som jämställda partners.

Iina Soiri vandrar in på kaféet vid Senatstorget, drar av sig jackan och ber om hjälp med att dra upp dragkedjan på ryggen av sin klänning. Sedan börjar hon tala om Afrika.

”Vi måste sluta hysa medlidande med Afrika. Vi måste möta afrikanerna som jämbördiga människor”, säger Soiri som har gjort utvecklingssamarbete på kontinenten i över två årtionden.

Iina Soiri. Kuva: Tiina KirkasIina Soiri förevisar ett papper med statsandelsspecificeringen från byn Homboza i kommunen Kisarawe i Tanzania. I Tanzania jobbade hon på Finlands ambassad som expert på god administration under åren 2006-2010. Bild: Tiina Kirkas.

Soiri, som har verkat som rådgivare på Utrikesministeriets avdelning för utvecklingspolitik sedan sommaren 2011, har nyligen som första finländare blivit utnämnd till direktör för Nordiska Afrikainstitutet. Till Uppsala åker hon i början av mars. Institutet producerar forskning och analys om Afrikas nuvarande verklighet för Nordens politiker, medier och medborgare.

Egentligen skulle Soiri inte vilja tala om "Afrika" över huvud taget - det är ju inte samma från Kairos till Kapstaden.

"Afrika är en ännu mer mångfaldig kontinent än Europa. Där finns allting - så väl välmående som katastrofverklighet."

Soiris egen familj är nästan lika mångfaldig som Afrika. De 18- och 7-åriga pojkarnas pappor är från Namibia och Etiopien och pojkarna har levt största delen av sina liv i Afrika. Fritiden tillbringas till stor del med andra finsk-afrikanska familjer.

”Mediernas bild av Afrika har blivit mångsidigare, men fortfarande är det främst frågan om ett ytskrap. Det säger mina pojkar också ofta.”

Afrikas ekonomi växer - varför räcker det inte?

Vad hittar man då om man skrapar lite djupare?

Trots världsekonomins depression för tillfället och den svaga efterfrågan den orsakat har den ekonomiska tillväxten i Afrika söder om Sahara hållits på över fem procent.

Enligt IMF:s förutsägelser kommer sju av de tio ekonomier som växer snabbast åren 2011–2015 att finnas i Afrika.

De afrikanska ländernas handel med resten av världen har vuxit med 200 procent efter år 2000.

En del av tillväxten kan förklaras med boomen inom naturresurser, men inte allt.

"Att utnyttja naturresurserna har tidigare varit alltför svårt och dyrt, nu är det lättare. Men ekonomisk aktivitet har också fötts på andra områden, som ny teknologi", berättar Soiri.

Till exempel är många länder i Afrika långt före Europa - också Finland - då det gäller att betala med mobiltelefonen.

Enligt IMF behandlar det kenyanska mobilbetalningssystemet M-Pesa mer penningstransaktioner än Western Union i hela världen och möjliggör bankservice för 70 procent av landets vuxna befolkning.

Varför lever då en stor del av afrikanerna fortfarande på under två dollar om dagen? Varför dör människor fortfarande av hunger?

"De strukturella probelemen försvinner inte av att det kommer mer pengar. Så länge som medborgarnas och statens förhållande inte baserar sig på demokrati kommer den ekonomiska tillväxten att sväva någonstans i elitens händer", svarar Soiri utan att tveka.

Administrationens uppgift är alltså att se till att de extra pengarna fördelas jämnt. Enligt Soiri borde Afrikas politiker anamma tanken på att offentlig makt bara är till låns. Det är ännu långt dit.

En ny afrikansk levnadsmodell?

Soiri snurrar på den halva passionsfrukt som hon hittat på frukosttallriken.

På hemgården i Angola växte det likadana, men sötare. Förutom i Angola har Soiri bott i Moçambique, Namibia, Sydafrika och Tanzania där hon arbetat bland annat för att stärka den lokala demokratin.

Enligt henne kan demokrati och god administrativ sed inte hämtas in utifrån, men man kan diskutera och ge goda idéer. Med hjälp av det demokratistöd som västländerna har gett har afrikanska förändringskrafter fått utrymme och mod att agera.

”Med hjälp av diskussioner och stöd vet de att en annorlunda värd är möjlig. Men den nya levnadsmodellen måste afrikanerna ändå tänka ut själva.”

Laura Rantanen

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 26.2.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi