Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Tvistande klaner blir fredsänglar i Somalia - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 18.2.2013

Tvistande klaner blir fredsänglar i Somalia

Tvistande klaner i Somalia har grävt ner stridsyxorna trots att vissa tvister har pågått i hundra år. Klanhövdingarna kan eventuellt bidra till att inbördeskriget upphör.

Somalia, uskonnolliset johtajat, rauha. Kuva: Jamal Egal / Kirkon ulkomaanapuUnder de senaste åren har man löst tvister genom diskussion. Foto: Jamal Egal/Kyrkans Utlandshjälp.

Att diskutera sig fram till enighet kan låta som en kliché, men i inbördeskrigets Somalia verkar det faktiskt fungera.

Kyrkans Utlandshjälp har uppnått goda resultat i Puntland och Somaliland, som bägge två är löst knutna till Somalia. Organisationen har understött möten där man har löst tvister genom samtal.

Under de senaste åren har man fört ihop klanerna för att de ska kunna diskutera – ibland har det rört sig om hundra år gamla brott eller tvister om markägande. Tio år av konflikter har avslutats tack vare diskussion.

Kyrkans Utlandshjälps ledande fredsarbetsexpert, Jussi Ojala, tror att traditionella hövdingar så som klanäldstar också skulle kunna göra stora insatser för att lösa Somalias inbördeskrig.

”Vi har hört av klanäldstarna att de har mycket att ge, också vilja att skipa fred på nationell nivå och inte bara regionalt.”

Kyrkans Utlandshjälp tänker utvidga sitt klanarbete till södra och centrala Somalia, där man lider mest av inbördeskriget. Organisationen har också arrangerat fredsmöten för klanerna i Somalia, och samarbetar kontinuerligt med FN.

Klanerna med och bygga upp landet

För några år sedan pågick inbördeskrig mellan klanerna i Somalia, men på senare år har landet lidit mera av striderna mellan islamiströrelsen al-Shabaab och regeringen.

Samtidigt har fredsviljan hos klanhövdingarna ökat. Ifjol deltog de i valet av ett somaliskt parlament efter övergångstiden.

”De klarade sin sak överraskande bra. Nu finns det risk för att de skickas iväg, och politikerna tar över alltihop”, konstaterar Ojala.

Somaliska Halima Ismael Ibrahim är av samma åsikt. Han var med och valde ut lämpliga klanledare till det råd som valde parlamentsledamöterna.

”Religiösa ledare och stamäldstar har alltid förespråkat avspänning. Om vi vill ha fred måste vi samarbeta med dem”, säger han.

Dialog med al-Shabaab?

Kan klanäldstarna fakstikt påverka islamiströrelsen al-Shabaab, som dödar oberoende av klantillhörighet?

Ojala tror att det går att få till stånd en dialog. I strid med al-Shabaabs budskap predikar de religiösa ledarna fred i sina fredagsböner, men al-Shabaab lyssnar ändå till dem.

Ibrahim ställer sig mera tveksam.

”Al-Shabaab vill vara den enda härskaren och försöker eliminera klanäldstar inom sina områden. Därför är det inte lätt för klanäldstarna att gå in och försöka lindra situationen. Men de kan till exempel informera familjer, så att folk inte låter sina barn ansluta sig till al-Shabaab”, konstaterar Ibrahim.

Många vill förmedla fred

Att traditionella hövdingar deltar i fredsmedling är inte någon ny företeelse, men på internationellt håll har man insett deras betydelse först under de senaste åren.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tog upp ämnet ifjol. Vid en konferens som Kyrkans Utlandshjälp stod värd för i januari enades man om att grunda ett internationellt fredsmäklingsnätverk för religiösa och traditionella ledare.

Mikael Wigell från Utrikespolitiska institutet har forskat i fredsmäkling och han säger att det fortsättningsvis inte finns många exempel på konfliktlösning där religiösa och traditionella ledare skulle ha lyckats. Men de besitter stor potential.

”Idag pågår konflikter ofta i områden där de religiösa och traditionella ledarna spelar viktiga roller. De har lokalkännedom och förstår vad konflikterna handlar om”, sammanfattar han.

Enligt Wigell har allt fler inofficiella aktörer, som till exempel organisationer, dykt upp i fredsmedlingssammanhang. I princip är det bra, men rusningen till fredsmäklarbordet kan också leda till att konfliktparterna utnyttjar medlarna, varnar han.

Teija Laakso / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Uppdaterat 18.2.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi