Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finländarnas smarttelefoner föds och dör i utvecklingsländerna - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Nyheter

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 1.2.2013

Finländarnas smarttelefoner föds och dör i utvecklingsländerna

Så mycket som hälften av Finlands konsumtionselektronik hamnar i slutändan på illegala återvinningsmarknader i utvecklingsländerna, därifrån de värdefulla metaller de innehåller ursprungligen kommit. Konsumenterna kan påverka förloppet genom sina val.

Konsumenterna kan påverka slutstationen för deras uttjänta telefoner och datorer genom sina val. Bilden är från Ghana, Basel Action Network.Konsumenterna kan påverka slutstationen för deras uttjänta telefoner och datorer genom sina val. Bilden är från Ghana, Basel Action Network.

En smarttelefons historia börjar ofta i Demokratiska Republiken Kongo. Kongo är en av världens största producenter av coltan, tenn och volfram. Metallerna är synnerligen värdefulla, och nödvändiga för informationsteknologin.

”Metallerna utvinns för hand under förfärliga förhållanden, utan skyddsutrustning. Lönerna är minimala, arbetsrättigheter existerar inte och arbetsmiljön är farlig”, berättar Henri Purje från Finnwatch.

Metallerna förekommer främst vid Kongos och Rwandas oroliga gränsområden. Intäkterna går till väpnade grupper, vilket gör att våldsspiralen i området upprätthålls.

På senare år har elektronikjättar som Nokia fäst uppmärksamhet vid gruvindustrin i Kongo, delvis på grund av offentliga påtryckningar. Man har utvecklat ett certifieringssystem för metallerna för att bättre kunna övervaka deras ursprung och produktionsmetoder.

Än så länge är övervakningen marginell, men systemet har visat att det går att övervaka.      

”Länge var man av den åsikten att det är omöjligt att övervaka metallerna, att det helt enkelt är lättare att inte köpa från Kongo. Men det är möjligt att framställa mineraler på ett etiskt hållbart sätt”, förklarar Purje.

Största delen av telefonerna återvinns inte

Allt fler mobiltelefoner slutar sin bana i ett utvecklingsland.

Föreningen Eettisen kaupan puolesta (För etisk handel) publicerade i onsdags en utredning som visar att så mycket som hälften av den uttjänta finska konsumtionselektroniken hamnar på de illegala återvinningsmarknaderna.

Till officiell återvinning går uppskattningsvis så lite som en tiondel.

Telefonerna blir liggande hemma och skräpar, eller så hamnar de på en soptipp eller förs illegalt till utvecklingsländer tillsammans med annat elektronikskrot.

Det typiska är att skrotet hamnar i Ghana eller Nigeria i Afrika, och i Asien till Indien eller Pakistan.

Ingen känner till den exakta mängden illegalt skrot som transporteras till utvecklingsländerna. Det är olagligt att föra elektronikskrot från Finland till utvecklingsländer, men begagnade produkter får man föra ut.

Skrotet syns inte i statistiken

Det är tullen och Miljöcentralen i Finland som övervakar skrotets rörelser.

I praktiken är det svårt att övervaka eftersom skrotet döljs från statistiken på olika sätt. Det är lockande att göra sig av med elektronik i utvecklingsländerna eftersom det kan vara upp till tio gånger billigare än i industriländerna.

”Elektronikprodukterna innehåller mycket värdefulla metaller så som guld och koppar, som man tar till vara i utvecklingsländerna”, förklarar Anna Härri som har gjort utredningen.

Inofficiell återvinning av elektronik förorsakar betydande miljö- och hälsoskador för de fattiga. Foto: Basel Action Network (BAN)Inofficiell återvinning av elektronik förorsakar betydande miljö- och hälsoskador för de fattiga. Foto: Basel Action Network (BAN)

Men den illegala återvinningen åstadkommer betydande miljö- och hälsoskador för de fattiga.

Produkterna tas i sär för hand utomhus, utan skyddsutrustning. Mindre värdefulla delar hamnar på vanliga soptippar eller blir helt enkelt liggande på marken.

”Att bränna eller lösa upp elektroniska produkter i syra är väldigt skadligt för hälsan. Blyet skadar till exempel hjärnans utveckling hos barn och förorsakar problem med njurar och centrala nervsystemet”, säger Härri.

Konsumenternas krav påverkar

Även om det är de informationsteknikproducerande företagen som har ansvar för att råvarukedjorna och återvinningen fungerar som de ska, lönar det sig för konsumenterna att kräva att företagen verkligen tar sitt ansvar när de köper produkterna.

”Det lönar sig att ta upp saken, för företagen producerar sådant som kunderna vill ha”, konstaterar Henri Purje.

Man bör se till att produkterna återvinns på rätt sätt. Lämna inte mobiltelefonen i en låda där hemma utan för den till en officiell återvinningsstation i Finland. De kommunala återvinningsstationerna är sådana, och det finns andra också. Anna Härri föreslår att man funderar på hur länge man använder sin telefon också.

”Man borde använda produkten till slut. Dessutom borde reparationer vara billigare och lättare att få gjorda.”

Minttu-Maaria Partanen

Skribenten är frilansjournalsit insatt i utvecklingsfrågor.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 1.2.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi