Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Är man homosexuell i Guatemala kan man bli utan mat - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 14.11.2012

Är man homosexuell i Guatemala kan man bli utan mat

De sexuella minoriteterna i Guatemala får sina mänskliga rättigheter kränkta varje dag, eftersom bara hälften av landets invånare anser att de har samma rättigheter som heterosexuella.

I Guatemala är de transsexuellas situation dålig. Foto: Outi KarppinenI Guatemala är de transsexuellas situation dålig. Foto: Outi Karppinen

Diskrimineringen av sexuella minoriteter är vardag i Guatemala. Särskilt transsexuella personer råkar ofta ut för direkt våld.

Under åren 1996-2006 mördades ungefär sextio transsexuella personer, med metoder som tydde på hatbrott.

Guatemala är ett konservativt, djupt religiöst och homofobiskt land. Bara 55 procent av befolkningen anser att sexuella minoriteter har samma rättigheter som majoritetsbefolkningen.

Bara två av fem guatemalaner skulle acceptera en homosexuell person som familjemedlem.

Diskrimineringen börjar i hemmen

Sergio Vásquez från frivilligorganisationen Ombres berättar att diskrimineringen ofta börjar redan i hemmen, där föräldrar exempelvis kan neka sina barn rätten att gå i skola, röra sig fritt eller till och med äta, om de säger sig vara homosexuella.

Diskrimineringen fortsätter sedan aktivt i skolan, inom hälsovården och på arbetsplatserna.

Det finns ingen exakt statistik över diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter som homosexuella guatemalaner råkar ut för, eftersom de rådande lagarna inte skyddar från diskriminering beroende på sexuell inriktning.

Många rädda för att kontakta polisen

Sexuella minoriteters mänskliga rättighter har aktivt försvarats bara sedan 1990-talet.

Den internationella finansieringen som har ökat i samband med hiv/aidsarbetet, har på senare år lett till nya föreningar på gräsrotsnivå, som driver sexuella minoriteters rättigheter vid sidan av sin aidsbekämpande verksamhet.

I människorättsombudsmannens kansli hittar man ingen som försvarar de sexuella minoriteterna, till skillnad från Nicaragua till exempel. En hiv/aidsombudsman finns däremot.

Hos de rättsliga myndigheterna är det besvärligt att få sina klagomål protokollförda. Till polisen vågar man inte vända sig eftersom det ofta är just poliser som är skyldiga till kränkningarna.

Rädslan för att bli stämplad försvårar reformer

Enligt aktiva organisationer lever de sexuella minoriteterna utan mänskliga rättigheter och vill därför inte bekänna sin sexualitet offentligt.

Trots risken för att stämplas har landets sexuella minoriteter blivit aktivare på senare år.Trots risken för att stämplas har landets sexuella minoriteter blivit aktivare på senare år.

Myndigheterna i Guatemala bokför inte transsexuella personer som kvinnor. Offren bokförs alltså som män. Av detta skäl är det omöjligt att föra statistik över det verkliga antalet kränkningar av transsexuella personer.

För att genomdriva lagreformer krävs stöd av folkrepresentanter. Men det finns inte uppbackare eftersom risken att stämplas som homosexuell är alltför stor.

Det är fortfarande inte möjligt att delta i Guatemalas politik och offentliga liv om man är öppet homosexuell.

Men de sexuella minoriteternas rörelse växer och utvecklas. Nya, utbildade och rättsmedvetna unga människor kommer med i verksamheten.

För att situationen ska bli bättre krävs ändå ekonomiskt stöd från internationellt håll och synlighet i medierna.

Outi Karppinen

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 14.11.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi