Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Naturresursboom i Tanzania: Nöden vänds till rikedom? - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Nyheter

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 24.10.2012

Naturresursboom i Tanzania: Nöden vänds till rikedom?

Enligt professor Max Mmuya förstår sig tanzanierna inte på sina naturtillgångar – och de är inte ens intresserade.

Färska naturgasfynd har lett till eufori bland invånarna i Tanzania. Enligt uppskattningar innehåller fyndigheterna vid landets kust sådana mängder gas att man kan mätta hela den snabbt växande inhemska efterfrågan, och dessutom blir det över stora mängder gas för export.

Förutom gas antar man att Tanzania har en väldig vattenkraftspotential, och sannolikt också stora mängder uran, stenkol, ädelmetaller och olja.

Naturresursboom, Tanzania. Foto: Marja-Leena KultanenHar vanliga tanzanier nytta av landets omfattande naturtillgångar? Fiskare i Mtwaras fiskehamn. Foto: Marja-Leena Kultanen

Om man utnyttjar dessa resurser förnuftigt och sansat kan Tanzania i bästa fall ta sig från nöd till rikedom under de följande decennierna.

Vem gagnas?

Tanzania befinner sig alltså mitt i en naturresursboom, liksom många andra afrikanska länder. Tyvärr har få av dem förmått dra nytta av detta – för många länder har råvarorna snarare varit en förbannelse än en välsignelse.

President Kikwete har uppmanat invånarna i Tanzania att förbereda sig på en kommande gasekonomi, men är han för tidigt ute?

Har Tanzania förutsättningar att övergå till gasekonomi eller bränner de snabba pengarna hål i fickorna? Vem borde i första hand få fördelar av vinsten från gasen och de eventuella andra naturtillgångarna? Kan man förena multinationella storföretags syften med Tanzanias utvecklingsmål?

Kanske Tanzania redan går i utländska investerares ledband? Och hur kan man garantera att tillvägagångssätten inom naturresurssektorn blir transparenta och främjar utveckling?

Så löd utgångspunkterna för den debatt som ordnades i mitten av oktober i Tanzanias huvudstad Dar es Salaam. För arrangemangen stod Agenda Participation 2000, en tanzanisk frivilligorganisation som verkar för god förvaltning och demokrati och som stöds av Finland, tillsammans med Schweiz och ActionAid.

Boda boda-kultur förhindrar utvecklingen

”Naturtillgångarna kontrolleras inte av Tanzania, och tanzanierna förstår inte vad naturtillgångar är. Om vi förstod det skulle vi kunna bedöma deras värde”. Så här säger Max Mmuya, professor i statsvetenskap vid Dar es Salaams universitet.

För närvarande är Tanzania, enligt Mmuya, oförmöget att kontrollera sina naturresurser och avtalen om hur de ska utnyttjas, eftersom folk inte förstår sig på naturtillgångar.

Naturresursboom, Tanzania. Foto: Flickr.com / Wayan VotaEn oljetanker utan last på väg ut ur hamnen i Dar es Salaam, våren 2011. Foto: Flickr.com/Wayan Vota, cc by 2.0.

Ännu allvarligare är det att invånarna är likgiltiga. De är helt enkelt inte intresserade. Mmuyas anförande är livfullt och saknar inte kritik mot det egna landets verksamhetskultur. Han tycker att alla tanzanier borde ta sig en titt i spegeln.

”Varför är vi tanzanier inte intresserade av vad som händer i vårt eget land? Varför tas saker och ting inte på allvar? Varför följs inte välgrundade lagar och regler?” frågar han.

Professorn nämner boda boda, en attityd som kunde översätts med KIIM = ”kunde inte intressera mig mindre”. Boda boda är inställningen, enligt professorn, så väl hos vanliga medborgare som bland tjänstemän och politiker.

Hur ska man utarbeta långsiktiga naturresursavtal i miljardklassen i ett land där boda boda råder överallt, från service- och trafikkulturen till högsta politiska nivå? I bästa fall kan intäkterna från avtalen hjälpa kolossala mängder tanzanier att ta sig ur fattigdomen och skapa utomordentliga förutsättningar för utveckling, men i sämsta fall kan de störta landet i en ond cirkel av resursförbannelse.

Professorns kritiska tal fick publiken att skratta flera gånger, till exempel när han sarkastiskt tackade biträdande mineralministern, som på ett icke-tanzaniskt vis har anlänt till debatten på utsatt tid.

Professorn varnar naturligtvis också för korruption. Naturresurssektorn i Tanzania anses vara mycket korrumperad, ända uppe i den högsta ledningen. Den föregående naturresursministern avskedades i maj på grund av mutmisstankar.

Mmuya kräver att beslutsfattarna ska vara synnerligen observanta i frågor som berör de dyrbara naturtillgångarna, men han efterlyser också ansvarstagande hos det civila samhället och medierna, som kunde agera vakthundar och rapportera allt eventuellt missbruk.

Gasen ensam räddar inte Tanzania

Biträdande mineralminister George Simbachawene berättar att gasutvinning är en utdragen och riskabel business, och att Tanzania inte för närvarande har de medel som krävs, inte heller kunskap och färdigheter eller nödvändig teknologi, varför utländska investerare är involverade.

Simbachawene meddelar dock om regeringens färska beslut att ingen investerare ska kunna påstå att fynden tillfaller dem, innan processen är klar och genomgången på regeringsnivå.

Naturresurser, Tanzania. Foto: Elvi RistaTanzania har också stora skogsresurser. Mufundi, Tanzania. Foto: Elvi Rista

Beslutet utgår från regeringens nya gaspolitiska riktlinje som skyddar Tanzanias rätt till sina egna naturtillgångar.

Regeringen anser att gasen och de andra naturresurserna framför allt tillhör Tanzanias medborgare, och att realisationsvinsterna i första hand ska gagna dem.

Enligt Simbachawene ska marknadsomständigheterna absolut utredas innan man påbörjar den egentliga utvinningen. Ministern nämnde också att gasen ensam inte kan rädda Tanzanias utveckling, om man inte kan koppla den till de andra sektorernas tillväxt.

Biträdande ministern vädjar också till journalister; att de endast ska publicera information om olje- och gasfynd som kommer från absolut tillförlitliga källor, och varnar dem för riskerna med vilseledande nyhetsrapportering.

Exempelvis hade en mediekoncern uppgett att den största gasfyndigheten hittills hade sålts till en utländsk investerare, fast sanningen är att man inte ens har börjat utveckla fler än en av de 26 gasfyndigheter som har hittats.

Många frågor blev obesvarade, och vissa av dem får vi svar på först under de kommande decennierna. Camillus Kassala från finansförvaltningsinstitutet ställde frågor som är relevanta för alla som är intresserade av Tanzanias naturtillgångars framtid:

För vem utvinns gasen? Vad slags nytta vill vi uppnå? Förutom tanzanierna, vilka borde ha nytta av naturresurserna, och hur borde nyttan fördelas? När ska vinsten realiseras? Och hur länge ska vi vänta?

Jouni Pasanen

Artiklar i Global.finland som publicerats med skribentens namn representerar enbart skribentens egna åsikter

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 24.10.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi