Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Kan lyckan mätas? - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 17.10.2012

Kan lyckan mätas?

I Bhutan mäts välmåendet inte som i väst, utan i bruttonationallycka. Där går invånarnas lycka före ekonomisk tillväxt.

Det lilla bergslandet Bhutan har blivit känt i hela världen för sin speciella lyckomätare. Medan resten av världen kartlägger välmående med hjälp av bruttonationalprodukten som mäter konsumtion, strävar Bhutan efter andligt och intellektuellt välmående hos människorna, och mäter detta med ett GNH-index (Gross National Happiness).

Bhutans lyckouppfattning skiljer sig från den västerländska. Den är mera mångfacetterad och koncentrerar sig inte enbart på den subjektiva lyckokänslan.Bhutans lyckouppfattning skiljer sig från den västerländska. Den är mera mångfacetterad och koncentrerar sig inte enbart på den subjektiva lyckokänslan.

”Lycka är ett abstrakt begrepp. Enligt det bhutanska sättet att tänka behöver man inte vara rik för att vara lycklig”, säger Karma Damcho, medlem av det bhutanska parlamentet.

I GNH-indexet betonas hälsa, andligt välmående, utbildning, kollektivets livskraftighet, ekologisk och kulturell mångfald samt god förvaltning.

”GNH beaktar också oavlönat arbete och frivilligt arbete. I Bhutan anser man att sådan verksamhet borde värdesättas och beaktas i högre grad”, säger en annan parlamentsmedlem, Pema Lhamo.

I praktiken får man fram GNH med hjälp av 30 indikatorer, och materialet samlas in genom en omfattande enkät. År 2010 visade indexet 0,743 vilket betyder att 41 procent av Bhutans invånare upplever att de är mycket lyckliga.

”Det yttersta syftet med indexet är att göra invånarna lyckligare”, berättar Damcho.

Tack vare indexet kan man upptäcka problem i samhället, och det går också att använda i politiskt beslutsfattande. Undersökningar har nämligen visat att lyckokänslan på landsbygden är lägre på grund av bristfällig utbildning, levnadsstandard och tidsbrist, medan stadsborna längtar efter starkare samhörighet och kultur.

Från livsfilosofi till index

Bruttonationallyckan har bland annat anklagats för att vara alltför komplicerad och kulturbunden. Det är också svårt att jämföra olika länder med denna metod.

Hur lycka uppfattas skiljer sig från den västerländska uppfattningen: i Bhutan är lyckan mera mångfacetterad och koncentrerar sig inte enbart på subjektiv lyckokänsla.

Lyckoindexprincipen dök upp redan på 1970-talet, då Bhutans kung presenterade den för första gången. Ända sedan dess har man ansett att lyckoindexet är en bättre mätare av välfärd än BNP, även om det till en början handlade mer om en livsfilosofi. Speciellt under de senaste åren har man ambitiöst försökt utveckla indexet så att det bättre ska gå att mäta.

Arbetet är inte färdigt, men alla beslut och projekt i Bhutan måste klara GNH-kriterierna för att bli förverkligade.

I FN:s årliga rapport över mänsklig utveckling placeras länderna i den ordning de har lyckats med att främja mänsklig utveckling. Bhutan fanns på plats 141, alltså bara ett par steg högre än Burma och Pakistan.

Men Bhutans egna undersökningar visade att bara cirka 10 procent av invånarna var olyckliga. Förklaringen till de motstridiga resultaten är att olika saker betonas, förklarar Damcho.

Rapporten om mänsklig utveckling koncentrerar sig mer på köpkraft medan Bhutans undersökningar fokuserar på andligt välmående.

Snabb men kontrollerad utveckling

Fast Bhutan fortfarande är ett fattigt land har utvecklingen skett väldigt snabbt.

”När amerikanerna tog sina första steg på månen satte sig bhutaneserna i en bil för första gången”, säger Damcho.

I Bhutan täcker skogen 82 procent av arealen, och lagar ser till att den inte blir mindre än 75 procent. Foto: Christopher Michel.I Bhutan täcker skogen 82 procent av arealen, och lagar ser till att den inte blir mindre än 75 procent. Foto: Christopher Michel.

Det ser nästan ut som om jordbrukarkulturen hoppade över industrialiseringen helt och hållet. Idag utvecklas bland annat landets vattenkraft och turismen – med hänsyn till miljön naturligtvis.

År 2008 förvandlades kungadömet Bhutan till en konstitutionell monarki tack vare kungens beslut. Samma år hölls de första demokratiska valen i landet. Landets demokrati stödjer sig tungt på lyckoindexet, och har fått utvecklingsstöd främst av Indien, men också av EU, Danmark, Schweiz och Japan.

Kvinnornas ställning är bättre i Bhutan än i utvecklingsländer i allmänhet, men behandlingen av den nepalesiska minoriteten i landets södra delar har lett till stark kritik under årens lopp.

Bhutans skolsystem utvecklades på 1960-talet och idag är grundskolan gratis för alla. Ungefär 60 procent av befolkningen kan läsa. Enligt folkrepresentanterna fungerar också hälsovården relativt bra.

Lhamo berättar att trots att byarna ligger långt från varandra och utspridda i bergen så är det möjligt att få grundläggande hälsovård i varje by.

Naturen har också klarat av utvecklingen exceptionellt väl. Skogen täcker 84 procent av landets yta och lagar ser till att den inte krymper till mindre än 75 procent.

Även om man noga värnar om sin traditionella livsform och kultur, och genomför en genomtänkt utveckling, så är moderniseringens negativa följder inte helt främmande för Bhutan.

Inkomstskillnaderna har ökat på senare år, men staten försöker jämna ut dem i beskattningen.

I och med urbaniseringen förekommer också mera mentala problem, så som depression. Det är just sådana problem som Bhutan försöker undvika med sin isolering. Man vill noga tänka igenom vilka moderna bekvämligheter man tar in till landet.

Aura Pilkama / maailma.net 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Uppdaterat 18.10.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi