Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Tadzjikistan: Familjevåldsoffret Rukhzona fick hjälp - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 10.10.2012

Tadzjikistan: Familjevåldsoffret Rukhzona fick hjälp

Migrantarbete kan medföra familjeproblem i Tadzjikistan. Fruarna som stannar kvar hemlandet bor ofta hos sina svärföräldrar, som bestämmer om allt. I Khujandi finns ett skyddshem och resurscenter som hjälper kvinnor i svåra situationer.

Rukhzona Rustamzod tänker inte återvända till mannen som misshandlade henne. Foto: Petteri KokkonenRukhzona Rustamzod tänker inte återvända till mannen som misshandlade henne. Foto: Petteri Kokkonen

Tjugoettåriga Rukhzona Rustamzod visar ett foto som inte lämnar mycket åt fantasin. Det föreställer henne för ett par år sedan, när hennes man hade misshandlat henne tills hon förlorade medvetandet.

Hennes bror fotograferade henne efter att hon hade flytt till sitt föräldrahem.

”Våldet – grälen, anklagelserna och slagen – började några månader efter vårt bröllop. Till slut flydde jag hem, och min familj förde mig genast till sjukhuset där personalen tog kontakt med polisen”, berättar Rukhzona.

När polisen fick kännedom om saken började de undersöka närmare och visade Rukhzona vidare till psykologhjälp och juridisk rådgivning. Myndigheterna samarbetade i gott samförstånd.

Rukhzona Rustamzod bor i Istaravsan i Tadzjikistan. Staden ligger nära den uzbekistanska gränsen. Hon och hennes ettåriga pojke har flyttat in hos hennes föräldrar, och Rukhzona hoppas kunna återvända till sitt arbete i en sötsaksaffär när pojken blivit lite äldre.

Hon hoppas också kunna utbilda sig i ett senare skede.

”Min man dömdes till tre och ett halvt års fängelse för det han gjorde mot mig. Jag har ansökt om skilsmässa och återvänder aldrig till honom. Det känns som om jag har släppts ut ur ett fängelse. Nu är jag fri”, konstaterar hon.

”Jag fick mera självförtroende och började tro på mig själv, tack vare stödet jag fick från Kvinnornas resurscenter. Jag vet nu att jag måste försvara mina rättigheter för att få en bättre framtid. Det har jag rätt till, likaså att göra min röst hörd.”

Kvinnorna beroende av svärföräldrar

Rukhzona och hennes man bodde i samma hushåll som mannens föräldrar, vilket är vanligt i Tadzjikistan. Svärföräldrarna såg hur illa deras son behandlade sin hustru men ingrep inte på något sätt.

Enligt traditionen borde kvinnorna vara lydiga och tålmodiga.

”I den här trakten är arbetslösheten stor vilket gör att unga män blir migrantarbetare utomlands, främst i Ryssland. Många är borta hela våren och sommaren och kommer sedan hem på besök”, berättar Bakhtiyor Nasruellov som är chef för Kvinnornas resurscenter i Istaravsan.

”Familjevåldet har ökat därför att männen är så mycket borta och kvinnorna beroende av sina svärföräldrar. Det männen tjänar som migrantarbetare går oftast till svärföräldrarna, inte till hustrun. Därför uppstår ofta konflikter. Kvinnornas rörlighet begränsas dessutom ofta, de kanske inte ens får besöka sina egna föräldrar.”

Kvinnornas resurscenter i Istaravsan grundades år 2008. Idag jobbar där sex personer plus chefen, bland dem finns socialarbetare, utbildare, en psykolog och en jurist.

Fredagsmarknad och besök på resurscenter

”Till oss kan man också ringa eller komma mitt i natten. Vissa av våra klienter kommer från landsbygden och kan ha tiotals kilometers resa hit. Många passar på att besöka oss när de kommer till fredagsmarknaden. Centret är också öppet på veckosluten”, berättar Bakhtiyor Nasruellov.

Klienterna besöker centret minst tre gånger. Man ordnar också med konsultation för konfliktparterna, tillsammans och enskilt. Centrets primära mål är att stödja förlikning, men ibland är det omöjligt eller så leder försöken ingenvart.

Ibland måste man sätta igång rättsprocesser och de kan ta upp till två år i anspråk.

”Vi hjälper kvinnor med skilsmässoansökan och att dela upp egendom. Socialarbetarna hjälper med yrkes- och arbetsrelaterade saker och när det handlar om barnen, till exempel så att kvinnorna får hålla sina barns födelseattester - utan dem kan de inte gå i skola”, berättar Firuza Khojayeva som ger juridiska råd.

Män skiljer sig per textmeddelande

Kvinnor ansöker väldigt sällan om skilsmässa i Tadzjikistan, om de inte har tungt vägande skäl. Enligt personalen på Kvinnornas resurscenter försvagas kvinnornas ställning ytterligare av att män kan skilja sig genom att skicka sms-meddelanden.

”När männen arbetar i Ryssland måste de registrera sig där. De kan då gifta sig med ryska kvinnor och få ryskt medborgarskap. Då skiljer de sig från hustrun hemma i Tadzjikistan genom att skicka ett sms där det står Talaq, talaq, talaq. Jag skiljer mig från dig”, berättar Bakhtiyor Nasruellov.

”Vi arbetar mycket för att förhindra sådana skilsmässor, de bygger på sharialagen. Vi förklarar för kvinnorna att sådana skilsmässor inte är legala i Tadzjikistan.”

Landets enda skyddshem får stöd från Finland

Tadzjikistans enda skyddshem finns i Khujandi, som ligger ungefär 80 kilometer från Istaravsan. Kvinnocentret Gulrukhsor är både ett skyddshem och ett kriscenter och det har verkat sedan 1996. Det får stöd för verksamheten av Finlands utrikesministerium, med flera.

Bäddade sängar står klara i Khujandis skyddshem. Foto: Petteri KokkonenBäddade sängar står klara i Khujandis skyddshem. Foto: Petteri Kokkonen

År 2011 var det mer än tvåtusen kvinnor och barn som anlitade skyddshemmet. Personalen består av 22 anställda plus volontärer.

Orsaken till att kvinnor kommer till skyddshemmet är oftast familjevåld eller att de har blivit offer för människohandel.

”En stor del av kvinnorna är outbildade och är beroende av sina män och svärföräldrar på många sätt. Hit kommer många kvinnor vilkas migrantarbetande män har övergett sina familjer. Kvinnorna vet ofta inte ens var deras män bor”, berättar skyddshemmets chef Malika Mirzobahodurova.

”Vi kan erbjuda klienterna och deras barn tillfällig inkvartering och juridisk rådgivning. Vi har också psykolog och gynekolog här.”

”Upplysande arbete är en viktig del av vår verksamhet. Vi samarbetar mycket med polis och medier. Vi har infokampanjer och deltar i tv-program. Offentligheten fungerar, det märker vi på att vi alltid får mera samtal till vår 24 h-jourtelefon efter att vi varit i tv.”

Riitta Saarinen

Skribenten är frilansjournalist insatt i utvecklingsfrågor.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Uppdaterat 10.10.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi