Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Nätarbetsmarknaden växer i utvecklingsländerna - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 26.9.2012

Nätarbetsmarknaden växer i utvecklingsländerna

Arbete på nätet ger allt fler bangladeshbor möjlighet att arbeta friare.

Många nätarbetare tjänar mer än de lokala inkomsterna i allmänhet, andra tycker om att jobba självständigt, och somliga ser nätarbetet som ett mellanskede innan de får fast arbete. Det är en utmaning att försöka stiga högre i värdekedjan, ta sig till bättre omständigheter, och utveckla egna produkter som kan säljas via nätet.

Typiska tjänster som kan säljas och köpas på nätet är programmering, webbsidor, grafisk planering och textproducering.

Tjänsterna köps eller säljs på nätaffärer som oDesk.com, Freelancer.com och Elance.com.

Munir Hasan uppmuntrar nätarbetare att utveckla nya färdigheter, så de ska kunna tjäna bättre. Foto: Olli MoilanenMunir Hasan uppmuntrar nätarbetare att utveckla nya färdigheter, så de ska kunna tjäna bättre. Foto: Olli Moilanen

I Bangladesh sysselsätter ungefär 20 000 personer sig själva tack vare nätet, säger Munir Hasan som är generalsekreterare för nätfrilansorganisationen Bangladesh Open Source Network. Av dem jobbar 8000 regelbundet.

”Jag uppskattar att nätarbetet hämtar cirka 40–45 miljoner dollar till landet i år [32–36 miljoner euro]”, säger Hasan.

Det är inte så mycket om man jämför med de pengar som bangladeshier i utlandet skickar hem; ifjol steg den summan över 12 miljarder dollar.

Den överlägset största tjänsten som bangladeshierna erbjuder via nätet är sökmotoroptimering. Dessutom köps mycket webbsideproduktion och manuell datainmatning från Bangladesh.

Nätarbetet växer i rasande fart

För företag som köper tjänster är nätet en stor marknad, där man kan optimera anskaffningarnas kostnadsstruktur och kvalitet. Ofta betyder det att man kan köpa arbetsinsatserna i mindre delar, allt billigare och lättare, på olika håll i världen.

Enligt den största handelsplatsen för nätarbete, oDesks, färska enkät förhåller sig största delen av de företag som köper nätarbete mycket seriöst till saken. Så många som 76 procent av de svarande sade sig ha fattat ett långsiktigt strategiskt beslut att köpa arbete från nätet.

87 procent var av åsikten att det snart är ”normal business” att köpa arbetsinsatser via nätet.

Arbetstimmarna som gjorts via nätet har ökat exponentiellt under de senaste åren, och oDesk tror att nätarbete globalt kommer att bli en miljarddollarbusiness redan under år 2012.

En orsak till den snabba tillväxten är helt enkelt att allt fler människor i utvecklingsländerna har tillgång till nätuppkoppling, vilket gör att det finns gott om arbetskraft.

Vad innebär det egentligen för fattiga länder som Bangladesh?

”Bangladesh befinner sig ännu långt nere i värdekedjan”, medger Munir Hasan. ”Grundproblemet är att det fortsättningsvis bara finns ett fåtal kunniga aktörer i landet. Varje år utexamineras cirka 7000 människor från datatekniska läroinrättningar, men deras kunskaper är mycket svaga.”

Bangladeshierna arbetar med nätuppgifter för två-tre dollar per timme, men mera krävande uppdrag kan ge tiotals dollar i timlön.

Hasan försöker uppmuntra bangladeshbor att utveckla sina färdigheter så de ska kunna tjäna mera. Enligt honom nöjer de sig ändå med lite. Det kan man förstå, eftersom man tjänar lika mycket i snitt som en statstjänsteman om man har en timlön på tre dollar.

”Om man tjänar tre dollar i timmen är det en bra inkomst i det här landet. Därför undrar många varför de borde försöka tjäna ännu mer. Många saknar ambitioner att utvecklas”, klagar Hasan.

Hasans organisation har tagit itu med problemet och ordnar bland annat programmeringsworkshopar för att nätfrilansare ska kunna utveckla sina kunskaper.

Från individ till företag

Man kan se en annan slags utveckling också. Många framgångsrika nätarbetare har slagit sig ihop med andra, för att tillsammans kunna ta emot större projekt. Vissa av dessa frilansgrupper har också bildat företag tillsammans.

”En del av dessa företag har knutit så goda kontakter med sina kunder att de har dragit sig bort från nätmarknaden, och jobbar direkt som kundens underleverantörer”, berättar Hasan.

Me de är fortfarande traditionella underleverantörsföretag, som erbjuder arbetskraft. Nästa steg är att utveckla egna produkter, då kan de stiga i värdekedjan.

”Om ett företag har egna produkter är de inte lika beroende av att kunderna beställer tjänster”, påpekar Hasan.

Exempel på produkter som utvecklats av företag i Bangladesh är modeller för webbsidor och tillägg till nätpublikationssystem.

Av enskilda nätarbetare har det alltså blivit riktiga företag, vilkas särdrag är att kunderna finns på nätet och är fysiskt långt borta.

Olli Moilanen

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 27.9.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi