Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Har vi glömt våra regnskogar? - Utrikesministeriet: Global.finland: Publikationer: Kehitys-Utveckling / Artiklar

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 27.9.2012

Har vi glömt våra regnskogar?

Markku Kanninen, ledare för tropiska skogsinstitutet i Vik vid Helsingfors universitet och professor i tropisk skogsskötsel, svarar.

”AVSKOGNINGENS TAKT har dämpats en aning men det skövlas fortfarande ungefär tio miljoner hektar regnskog varje år. Det motsvarar hela Greklands yta. Den allt långsammare avskogningen kan ses både som en god eller en dålig nyhet. Om miljöskyddsåtgärderna faktiskt tagit skruv som man påstår till exempel i Brasilien är det en god nyhet. Men den dämpade takten kan också bero på att vi redan huggit ner alla ’lätta’ skogar, och att den regnskog som nu återstår är svårtillgänglig.”

Vilka är de största bakomliggande orsakerna till avskogningen?

”Matproduktion och gruvverksamhet. Men det är i allmänhet inte lokala folkgrupper som använder marken för sitt eget jordbruk, utan internationella företag som producerar bland annat palmolja och soja för avlägsna marknader.”

I vilka länder är problemet störst?

”Ser man till ytan är situationen värst i Brasilien och Indonesien. Avverkningen åstadkommer fruktansvärda koldioxidutsläpp särskilt i Indonesien, eftersom dess träskskogar är effektiva kolbindare. Ett nytt problemområde är Afrika, där utländska investerare köper upp stora skogsområden för att producera mat och olja för sin egen befolkning.”

FN:s REDD-mekanism är en stor satsning för att rädda regnskogarna. Grundtanken bakom REDD är att fattiga länder kompenseras om de skyddar sina skogar från skövling. Kan REDD:s stora synlighet ha bidragit till att allt färre andra aktörer ser ett behov att engagera sig?

”Nej, knappast. Redd-mekanismen är en del av klimatavtalet. Jag tror att folk helt enkelt har tröttnat på klimatavtalet vid det här laget. Dessutom kommer det att dröja länge, åtminstone till år 2020, innan REDD-mekanismen kan börja användas i praktiken. REDD kan vara nyttig, men jag tror också på åtgärder inom handeln. Inom EU försöker man till exempel driva igenom ett så kallat FLEGT-initiativ som ska hindra införsel av illegalt virke till Europa.”

Vilka åtgärder förutom REDD-mekanismen skulle behövas?

”En realistisk utgångspunkt är att vi kunde stoppa ungefär hälften av avskogningen med olika mekanismer. Men den andra hälften är svår att komma åt eftersom den direkt berör människors uppehälle och livskvalitet. Det fälls också regnskog med kortsiktiga mål, och den delen kan man komma åt. För att halvera skövlingen skulle det behövas 15 miljarder dollar i året.”

Hur bidrar Finland till att skydda regnskogarna?

”Vi är med i klimatavtalen, driver hårt på miljöfrågor och bidrar ofta med sakkunskap inom skogsskötsel. Vi gör mycket för att vara ett så litet land. En viktig fråga för Finland just nu är att den finska skogsindustrin håller på att flytta till tropikerna. Då väcks frågan om affärsetik. En del finländska eller delvis finländska skogsföretag beter sig inte på samma sätt i tropikerna som de gör i hemlandet. Företagen borde definitivt se till att deras verksamhet på alla sätt är acceptabel också utomlands, och att man förespråkar samma etiska riktlinjer och standarder var man än befinner sig.”

MAJA-STINA ANDERSSON

MARKKU KANNINEN är en av Finlands främsta experter på klimatförändring och skogsskötsel. Han har deltagit i grundandet av flera tvärvetenskapliga forskningsprogram både i Finland och utomlands.

”Vi vet ganska exakt var och hur regnskogarnas avverkning sker. Problemet är snarare att marknaden är så mycket starkare än miljöskyddet. En annan vanlig myt är att avverkningen skulle vara illegal. Största delen är fullständigt laglig, som när man använder regnskogsområden för att plantera oljepalmer i Indonesien. Men regeringen prioriterar handeln framför miljön.”

Skriv ut Dela

Uppdaterat 24.9.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi