Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Tryggad tillgång till mat håller hungern borta - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman:

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Tryggad tillgång till mat håller hungern borta

En tryggad tillgång till mat förverkligas då alla människor hela tiden har tillräckligt med mat för att leva friska och skriva. Nu går nästan en miljard människor hungriga.

Tryggad tillgång till mat i Zambia. Bild: Juho PaavolaMajs är en viktig odlingsväxt i Zambia. Av den gör man nshima, majsgröt, som är basen för vardagens måltider. Bild: Juho Paavola

Tryggad tillgång till mat betyder att alla världens människor hela tiden får tillräckligt näringsrik och trygg mat. Målet är att människor ska kunna leva hälsosamt och aktivt.
Den tryggade livsmedelsförsörjningen består av fyra delar:

  • tillgång till mat
  • människors förmåga att skaffa mat
  • matens användbarhet och trygghet
  • en stabil tillgång till mat, vilket bland annat betyder att matkriser måste förebyggas och kontrolleras.

Grundenheten i fråga om tillgång till mat är familjen. I praktiken är målet att garantera att individen får mat också inom familjen, där maten inte alltid fördelas rättvist.

Tillgången till mat beaktar också matvanornas och dietens kulturella särdrag.

Tryggad tillgång till näring betyder att människor förutom närande mat också har tillgång till bra hygien och fungerade hälsovårdsservice.

Människan behöver förutom energi också spårämnen

Då den tryggade tillgången till mat inte fungerar svälter människan. För tillfället lider nästan en miljard människor av kronisk hunger. Största delen av dem lever på landsbygden i södra Asien och i Afrika söder om Sahara.

Ofta är hungern så kallad gömd hunger det vill säga undernäring, där en människa utåt sett ser välnärd ut, men lider av brist på spårämnen. Människans fysiska och kognitiva utveckling kräver förutom energi också vitaminer och sprämnen av vilka de viktigaste är:

  • A-vitamin
  • B12-vitamin
  • järn
  • zink
  • jod
  • folsyra

En närande mat är nödvändig särskilt under barnets tre första levnadsår då hans eller hennes kropp utvecklas. 

Tryggad tillgång till mat i Nepal. En kvinnogrupp i Lalitpur. Bild: Marja-Leena KultanenVarför lönar det sig att odla papaya? Vilken nytta har man av banan? Kvinnor från en nepalesisk bergsby lär sig på rådgivningen att använda livsmedel som är näringsmässigt så bra som möjligt. Bild: Marja-Leena Kultanen

Hungern stärker fattigdomsspiralen

Hunger och undernäring bromsar upp utvecklingen av barnets hjärnfunktioner, vilket gör att de klarar sig sämre i skolan och minskar deras kommande inkomster med upp till en tiondedel.

Undernärda mammors barn föds också ofta för tidigt och inte färdigt utvecklade, vilket ökar risken för funktionshinder.

Dessutom minskar undernäring motståndskraften och ökar sjukligheten och dödligheten. Hunger är en större enskild riskfaktor för hälsan än malaria, turberkulos och hiv/aids.

Krig, fattigdom och okunskap försämrar den tryggade tillgången till mat

I princip finns det närande mat så att det räcker åt alla människor i världen. Så är det trots att världens befolkningsmängd har fördubblats sedan 1970-talet.
Människors möjligheter att odla eller skaffa mat på annat sätt försvåras bland annat av:

  • väpnade konflikter
  • hiv/aids
  • en utarmning av odlingsmarken
  • extrema förhållanden skapade av klimatförändringen
  • bruket av åkerareal för att producera biobränsle och djurfoder
  • fattigdom
  • de stigande priserna på bränsle och baslivsmedel.

Speciellt fattiga småodlare har inte råd med utsäde, gödsel, bekämpningsmedel eller redskap. Alltid känner de inte heller till moderna odlingsmetoder.

Politik som påverkar livsmedelsförsörjningen

Den tryggade tillgången på mat påverkas bland annat av följande områden inom politiken:

  • utveckling
  • fiskeri
  • lantbruk
  • handel
  • energi
  • hälsa
  • undervisning
  • miljö
  • naturresurser

     

Kvinnornas ställning är särskilt dålig. Ofta gör de största delen av lantbruksarbetet men de får ofta inte äga land, skaffa finansiering eller delta i utbildning på området.
I utvecklingsländerna försämras den tryggade tillgången på mat också av svinnet på mat som orsakas av bristfällig hantering och lagring av skördarna.

På vissa områden orsakas den gömda hungern av okunskap. Man ger inte närande mat åt barnen även om den skulle finnas tillgänglig.

Hungern kan övervinnas med samarbete

Att motarbeta hungern och förbättra fattiga människors tillgång till mat kräver att utvecklingsländernas landsbygd utvecklas på ett övergripande sätt.

Man måste också fästa uppmärksamhet vid tillgången på mat för den växande urbana befolkningen i utvecklingsländerna.

För att förverkliga en globalt tryggad tillgång på mat krävs det att all politik har samma mål.

FN:s millenniemål och hungern

Det första av FN:s millenniemål för utvecklingen har som mål att halvera den absoluta fattigdomen och hungern fram till år 2015.

Finlands utvecklingspolitik och den tryggade tillgången till mat

Finland betonar samarbetet mellan olika aktörer inom sitt utvecklingssamarbete och koherensen mellan de olika politikområdena. Viktigt är också att den tryggade tillgången på mat inte bara främjar välmåendet utan också samhällets stabilitet och trygghet.

Fakta

  • 925 miljoner människor led av kronisk hunger år 2010.
  • Vart tredje barn i utvecklingsländerna lider av undernäring.
  • Ett barn under fem år som är allvarligt undernärt har en omkrets på armen som är 12,5 centimeter. 
  • Bara 8 procent av världens hungriga lever på krisområden, som i krig eller naturkatastrofer.
  • Varje år försvinner tio miljoner hektar odlingsmark på grund av vattenbristen.
  • Uppskattningsvis en tredjedel av världens lantbruksproduktion går förlorad på grund av svinn.

Källor:

  • FN:s livsmedels- och lantbruksorganisation FAO
  • FN:s barnfond Unicef
  • worldhunger.org
  • Utrikesministeriet 
Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Mer på internet

Uppdaterat 10.9.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi