Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

På Balkan är utbildning till salu - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 5.9.2012

På Balkan är utbildning till salu

Pengar och kontakter kan ersätta studieframgångar, vilket förargar fattiga och kunskapstörstande ungdomar på Balkan.

I en liten fiskarby på Montenegros kust talas det om skolan också på sommarlovet. Barnen har ledigt men föräldrarna oroar sig för det kommande läsåret. Enligt dem kan ortens skola inte ge barnen vad de behöver.

Undervisningen är gratis men böcker, häften och pennor kostar. Det finns för många barn i klasserna och ingen arbetsro. Lärarna är underbetalda och underutbildade vilket gör undervisningen dålig.

Aurinkovarjot Montenegron rannikolla. Kuva: Tiina KirkasMontenegros stränder töms när skolorna öppnar i första veckan av september. Foto: Tiina Kirkas

Bosniska och serbiska sommargäster tillägger att det inte finns tillräckligt många skolor. Ändå går många barn i skift i skolan, man har morgonskift och kvällsskift.

”Vi betalar skatt, men de pengarna går inte till våra barns utbildning”, säger en kvinna från Montenegro som har tre barn.

Hon är bekymrad för sin äldsta dotter, vars läroplikt snart är till sin ända.

”Hon vill studera, lära sig och veta saker. Hon ber mig om råd i matematik, biologi och språk, men jag kan inte hjälpa henne.”

Därför är den här mamman en av dem som betalar läraren för extra undervisning på kvällstid, där man går igenom allt ordentligt och i lugn och ro. En del av föräldrarna betalar också för att deras barn ska få privatlektioner i ämnen som inte lärs ut i skolan.

Men alla föräldrar bryr sig inte om att betala för extra undervisning utan köper fina betyg av lärarna. Barnen undrar förstås varför man ska studera, när man kan köpa betygen istället.

Pengar och kontakter är vägen till framgång

Statistiken och internationella jämförelser visar att skolsystemen i Montenegro och de övriga länderna på västra Balkan klarar sig mycket bra. Barnen går i skola, lär sig grundläggande färdigheter och fortsätter studera i gymnasier, yrkesskolor och universitet.

Men utbildningen delar in barnen och ungdomarna i två skilda grupper.
Vanliga medborgare får nöja sig med det offentliga skolsystemet, medan eliten placerar sina barn i privatskolor och via dem vidare till lokala och utländska läroinrättningar.

Pengar och goda kontakter ersätter studieframgångar, vilket förargar Balkans fattiga men kunskapstörstande och begåvade ungdomar.

Samma genväg fungerar i arbetslivet, dit dörrarna öppnas om man har rätt klanbakgrund, partibok eller kanske en fadder med businesskontakter. Också det är frustrerande för sämre lottade barn och unga; varför anstränga sig när det inte är till någon nytta?

De rika satsar hellre på sina egna barn än på att låta pengarna gå till utveckling av det offentliga skolsystemet. För de fattiga återstår att klaga sinsemellan och försöka hitta på egna genvägar för att trygga sina barns framtid.

Finländare har det bra

Trebarnsmamman Montenegro talar om sin farbror som arbetar i Sverige.

”Kan inte han ordna någonting? Kanske min dotter skulle kunna studera i Sverige och få ett bra jobb?”

Men helst vill hon att dottern stannar kvar nära henne, i hembygden.

”Ni har nog det bra ni finländare, då era barn får gå i bra skolor helt gratis. Ni behöver inte hela tiden oroa er för era barns framtid”, säger hon.

Tiina Kirkas

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer hos övriga utrikesförvaltningen

Uppdaterat 5.9.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi