Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Sverige satsar på mänskliga rättigheter och demokrati - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 14.6.2012

Sverige satsar på mänskliga rättigheter och demokrati

Sverige satsar på mänskliga rättigheter och demokrati i utvecklingsländerna. Tidvis väger kommersiella intressen och stormaktspolitik tyngre än utvecklingspolitiska mål.

Den borgerliga svenska regeringen som sitter för andra perioden betonar mänskliga rättigheter och demokrati i sin utrikespolitik. Tillsammans med jämställdhet, kvinnors ställning samt miljö- och klimatfrågor utgör demokrati och mänskliga rättigheter kärnan i det svenska utvecklingssamarbetet.

Särskilt framhäver regeringen de medborgerliga och politiska rättigheterna, demokratins och rättsstatens institutioner samt demokratiseringens aktörer. I år har utvecklingsminister Gunilla Carlsson i synnerhet betonat uttrycksfrihet på nätet i samband med demokratisk samhällsutveckling.

Regeringen motiverar sin satsning på mänskliga rättigheter och demokrati i sin utvecklingspolicy som publicerades för två år sedan: Förändring för frihet. I den konstateras att åtnjutandet av medborgerliga och politiska rättigheter redan i sig är angeläget, och dessutom stärker dessa rättigheter fattiga människors möjligheter att kräva sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Att tyngdpunkten för Sveriges utvecklingspolitik ligger på mänskliga rättigheter och demokrati är ingen nyhet. Redan år 2003, under den socialdemokratiska regeringsperioden, slog man fast att utvecklingssamarbetet skulle vara rättighetsbaserat.

I svensk utvecklingspolitik är det de politiska och medborgerliga rättigheterna som framhävs. Forskaren och författaren Bertil Odén påpekar att Sverige tidigare strävade efter att främja alla de mänskliga rättigheter som nämns i FN-deklarationerna i lika hög grad.

”Nu betonar Sverige de politiska rättigheterna, medan till exempel er utvecklingsminister också talar om de ekonomiska och sociala rättigheterna”,  framkastar Odén och syftar på en intervju med Heidi Hautala i nordiska tidningen Development Today.

”I Sverige säger politikerna att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter redan främjas i och med FN:s millenniemål. Men det är ju skillnad på en rättighet och ett mål som ska uppnås”, tillägger han.

Mest pengar relativt sett

Regeringens rådande linje märks i Sidas finansiering (Sveriges utvecklingssamarbetsverk). Ifjol fick Sida över 517 miljoner euro för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Summan utgjorde 28 % av Sidas totala budget.

Ungefär fyrtio procent av medlen gick till utvecklingssamarbete som bedrivs av svenska frivilligorganisationer. Multilaterala organisationer och målländernas egna organisationer använde tjugo procent av pengarna var.

Ifjol fick Afghanistan, de palestinska områdena, Moçambique, Kambodja och Tanzania mest understöd för mänskliga rättigheter och demokrati.

 Man har reserverat ungefär lika mycket pengar för motsvarande verksamhet i år.

Med sitt utvecklingsstöd förstärker Sverige institutioner som är viktiga för mänskliga rättigheter och demokrati. Det kan handla om nationella parlament, lokala förvaltningsmyndigheter, partier, läroinrättningar, medier, domstolar eller frivilligorganisationer.

På senare år har Sverige exempelvis informerat kinesiska studerande om mänskliga rättigheter, finansierat tidningspress i Moçambique, och utbildat vitryska journalister. Dessutom har Sverige understött romernas medborgerliga rättigheter i Serbien och reducerat korruption i Guatemala.

I länder där den demokratiska utvecklingen vacklar stödjer Sverige medborgargrupper och opposition. Etiopien och Zimbabwe kan nämnas som exempel.

I sin färska årsberättelse (Resultatbilagan till Sidas årsredovisning 2011) bedömer Sida att Sveriges långvariga erfarenhet av och engagemang i främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati utgör viktiga starka sidor.

Å andra sidan påpekar Sida att det är svårt att mäta resultaten av det arbete som görs för att främja mänskliga rättigheter och demokrati, för att inte tala om hur svårt det är att lägga fingret på vilka framsteg som är just Sveriges förtjänst. Dessutom kan man inte alltid förutse vilken riktning förändringarna tar.

Stödet till Etiopien fortsätter

När man främjar mänskliga rättigheter och demokrati krävs ideologisk självsäkerhet och politisk beslutsamhet. Diplomatisk takt och flexibilitet behövs också. Under inga omständigheter är det någon lätt uppgift, och Sverige är tvunget att pröva sina principer ibland.

Sverige har tolv långsiktiga samarbetsparter inom utvecklingssamarbetet, av vilka man åtminstone kräver att de eftersträvar demokrati.

”En rad länder till vilka Sverige lämnar bistånd befinner sig på en glidande skala när det gäller demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. I praktiken blir det därför fråga om politiska beslut, vilkas underlag inte är offentliga”, säger Bertil Odén.

”Å andra sidan finns det inga exakta kriterier att tillämpa, som skulle mäta lämpliga nivåer för förverkligandet av demokrati och respekt av mänskliga rättigheter. Det är också lättare att låta bli att inleda samarbete med en ny stat, än att upphöra med det i ett långvarigt samarbetsland.”

Särskilt mycket diskussion har människorättssituationen i Etiopien väckt i Sverige. Etiopien är en av de långsiktiga samarbetsparterna. Det beror bland annat på att landets myndigheter i december ifjol dömde två svenska journalister till 11 års fängelsestraff för illegalt inträde i landet och stödjande av terrorism.

Premiärminister Meles Zenawi har också infört kraftiga begränsningar i landets mediers och frivilligorganisationernas handlingsfrihet. Sverige har upphört med sitt direkta budgetstöd till Etiopien och styrt sitt stöd till demokratiska motkrafter.

Kina utmanar på många fronter

Sveriges handelspolitiska fördelar frestar också på gränserna för människorätts- och demokratiarbetet. Exempelvis i Vitryssland har Sverige med utvecklingssamarbetsmedel understött oliktänkare, som landets säkerhetsmaskineri har övervakat, med hjälp av teknik som köpts kommersiellt av TeliaSonera. Situationen är pinsam för den svenska regeringen eftersom svenska staten äger över 37 procent av TeliaSoneras aktier.

De svenska medierna har på senare tid tagit upp flera motsvarande fall, så som försäljningen av krigsmateriel till Saudiarabien.

För ungefär tio år sedan antog Sveriges riksdag en Politik för global utveckling. Enligt den bör alla politiska sektorer harmoniera med de utvecklingspolitiska målsättningarna, till exempel försvars- och säkerhetspolitiken samt exporten.

När det gäller Kina går den svenska politiken ut på att engagera landet och öka förståelsen för det svenska perspektivet. I praktiken blir det dock mera av att främja kommersiella intressen än mänskliga rättigheter och demokrati, konstaterar Bertil Odén.

”Sverige hör också till Europeiska unionen. EU vill inte bränna broarna till Kina, eftersom det finns globala frågor där det anses mycket viktigt att få med Kina som samarbetspartner, till exempel klimatpolitiken, och storpolitiska tvistefrågor så som Syrien, Iran och Nordkorea.”

Kinas växande inflytande förändrar utvecklingssamarbetet också på andra sätt. Istället för universella mänskliga rättigheter erbjuder Kina fattiga länder sin egen utvecklingsmodell, som drivs av ekonomisk tillväxt. Samtidigt förespråkar man stabilitet i samhället som ett alternativ till demokrati. Särskilt i Afrika har Kina funnit ivriga åhörare.

”Många afrikanska stater blir mindre intresserade av att föra dialog om mänskliga rättigheter, god förvaltning och kamp mot korruption. Syd-sydsamarbetet och andra internationella finansmarknader erbjuder dem allt fler alternativ”, menar Odén.

Odén anser att man ändå borde fortsätta ett starkt fokus på mänskliga rättigheter och demokrati.

”Det är en viktig strategisk fråga, för demokrati och mänskliga rättighetsfrågor riskerar att marginaliseras i kommersiell verksamhet.”

Tiina Kirkas

Tiina Kirkas är en frilansjournalist.

Källor

Förändring för frihet. Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom svenskt utvecklingssamarbete 2010-2014. Utrikesdepartementet, 2010.

Resultat för rättvisa och utveckling. Resultatbilaga till Sidas årsredovisning 2011. Sida, 2012.

Skriv ut Dela

Uppdaterat 6.6.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi