Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Företag spanar in fattiga marknader - Utrikesministeriet: Global.finland: Teman: Nyheter

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 24.5.2012

Företag spanar in fattiga marknader

Allt fler företag deltar i Base of the Pyramid-verksamhet, där man samtidigt eftersträvar att minska på fattigdomen och att göra affärsvinster. Går det faktiskt att rädda världen samtidigt som man gör business?

Kuva: Gates Foundation/Flickr. CC BY-NC-ND 2.0 Indiska småbrukare. Det finns fyra miljarder människor på jorden som lever på mindre än fem euro om dagen. Base of the Pyramid-tänkandet går ut på att man kan göra hållbar business samtidigt som fattiga människor får det bättre. Foto: Gates Foundation/Flickr/CC BY-NC-ND 2.0

I Indien får de fattiga småbrukarna inte alltid anständiga priser för sina produkter på marknaderna, där det inte är ovanligt att man blir lurad. Här har jordbruksföretaget ITC kommit till undsättning: man har inrättat internetkiosker i byarna och elektroniska vågar på marknadsplatserna.

Tack vare detta får odlarna förhandsinformation om prisfluktuationer och bedrägerimöjligheterna minskar, vilket förbättrar deras inkomster. Och ITC kan sälja spannmål utan några mellanhänder.

Det här är en form av den involverande affärsverksamheten som BOP (Base of the Pyramid) utgör. Målet är att företagen ska gagnas av affärsverksamheten, men det ska också gälla de fattigaste, det vill säga de som befinner sig i pyramidens lägsta skikt. Förutom förmånliga produkter och tjänster får de möjlighet att själva bli delaktiga i förbättringen av sin ställning.

Företag och utvecklingssamarbete skakar hand

Företagens intresse för BOP-verksamhet har ökat, eftersom BOP-marknaderna har fyra miljarder potentiella kunder och inte lika mycket konkurrens som de förmögnas marknader. Minna Halme, som forskar i ämnet och som är professor i ansvarsfylld affärsverksamhet vid Aaltouniversitetet, säger att det finns ungefär tvåhundra BOP-modeller i världen idag.

Andra intresserade deltagare är biståndsorganisationerna, som ofta fungerar som företagspartners i BOP-projekt.

”Företagen tar sig i vilket fall som helst till ställen där det finns pengar. Antingen kan vi gömma huvudet i busken, eller så kan vi försöka påverka affärsverksamheten så den blir mera naturekonomiskt hållbar än idag” konstaterar Tiina Saukko som är Finlands World Visions verksamhetsledare.

Saukko fungerar som ordförande för den ledningsgrupp för BOP-nätverk som Aaltouniversitetet har. Hon blev entusiastisk över BOP när hon insåg att ramarna för hållbar utveckling och involverande av fattiga, för att nämna ett par exempel, är nya och stora saker för företag men gamla bekanta för organisationerna. Däremot besitter företagen innovationskunnande, som organisationerna inte nödvändigtvis har. Därför är det vettigt att förena dessa krafter, anser Saukko.

”World Vision samarbetar exempelvis bara i Indien med cirka 7000 samhällen, kollektiv eller sammanslutningar. Företagen vill också gärna till Indien eftersom det anses vara framtidens land. Tänk om vi samtidigt kunde lösa problemet med Indiens undernärda barn?”

Även om World Vision inte ännu bedriver BOP-samarbete med företag i egentlig mening, har man främjat affärsverksamhet som är hållbar för de fattiga i åratal.

Organisationens landschef i Sri Lanka, Suresh Bartlett, berättar att på Sri Lanka samarbetar man med både multinationella och lokala företag. Företagen erbjuder bland annat frön och utbildning åt odlarna och får därmed sina produkter sålda.

Inga skyddsgropar

På många sätt befinner sig BOP-businessen ännu på diskussionsstadiet, och man har inga säkra forskningsresultat att ty sig till. För en cyniker låter det hela misstänkt. Finns det inte en risk att företagen bara prånglar ut sina varor åt de fattiga och glömmer bort att de ska göras genuint delaktiga?

Minna Halme svarar att sådan affärsverksamhet redan förekommer. Äkta BOP-business kan företag inte genomföra ensamma. ”För det första saknar de kapacitet för det, och för det andra blir produkterna och tjänsterna alltför dyra om lokala företagare inte ingår i distributionskedjan t.ex. som försäljare, företagare eller för att få fram kunder” säger Halme.

Tiina Saukko medger att det finns risker med BOP. Men enligt henne kan organisationerna inte gömma sig i skyddsgropar i den situation som världen befinner sig i – naturresurserna konsumeras 1,5 gånger för mycket.

”BOP-diskussionen handlar egentligen om att rädda världen med hjälp av business. Frivilligorganisationerna har inte råd att utebli från den diskussionen, att rädda världen är ju det vi sysslar med.”

Teija Laakso / maailma.net

Som källa har också använts Minna Halmes artikel Innovatiivista liiketoimintaa köyhyyden vähentämiseksi som finns i Joutsenvirta m.fl: Vastuullinen liiketoiminta kansainvälisessä maailmassa, 2011.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 24.5.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi