Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Malalai Rahim – från talibanernas dödslista till Årets flyktingkvinna - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 9.3.2012

Malalai Rahim – från talibanernas dödslista till Årets flyktingkvinna

Årets flyktingkvinna är en fembarnsmamma som studerat till läkare i Sovjetunionen. Hon flydde från sitt hemland efter att ha hamnat på talibanernas dödslista.

Vuoden pakolaisnaiset Nasima Razmyar (2010) ja Malalai Rahim (2012). Kuva: Johanna LatvalaTvå av Årets flyktingkvinnor; till vänster Nasima Razmyar (2010) och till höger årets Malalai Rahim (2012). Foto: Johanna Latvala

Årets flyktingkvinna 2012 är 46 år gamla Malalai Rahim som flytt från Afghanistan. Hon har forcerat en hel del hinder under sitt liv och klarat sig ur situationer som verkat hopplösa. När Finlands flyktinghjälp valde Årets flyktingkvinna betonade de särskilt företagsamhet och okuvlighet.

I Afghanistan gick Rahim i ett pojkgymnasium för att kunna fortsätta studera efter grundskolan. Efter att ha blivit student flyttade hon till Sovjetunionen för att studera till läkare. Under talibanernas välde utövade hon sitt yrke i smyg, eftersom det var förbjudet för kvinnor att arbeta. Ännu efter att hon hamnat på talibanernas dödslista fortsatte hon praktisera som läkare.

Rahmins arbetskamrat hade redan stenats till döds när familjen flydde Rahmins förestående avrättning till Iran. Efter olika svårigheter fick hon arbete där som enda läkare i ett flyktingläger, och gjorde långa arbetsdagar i primitiva förhållanden.

År 2000 fick Rahmin komma som kvotflykting till Tammerfors tillsammans med sin man, sina barn, sin syster och sina två bröder. För fem år sedan fick hon läkarlicens i Finland och arbetar nu i Seinäjoki.

När förvandlas man från flykting till finländare?

Malalai Rahim avviker från de senaste årens Flyktingkvinnor på så sätt att hon har kommit till Finland först i vuxen ålder. Saido Mohamed, Nasima Razmyar och Fatbardhe Hetemaj, som var närvarande vid utmärkelsen, kom alla till Finland som barn.

Saido Mohamed är född i Somalia men har bott största delen av sitt liv i Finland. Hon tog i sina gratulationer upp vilka möjligheter titeln Årets flyktingkvinna ger: man kan berätta om flyktingskap och åstadkomma förändringar. Men en motsättning följer också med titeln: ”När slutar vi vara flyktingkvinnor? När blir vi finländare” undrade Mohamed.

Traumatiska erfarenheter lämnar spår

Malalai Rahim hör till de flyktingar som med eget arbete har lyckats skapa sig en plats i det finska samhället. Hennes bakgrund i Afghanistans våld och förföljelser, som kvinna och som läkare, gör att hon förstår hur det känns också för invandrare som befinner sig i svagare positioner.

”I integreringen borde man fokusera särskilt på de flickor och kvinnor som kommer till Finland som inte har fått någon utbildning och som kanske är analfabeter. Jag hade tur som hann gå i skola innan talibanerna tog makten. Efter det var det omöjligt; min lillasyster fick till exempel aldrig gå i skola i Afghanistan”, berättar Rahim.

”Dessutom borde man ta krigstrauman på allvar. På grund av dem lider många flyktingar av depression och ångest, och det gör det svårare för dem att lära sig, bland annat lära sig nya språk.”

Rahim tycker att nyckeln till ett nytt liv är att man lär sig det nya landets språk. Utöver det är det viktigt att man får möjlighet att vara ute i arbetslivet, antingen i form av förvärvsarbete eller arbetspraktik.”

”Förutom att man lär sig finska när man har arbete, så är det viktigt att arbeta för att överleva mentalt. Arbete motarbetar depression.”

Släkten finns i Afghanistan men livet i Finland

Rahims familj har anpassat sig fint till Finland och familjens yngsta barn föddes här, men man håller ändå tät kontakt med fosterlandet. Där bor Malalais mamma, två bröder och en syster, och alla hennes mans släktingar. Rahims familj stödjer också regelbundet sina släktingar finansiellt.

”Det är självklart att vi skickar pengar till dem. Så gör alla flyktingar som bor i Finland. Varje gång nån åker till Afghanistan skickar vi med pengar till min mamma, som inte har några egna inkomster. Vi skickar också pengar via bank”, berättar Malalai Rahim. Hon uppskattar att det blir många hundra euro per år som man skickar till hemlandet.

Familjens Rahim tror inte att de kommer att återvända till Afghanistan. Enligt Malalais man Karin Rahim känner sig i synnerhet de två äldsta sönerna som finländare, och deras framtid finns här i Finland. De vill båda fortsätta på sin mammas bana och studera till läkare.

Nu är livet i Finland. 

Johanna Latvala

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 9.3.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi