Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Pleh Meh har bott halva sitt liv i flyktingläger - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 24.1.2012

Pleh Meh har bott halva sitt liv i flyktingläger

Myanmar, som tidigare kallades Burma, är ett lapptäcke av etniska minoriteter. Sedan självständigheten år 1948 har landets regering fört krig mot minoriteterna i landet. En av de drabbade är 24 år gamla Pleh Meh.

När Pleh Meh från Burma var nio år, flydde hon med sin familj och många andra från samma by till provinsen Mae Hong Son i norra Thailand.Vid gränsen mellan Burma och Thailand inrättades flyktinglägret Ban Mae Nai Son, och där har hon bott ända sedan dess.

Pleh Meh och de andra från hennes by hörde till de flyktingar som anlände först. Det var år 1996 de tog sig dit och då fanns där bara trettio hus. Idag bor cirka 15 000 människor i lägret.

Kotikylässäni Burmassa ei ollut koulua, asuimme maaseudulla. Äitini ja isäni eivät ole koskaan käyneet koulua. Isosiskoni pääsi kouluun, minä en, Pleh Meh kertoo. Kuva: Kaisa Väkiparta”I min hemby i Burma fanns det ingen skola, vi bodde på landet. Mina föräldrar har aldrig gått i skola. Min storasyster fick göra det, men inte jag” berättar Pleh Meh. Bilder: Kaisa Väkiparta

”Rädd för burmesiska soldater”

Pleh Mehs familj beslöt sig för att fly efter att Burmas armé hade tvingat alla i omgivningen att flytta till byn Shan Do för att bättre kunna kontrollera området.

Analfabetism var och är fortfarande vanligt i Burma, och landets fler än 130 etniska grupper har nästan alla sitt eget språk. Pleh Mehs modersmål är kayan som hör till karennispråken. Arméns trupper talar ofta landets officiella språk burmesiska, och avsaknaden av ett gemensamt språk gjorde att det var omöjligt för byborna i Shan Do att kommunicera med soldaterna.

”Flykten var svår. Vi var tvungna att ta oss över floder och berg, och jag blev fort trött eftersom jag var så liten. Och så var jag rädd för de burmesiska soldaterna” berättar Pleh Meh på flytande engelska.

För karen- och karenniminoriteterna var den snabbaste flyktvägen att ta sig över gränsen till Thailand.

”Av FN:s flyktingorganisation UNHCR fick vi en presenning som vi sov under. Vi byggde ett hus av bambu men det var svårt för bambun hade vuxit sig väldigt tjock”.

Fem månader efter att familjen flydde brändes deras by ner.

Till skolan med bambukäpp

”Jag gick i lägrets enda skola och den låg långt borta. Under regnperioden var det besvärligt att ta sig till skolan för floden svämmade över. Vi tappade ofta skorna när vi tog oss igenom floden. Våra föräldrar och lärare stod på stränderna och drog oss i land med hjälp av bambukäppar” berättar Pleh Meh.

Finlands Flyktinghjälp undervisar Burmas karen- och karenniminoriteter i deras egna språk och dessutom i att läsa och skriva burmesiska, med tanke på återflyttning. Att kunna läsa som vuxen är en förutsättning för att återflyttningen ska lyckas, och burmesiska används som officiellt språk i flyktinglägren i Thailand.

Läs en intervju med Sumalee Putsuay som är ekonomichef för Finlands Flyktinghjälp i Thailand: Minun kehitysyhteistyöni: Sumalee Putsuay

Malaria och andra sjukdomar förekom ofta i lägren och avstånden var långa.I början fick man fritt lämna lägret. Men för tio år sedan införde thailändska inrikesministeriet förbud för flyktingarna att lämna lägren, för att förhindra att karenner tog sig in i landet illegalt. Många flyktingar arbetar ändå i smyg på grannbyns risfält.

Också Pleh Meh lämnar lägret ibland för att använda internet. Det är enda sättet för henne att få kontakt med sin familj, som har flyttat till USA.

”När de flyttade var jag redan gift och min man ville inte flytta med. Annars hade jag gärna flyttat bort från lägret. Vi har en dotter som snart är två år gammal och i framtiden kanske vi alla flyttar utomlands, vem vet” funderar Pleh Meh.

Pakolaisleirillä liikkuminen on sadekaudella hankalaa. Kuvassa tulva on jo laskenut. Kuva: Kaisa VäkipartaDet är svårt att röra sig i flyktinglägret under regnperioden. Här har översvämningsvattnet redan sjunkit undan.

Världen vänder ryggen till

Flyktingproblemet i Burma har pågått i mer än ett halvt århundrade men försvunnit från de internationella medierna. Nu håller också de internationella biståndsorganisationerna småningom på att överge de burmesiska flyktingarna.

I Thailands läger uppehåller sig ungefär 150 000 flyktingar från Burma, och tusentals har omplacerats i tredje länder. Dessutom finns tiotusentals icke-registrerade flyktingar i landet.

Också Finland tar emot burmesiska flyktingar, just från lägren i norra Thailand. Ifjol fick 131 lyckligt lottade burmeser bli kvotflyktingar i Finland.

Livet i flyktinglägret är bättre än hemma i Burma tycker Pleh Meh, men hon är oroad över att mathjälpen minskar. Chilin har försvunnit helt och hållet och mängden ris, bönor och soja har minskat.

Pleh Meh är inte helt beroende av bistånd för hon arbetar som koordinator i en yrkesskola som erbjuder unga flyktingar utbildning. Hon är nöjd med sitt arbete men drömmer om att kunna återvända hem – om Burmas regering ändrar sin politik.

”Jag tror att mina föräldrar också skulle återvända till Burma om det var tryggt att leva där. Jag drömmer om en självständig karennstat dit vi alla kunde flytta.”

Kaisa Väkiparta

Skribenten är informationschef för Finlands Flyktinghjälp. Artiklar försedda med författarens namn publicerade på global.finlands sidor representerar enbart skribentens åsikter.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Uppdaterat 24.1.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi