Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Fattigdomen håller barnen borta från skolan - Utrikesministeriet: Global.finland: Global fostran: Utbildning för alla (3.2011)

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Fattigdomen håller barnen borta från skolan

Tiotals miljoner barn i utvecklingsländerna är på jobb, på gatan eller hemma och hjälper sin familj i stället för att gå i skolan. Orsaken är enkel – fattigdom.

En klass för femåringar i en skola i Tanzania. (Bild: Tiina Kirkas)En klass för femåringar i en skola i Tanzania. (Bild: Tiina Kirkas)

Under de senaste åren har allt fler barn i utvecklingsländerna kunnat gå i skola bland annat för att skolavgifterna har slopats. Ändå är det fortfarande omkring ett barn av tio som inte får gå i skola. Största delen av dem bor i västra eller södra Asien eller i Afrika söder om Sahara.

Utbildning är förutom en mänsklig rättighet också ett av de bästa sätten att minska fattigdomen i utvecklingsländerna. En outbildad människa lider ofta av arbetslöshet, marginalisering, fattigdom och sjukdomar. En utbildad människa kan däremot påverka sitt eget liv mer, får lättare jobb och kan delta i samhällets verksamhet och genom det hela landets utveckling.

Minoriteterna blir utanför

En av de största orsakerna till varför barn i utvecklingsländerna inte får gå i skola är fattigdom, som är orsak till att skolgången avbryts eller aldrig ens får börja.

Om föräldrarna förtjänar bara några euro i dagen är skolavgifter och skolmaterial ofta alltför dyra. Många barn tvingas också arbeta för att försörja sina familjer, Också sjukdom på grund av fattigdom, konflikter och naturkatastrofer tvingar barnen i utvecklingsländerna att stanna hemma från skolan.

Också ojämställdheten påverkar vem som får utbildning. I många utvecklingsländer uppskattar man inte skolgång för flickor, utan antar att de ska stanna hemma och hjälpa till i hushållet eller gifta sig unga.

Att utbilda flickor skulle ändå vara väldogt viktigt eftersom utbildade flickor gifter sig senare och får färre barn. Tack vare att de kan mera kan de ta bättre hand om sina barn och sänder dem också till skolan.

Förutom flickor är det svårt också för många minoriteter, som barn från ursprungsbefolkningar, att få gå i skola.

De som särskilt ofta hamnar utanför utbildningssystemet är barn med funktionshinder. De erbjuds inte specialundervisning och bara att ta sig in i skolbyggnaderna kan vara svårt för rörelsehindrade. Ofta är också handikappet en så stor skam att man hellre gömmer undan barnen. Enligt vissa uppskattningar är det bara några procent av de handikappade i utvecklingsläderna som går i skola.

Indiska 14-åringen Kaushalya Kumari arbetade förut med att bära lass av kol. Nu studerar hon på en skola avseddd för tidigare barnarbetare. Se videon:

Skolklasserna sväller

Också då barnen i utvecklingsländerna får gå i skola finns det ofta många brister. Staterna har inte nödvändigtvis råd att bygga nya skolor i de svällande storstäderna, det råder brist på lärare och material, klasserna är alltför stora och undervisningen undermålig.

Till exempel i afrikanska Malawi finns det i genomsnitt mellan 36 och 120 elever per lärare på en grundskoleklass.

Som en följd av problemen är också inlärningsresultaten dåliga. Miljoner barn slutar grundskolan utan att de kan läsa, skriva eller räkna ordentligt. Förutom en dålig undervisning är orsaken ofta också undernäring, eftersom den allvarligt skadar inlärningsförmågan.

Till exempel i Malawi och Zambia kan över en tredjedel av sjätteklassisterna inte läsa flytande.

Många afrikanska barn lär sig inte ens en grundläggande läskunnighet i skolan. Alfabetet hänger från taket i ett klassrum i ett barnhem i Nakuru i Kenya. (Bild: Laura Rantanen)Många afrikanska barn lär sig inte ens en grundläggande läskunnighet i skolan. Alfabetet hänger från taket i ett klassrum i ett barnhem i Nakuru i Kenya. (Bild: Laura Rantanen)

Barnen till skolan med vapenpengar

Barns skolgång kan ökas med ganska enkla metoder. Till exempel i Burundi tredubblades antalet som började i grundskolan när skolavgifterna slopades. Att erbjuda gratis måltider kan vara ett sätt att få barnen att gå till skolan. Att slopa avgifterna leder ofta till brist på lärare och klassrum när eleverna strömmar till, så det är viktigt att resurserna är i skick före det.

Arbetet för att främja utbidlning görs hela tiden också internationellt. Att nå universell grundutbildning är ett av FN.s millenniemål för utvecklingen, vars mål är att minska fattigdomen i utvecklingsländerna.

Målet är att alla världens barn ska får gå i skola 2015 och att det ska finnas lika många flickor och pojkar i skolan. Samma mål har också Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, i sin målsättning Education for All.

I praktiken går arbetet för att nå målen inte i den fart man avsett och det är möjligt att målen inte kan nås. En orsak är bristen på finansiering. Enligt Unesco behövs det omkring 11,4 miljarder dollar mer i året för att de fattiga länderna ska kunna utbilda alla. Summan skulle man få ihop i de rika länderna med de pengar som används på militära syften under sex dagar.

Teija Laakso, Anna-Kaisa Hiltunen / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 25.5.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi