Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Hungersnöden fick Finlands somalier i rörelse - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 9.11.2011

Hungersnöden fick Finlands somalier i rörelse

Somalierna i Finland ville inte vara overksamma åskådare när hungersnöden började sprida ut sig i Somalia i somras. De såg själva till att deras hjälp nådde fram.

”Nu har jag åtminstone gott samvete, jag har gjort vad jag kan” konstaterar Abdulkadir Hadafow som är ordförande för invandrarorganisationen Kanava Nuoriso rf.

Hadafow, föreningens verksamhetsledare Mohamud Musse och byråchefen Saed Guled reste i september till den somaliska huvudstaden Mogadishu tillsammans med representanter för en saudiarabisk organisation för att försäkra sig om att nödhjälpen verkligen når fram.

Kanava Nuoriso ry:n aktiivit jakoivat Mogadishussa vettä syyskuussa tuhansille ihmisille. Vasemmalla toimistopäällikkö Saed Guled ja puheenjohtaja Abdulkadir Hadafow. (Kuva: Kanava Nuoriso ry)Aktiva från Kanava Nuoriso rf delade ut vatten åt tusentals människor i Mogadishu i september. Till vänster byråchefen Saed Guled och ordförande Abdulkadir Hadafow. Foto: Kanava Nuoriso rf

De delade ut vatten åt 4000 familjer och matpaket för en månads behov åt 5000 familjer. Paketen innehöll ris, vetemjöl och olja och de fick hjälp av lokala frivilliga krafter och understöd av den saudiarabiska organisationen. 1200 familjers hälsa undersöktes, tack vare en mobil klinik, och de fick mediciner gratis.

Över 13 miljoner människor lider av hungersnöd i Afrikas horn, av dem är fyra miljoner somalier. Till Mogadishu har tiotusentals hungerflyktingar anlänt under de senaste månaderna. Säkerhetssituationen är dålig på grund av inbördeskriget.

Hadafow medger att många av hans vänner och släktingar var bekymrade över att männen vågade sig till Mogadishu, därifrån man ofta får höra om självmordsattacker i nyheterna. Men för en somalier är situationen en annan. ”Det hör till våra seder att hjälpa varandra. Därför tar vi också risker. När Somalia kallar måste man svara” säger han.

Mogadishu har förändrats och förstörts

Säkerhetssituationen i Mogadishu var enligt Hadafow bättre än männen hade befarat. Några riskabla situationer uppstod inte eftersom extremiströrelsen al-Shabaab till största delen hade dragit sig ut ur staden. Ändå for man till det gamla fosterlandet med blandade känslor.

”Man kan förstås inte påstå att allt är bra. Mogadishu har förändrats, staden har förstörts” konstaterar Hadafow.

Somalierna är trötta på krig, men orkar ännu vänta på fred. Hadafow är orolig för framtiden eftersom många somalier har förlorat sin odlingsmark och boskap som följd av torkan, och särskilt barn och åldringar är svaga och sjuka. Därför tar hjälparbetet inte slut här. Kanava Nuoriso rf:s verksamhetsledare Mohamud Musse ska resa till Mogadishu igen den här månaden, för att sätta i gång ett utvecklingssamarbetsprojekt med en turkisk och saudiarabisk organisation. Projektet går ut på att 115 brunnar ska byggas på olika håll i landet. ”Vi kommer också att dela ut nötkött till 94 000 familjer så de kan fira pilgrimsvandringshögtiden Eid” berättar Musse.

När rötterna glöms bort, försvinner penningförsändelserna?

När Musse och Hadafow kom till Finland var de tonåringar. Idag är de över trettio, men det gamla hemlandet är fortfarande viktigt för dem.

Traditionellt har invandrarforskning visat att man är bekymrad över att de unga eller den andra generationens invandrare inte mera är intresserade av fosterlandet, som de kanske inte känner till särskilt väl. För Somalia skulle försvinnande intresse kunna utgöra ett hot, eftersom utvandrade somalier varje år skickar så mycket som två miljarder dollar hem till sina släktingar i fosterlandet.

Doktor Laura Hammond som har studerat somaliska ungdomar och unga vuxna som lever utanför fosterlandet säger att antagandet inte nödvändigtvis stämmer.

Hammond tjänstgör vid London Universitys School of African and Oriental Studies och enligt henne verkar somaliska unga för sitt fosterlands bästa överallt i världen, och gjorde det redan före hungersnöden.

”De unga skickar pengar, de för dem själv eller skickar dem med släktingar. De ger också mycket av sin tid och sitt kunnande och bryr sig sällan om klangränser” berättar Hammond. Som exempel nämner hon organisationen Feed Somalia i Kanada som i år samlade ihop 70 000 dollar till nödhjälp på två månader.

De unga motiveras enligt Hammond av vilja att hjälpa, men också av frustration över landets situation. Dessutom medför hjälpandet en känsla av gemenskap och nätverk.

Mamma har rätt

Ledarna för Kanava Nuoriso rf är redan vuxna men informatören Abdirahim Hussein berättar att det hör till sederna hos somaliska unga i Finland också att hjälpa, det gäller också andra generationens invandrare.

”Att hjälpa är en del av identiteten. Hos oss råder ännu attityden ’mamma har rätt’. Om föräldrarna ber om pengar åt släktingar frågar ingen varför. De unga ger av sina pengar fast de inte känner släktingarna” förklarar Hussein.

Somaliska ungdomar har deltagit i Kanava Nuorisos arbete bland annat genom att grunda verksamhetscenter för ungdomar i Somalia på 2000-talet. Under tiden för hungersnöden samlade de in pengar för Unicef, Röda Korset och Kyrkans Utlandshjälp med flera.

Kanava Nuoriso har också samlat ihop till egna donationer, till exempel i form av idrotts- och kulturevenemang. På tre månader fick man ihop cirka 10 000 dollar. Nu har de pengarna skickats till Somalia för att hjälpa de svältande.

Teija Laakso / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på internet

Uppdaterat 9.11.2011


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi