Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Skyddshemmet i Kosovo: ”Sorgligt men storartat arbete” - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 19.8.2011

Skyddshemmet i Kosovo: ”Sorgligt men storartat arbete”

Ett skyddshem för människor som blivit offer för människohandel upprätthålls med pengar från Finland av en organisation i Kosovo. De anställda är stolta över sitt värv.

I slutet av maj fanns det två minderåriga barn i skyddshemmets trivsamma utrymmen i ett litet våningshus. Barnen var 8 och 12 år gamla flickor, och den ena hade utnyttjats sexuellt av en familjemedlem. Fem av hemmets andra klienter får yrkesutbildningar för närvarande.

”Antalet offer för människohandel har minskat men problemet har förvärrats” säger verksamhetsledaren Hamijet Dedolli. Hans organisation PVPT (Center for Protection of Victims and Prevention of Trafficking in Human Beings) upprätthåller ett skyddshem för offer i Kosovos huvudstad Priština.

Särskilt oroad är Dedolli över att andelen unga flickor bland offren ökar och därför bedriver man mest förebyggande verksamhet bland ungdomar i ålder 12-16 år.

Förutom att centret erbjuder hjälp dygnet runt ordnar man också dagverksamhet för ungdomar som hör till riskgrupperna.

I verksamhetens början kom offren från närområdena så som Albanien, Moldavien och Ukraina. Idag är de flesta från Kosovo.

Finlands ambassad stödjer skyddscentrets verksamhet med pengar från anslagen för utvecklingssamarbete,

Turvakoti auttaa ihmiskaupan uhreja Kosovossa. Kuva: Kirsi TuuraEn åttaårig flicka och hennes syster har tillbringat en och en halv månad i skyddshemmet och är en god bit på bättringsväg.
Nätverk förebygger

Även om det finns mycket att förbättra i myndigheternas arbete i Kosovo så har landet enligt Dedolli effektiva nätverk för identifiering av människohandel. ”I det förebyggande arbetet deltar socialarbetare, lärare, organisationer och polisen” berättar han.

Offren som centret har hjälpt har varit i åldern nio till femtiosju. Under drygt tio år har nästan 600 offer fått hjälp här.

Också män kan vara offer för människohandel, berättar skyddshemmets personal. De har bland annat hjälpt två trettonåriga albanska pojkar.

Falska löften om arbete och äktenskap

Bland romerna kan en hel familj råka ut för människohandel, berättar Isak Skenderi. Han leder verksamheten i organisationen The Voice of Roma and Ashkali, som arbetar med romer. Romerna är speciellt utsatta i Kosovo.

Också traditionen att sälja en minderårig dotter till äktenskap närmar sig männiksohandel enligt Skenderi.

”Första gången kan det vara svårt att stoppa, för fadern kan påstå att han förbereder dottern för äktenskapet och därför tar emot en ersättning. Men om samma dotter säljs flera gånger handlar det helt klart om människohandel” säger han.

Den vanligaste historien handlar ändå om falska löften om en arbetsplats eller äktenskap. Och ofta är det någon bekant som förmedlar löftena.

Lättare att återvända till familjen

Under en första diskussion kartlägger man varje offers behov. Då deltar en psykolog och en läkare. Centret har tre anställda psykologer och får dessutom volontärhjälp från Prištinas universitet. Rehabiliteringen börjar med hälsovård och samtidigt bygger man upp förtroende. Yrkeskurserna som ingår i anpassningsprogrammet är viktiga för offren kommer ofta från landsbygden och deras utbildningar är ofta avbrutna.

Alla som har velat har lyckats få en arbetsplats, vilket är en bedrift i Kosovo som lider av svår arbetslöshet.

”Vi är stolta över vår rådgivnings- och förmedlingsverksamhet, som vi bedriver i familjerna” säger centrets anställda. De berättar att offrens anhöriga numera är villigare att välkomna tillbaka en familjemedlem som blivit offer för människohandel, även om de alltid börjar med att förneka det hela.

I snitt pågår rehabiliteringen i tre till sex månader.

”Sorgligt men storartat – sådant är vårt arbete” beskriver Teuta som arbetar som läkare och koordinator vid centret.

Marja-Leena Kultanen

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 19.8.2011


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi