Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

En ond cirkel av fattigdom och ojämlikhet pinar Nepal - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Utvecklingsmätare och utmaningar

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

En ond cirkel av fattigdom och ojämlikhet pinar Nepal

Nepal har gjort framsteg på många sektorer, men speciellt då det gäller kvinnornas ställning finns det mycket att förbättra.

Nepalilaistyttö. Kuva: Milma KettunenSituationen för kvinnorna i Nepal är svår, men håller på att förbättras. Bild: Milma Kettunen.

Nepal är ett av södra Asiens fattigaste länder och det räknas fortfarande till ett av världens minst utvecklade länder.

Landet, som återhämtar sig från ett bittert inbördeskrig, har ändå gått framåt: då kriget började år 1996 levde över två tredjedelar av nepaleserna på under 1,25 dollar om dagen. År 2010 var andelen bara 25 procent. Trots framstegen är problemen enorma och ojämlikheten mellan de olika grupperna stor. På landsbygden är fattigdomsgraden över tre gånger större än i städerna. Speciellt vanlig är fattigdomen på de avlägsna bergsområdena.

De flesta nepaleserna bor på landsbygden och där lever majoriteten av lantbruket, vars produktivitet begränsas till exempel av besvärliga naturförhållanden, bristen på service för lantbruket samt problem som har med infrastrukturen att göra, som dåliga vägar. Gårdarnas genomsnittliga storlek är bara omkring 0,7 hektar.

Även om basservicen har förbättrats i Nepal under de senaste åren så lider människorna på glesbygden brist på service. Vägarna är dåliga, yrkesutbildning finns ofta inte att få och resorna till hälsocentralerna är långa. I brist på ordentliga toaletter tvingas människor ibland uträtta sina behov på gården eller på fälten.

Förlossningen kan döda

Välståndet fördelar sig inte ojämlikt i Nepal bara mellan landsbygd och städer utan fattigdomen påverkas också av andra faktorer: kast, etnisk bakgrund och kön.

Nepal: indexet för mänsklig utveckling

  • Palcering 157 / 187 länder
  • Indexet mäter staternas utvecklingsgrad på basis av hälsa, utbildning och inkomster. Finland ligger på plats 21.

En av Nepals största utmaningar är att förbätra kvinnornas position. Även om utbildningen av flickor blivit bättre under de senaste åren och det finns en könskvot för den samling som ska stifta en ny grundlag så är kvinnornas position usel speciellt på landsbygden.

Våld mot kvinnor är vanligt och på glesbygden utsätts de också för olika skadliga taraditioner som påverkar deras hälsa under graviditeten.

Mödradödligheten i Nepal har på tjugo år minskat med över tre fjärdedelar. Ändå kan alla kvinnor inte åka för att föda på en hälsostation, på grund av fattigdom eller långa avstånd.

Det behövs mer yrkesutbildning

Finland har haft utvecklingssamarbete med Nepal sedan år 1983. År 2013 stöder Finland Nepal med omkring 20 miljoner euro.

Finlands tyngdpunkter i utvecklingssamarbetet med Nepal är utbildning; rent vatten och sanitation, god samhällsstyrning, administration av skogar och andra naturresurser samt att stöda kvinnors och andra utsatta gruppers utkomst.

En av de viktigaste är utbildningssektorn: en stor del av barnen i Nepal börjar nu för tiden skolan, men lämnar ofta skolan på hälft och utbildningen är dålig. Det är fortfarande svårare för de etniska minoriteter att få utbildning än för andra. Finland stöder bland annat yrkesutbildning, eftersom många unga utan yrkeskunskaper för tillfället blir arbetslösa eller tvingas ta dåligt betalda jobb. Finland stöder också skolreformprogrammet inom Nepals utbildningssektor. Avsikten med det är att alla nepalesiska barn ska få gå i skola och att utbildningens kvalitet ska höjas.

 

Källor:

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 20.9.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi