Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Nästan hälften av barnen i Niger arbetar - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 20.6.2011

Nästan hälften av barnen i Niger arbetar

"Särskilt på landsbygden har man hellre barnen som hembiträden än sätter dem i skolan ", berättar 17-åriga Abdou Mahamadou, som arbetar som skräddare.

Moni lapsi päätyy kaduille myymään erilaisia tavaroita ja ruokaa, kuten mangoja. Kuva: Hanna KoivistoMånga barn hamnar på gatan där de säljer olika varor och mat, t.ex. mango. Foto: Hanna Koivisto

Om Inoussa Abdoulkazak från Niger skulle skriva sin meritförteckning, skulle den uppta över tio års arbete fast han är bara 25 år gammal.

"Jag åkte ut från skolan när jag var 12 år, eftersom jag inte klarade proven efter lågstadiet. Som tur var fick jag möjlighet att lära mig skräddaryrket som lärling hos en bekant, eftersom mina föräldrar är fattiga och jag måste börja hjälpa min familj."

Nu har Abdoulkazak sytt kläder i Nigers huvudstad Niamey i över tio år och samtidigt varit aktiv i de afrikanska barnarbetarnas organisation AMWCY, som stöds av bl.a. den finländska fadderorganisationen Plan.

Medborgarorganisationen drivs av barn och ungdomar och den stöder barn och ungdomar som arbetar t.ex. genom att ge dem utbildning och lobba för bättre arbetsförhållanden.

"Även om Internationella arbetsorganisationen ILO förbjuder användningen av barnarbetskraft är barnarbete en verklighet. Många av oss har inte gått i skola. Ändå måste vi arbeta för att klara oss i livet och därför behöver vi rättigheter ", säger Abdoulkazak.

Mindre än hälften av barnen i skola

ILO uppskattar att nästen hälften av barnen i Niger arbetar. Likaså går mindre än hälften av barnen i skola.

"Särskilt på landsbygden vill man hellre ha barnen och i synnerhet flickorna att hjälpa till hemma än att sätta dem i skolan. Flickorna gifts också ofta bort som unga ", säger Abdou Mahamadou, som arbetar som skräddare.

Den 17-åriga unga kvinnan började som skräddarelev när hon var 14 år gammal, eftersom hon inte klarade sig i skolan. I Niger får man börja högst två gånger på varje nivå i skolan. Om man blir underkänd i de prov som avslutar skolåret två år i rad är skolgången över.

Abdou Mahamadou. Kuva: Hanna KoivistoAbdou Mahamadou hann lära sig att läsa och skriva i skolan, men långt ifrån alla barnarbetare har gått i skola. Foto: Hanna Koivisto

Mahamadou säger att hon inte längre vill återvända till skolbänken.

"Jag trivs med mitt arbete och dessutom hjälper inte ens utbildning alltid. Jag har sett att många som gått i skola är arbetslösa", motiverar flickan.

Hon önskar ändå stöd i sitt arbete. Exempelvis läskunnighet är enligt henne viktig.

"Hur ska en skräddare kunna ta mått av kunden och fakturera om han eller hon inte kan räkna och läsa?"

AMWCY, dit också Mahamadou hör, driver på vuxenutbildning som stöd för unga arbetstagare. En del av de unga går i kvällskola, men lektioner erbjuds inte överallt, arbetsdagarna är långa och i allmänhet finns det inga pengar att betala lektionerna med.

Under den ett par år långa lärlingstiden betalas ofta ingen som helst lön.

"Ibland kan chefen bjuda på lunch och ge ett par hundra franc (30 cent) när dagen är slut till mat, tvål och annat nödvändigt, om han är trevlig", berättar Mahamadou.

Dyr hälso- och sjukvård

Barnarbetare har en lång rad andra problem också. Enligt Abdoulkazak är bristerna i arbetarskyddet särskilt stora. Om ett olycksfall inträffar på arbetsplatsen måste barnet betala sjukhuskostnaderna själv.

"Bara ett hälsocentralsbesök kostar 3 000–5 000 västafrikanska franc (cirka 5–8 euro), och barnarbetare får inte ens rabatt. Av den orsaken går många unga arbetstagare inte alls till läkare", säger Abdoulkazak.

Han berättar att i en annan stad har organisationens medlemmar ingått ett avtal med hälsocentralen enligt vilket ungdomarna städar sjukhuset gård och ger blod till blodbanken och får som motprestation rabatt på sjukhusavgifterna.

"Också vi försöker få ett liknande avtal till stånd."

Arbetet med att förbättra arbetsförhållandena är stort, men organisationens aktiva medlemmar upplever att de gör vad de kan. Ander Lanikondé är 29 år och går med käpp. Han lär de yngre att göra olika produkter av skinn.

"Jag fick själv i tiden utbildning i yrket med hjälp av utvecklingssamarbetsorganisationen Caritas", berättar han.

Före det skaffade han pengar genom att sälja livsmedel, eftersom han inte klarade sig i skolan. Nu har han hunnit arbeta nästan tio år som självständig företagare.

"Jag hoppas att jag nu i min tur kan hjälpa andra barn som är tvungna att börja arbeta."

Slut på barnarbetet skulle innebära utveckling

  • Man uppskattar att det finns över 200 miljoner barnarbetare i världen.
  • Barnarbete är vanligt särskilt i Afrika söder om Sahara, där vart fjärde barn som är under 18 år arbetar. Många måste börja arbeta när de är under 10 år.
  • Merparten av barnarbetarna arbetar på landsbygden, bl.a. med arbete på åkern, boskapsvallning eller hemarbete, t.ex. hämtning av vatten och ved, städning och matlagning.
  • Bara var femte barnarbetare har lönearbete.
  • En stor del av barnarbetarna i Niger arbetar som hantverkare, bl.a. skräddare, snickare eller mekaniker eller säljer olika varor på gatorna som självständiga företagare. Flickor som kommer från landsbygden blir ofta hembiträden.
  • Man har visat att det råder ett starkt samband mellan fattigdom och barnarbete: Fattiga familjer ser hellre att deras barn arbetar än går i skola, vilket hindrar barnen från att få bättre arbetsplatser när de blir vuxna. Spiralen med barnarbete fortsätter ofta från generation till generation.
  • Enligt ILO skulle undanröjande av barnarbetet genom investeringar i utbildning och sociala tjänster betala sig tillbaka mångfaldigt i form av ekonomisk tillväxt.

Hanna Koivisto

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 20.6.2011


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi