Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Souhayr Belhassen: Tunisien behöver Europas stöd - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 23.5.2011

Souhayr Belhassen: Tunisien behöver Europas stöd

Tunisien behöver partnerskap med Finland och andra europeiska länder för att kunna utveckla demokrati efter sin revolution, säger FIDH:s ordförande Souhayr Belhassen.

Souhayr Belhassen. Foto: Teija LaaksoSouhayr Belhassen tror att Tunisien håller på att övergå till demokrati men behöver ändå stöd. Belhassen besökte Finland i veckan på inbjudan av Människorättsförbundet. Foto: Teija Laakso

Souhayr Belhassen, som också är känd som journalist och människorättsaktivist, är ordförande för Människorättsorganisationernas internationella förbund (FIDH) och hon har i åratal bedrivit kampanjer för att förbättra människorättssituationen i sitt hemland Tunisien.

Hon är nöjd över maktskiftet i sitt land, men vet att problem fortfarande finns.

”Den första utmaningen är stabiliteten. Demokratin måste skyddas under reformprocessen. Vi måste skapa nya politiska institutioner och döma brott som begicks före och efter revolutionen” säger Belhassen, som denna vecka besökte Finland tillsammans med FIDH:s verkställande direktör Antoine Bernard.

President Zine el-Abidine Ben Ali som haft makten i Tunisien i mer än tjugo år fick lov att stiga åt sidan i januari efter omfattande protester. Kravallerna har spritt sig i nästan hela arabvärlden, och förutom Tunisien genomgår nu också Egypten och Jemen maktskiften.

Belhassen tror att de viktigaste orsakerna till händelserna i Tunisien är en elit som gynnade sina släktingar, korruption och säkerhetstjänsternas allt större inflytande. I ben Alis Tunisien anhölls regeringsmotståndare, politiska protester förbjöds och misstänkta misshandlades och torterades på polisstationer och i fängelser.

Besvikelse hägrar?

Nu förbereder sig Tunisien för val i juli, då man väljer en konstituerande nationalförsamling. Belhassen tror att en ny förvaltning särskilt kan förbättra kvinnornas ställning. Även om jämlikheten har gjort större framsteg i Tunisien än i andra arabländer gynnar bland annat arvslagen fortfarande männen.

”Kvinnorna deltog lika mycket i revolutionen. Nu vill de slippa de orättvisa lagarna” konstaterar Belhassen.

Hon är övertygad om att Tunisien har goda möjligheter att bli en demokratisk stat eftersom landet var rätt långt utvecklat jämfört med andra arabstater, trots sina problem – till exempel har arabvärldens första människorättsorganisation inrättats i Tunisien, och landet fick som första arabland en konstitution. Därför tycker Belhassen att Finland och det övriga Europa nu borde stödja Tunisien.

”Partnerskap med Europa skulle slå vakt om det exempel som Tunisien utgör för andra länder” säger hon.

Demonstration på huvudstaden Tunis gator i januari 2011. Foto: Nasser Nouri, Flickr.com, cc 2.0Demonstration på huvudstaden Tunis gator i januari 2011. Foto: Nasser Nouri / Flickr.com, cc 2.0

Situationen efter revolutionen är emellertid oredig, det har förekommit demonstrationer också mot den nya regeringen och det går inte bra för ekonomin. Inbördeskriget i grannlandet Libyen försvårar också situationen. Belhassen anser att det finns risk för att folk till slut blir besvikna och att en kontrarevolution uppstår.

”Syrien borde ställas inför internationell domstol”

Belhassen är också bekymrad över situationen i de andra arabländerna. Till exempel Egypten som har genomlevt ett regimskifte genomgår fortsättningsvis demonstrationer och våldsamma kväsningar av dem.

Särskilt orolig är Belhassen över läget i Syrien där säkerhetsmyndigheterna har krossat moståndet som uppstod i mars med hårda tag. Uppskattningsvis 850 människor har dött, massor människor arresterats och städer har belägrats. I veckan hittade man en massgrav i jorden.

Belhassen tycker det verkar som att det internationella samfundet har övergett Syrien.

”I Libyens fall har FN:s säkerhetsråd beordrat att brotten ska undersökas av en internationell domstol. Detsamma borde ske i Syrien” konstaterar hon.

FIDH:s verkställande direktör Antoine Bernard säger att just detta är ett av skälen till Finlandsbesöket. FIDH vill att andra länder i högre grad ska bidra till att människorättssituationen förbättras i arabländerna.

Bernard önskar att frivilligorganisationerna skulle framföra ett budskap om vikten av att mänskliga rättigheter respekteras till de europeiska regeringarna och Europeiska unionen.

Arabländerna och de mänskliga rättigheterna

  • Människorättssituationen i många arabländer har traditionellt varit usel. Enligt människorättsorganisationernas rapporter stör myndigheterna människorättsaktivister och regeringskritiker i många arabiska länder, de anhåller dem och följer efter dem, dömer dem till fängelse efter orättvisa rättegångar samt utsätter dem för misshandel och tortyr. Internet får ofta bara användas begränsat, och medierna kontrolleras.
  • Arabvärldens protester började när en tunisisk arbetslös ung man vid namn Mohamed Bouazizi tände eld på sig själv i december 2010, eftersom polisen förbjöd honom att sälja grönsaker, och därmed försörja sig själv. Kravallerna som följde spred sig till Egypten och därefter till Libyen, Syrien, Jemen och Bahrain med flera länder.
  • Efter att protesterna började har människorättssituationen i flera av länderna ytterligare försvagats, i och med att säkerhetsstyrkor och poliser har beskjutit demonstranter, anhållit dem godtyckligt samt gjort sig skyldiga till tortyr och misshandel. Under protesterna i Tunisien dog ungefär 200 människor, i Egypten närmare 850.
  • I Libyen har läget urartat till ett inbördeskrig där tusentals människor har dött. Också i Jemen, Syrien och Bahrain har sammanlagt över tusen människor dött när säkerhetsgrupper har kväst demonstrationer.

 Teija Laakso

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Mer på internet

Uppdaterat 23.5.2011


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi