Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Mexikaner rädda för att försvinna - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 19.5.2011

Mexikaner rädda för att försvinna

Drogkartellerna som har makten i Mexiko kan kidnappa vem som helst, om det finns skäl att tro att lösensumman är stor.

Ofrivilligt försvinnande är en kränkning av mänskliga rättigheter, som innebär att en person blir bortförd mot sin vilja och tillfångatagen utan någon rättegång. Det leder ofta till att den bortförda torteras och dör.

I Mexiko sker försvinnanden oftast på gatan. Det fruktade fenomenet kallas levantón.

Ariel Dulitsky esitteli tahdonvastaisen katoamisen seurantaryhman tuloksia Texasin yliopistossa Austinissa. Kuva: Auli LeskinenAriel Dulitsky i Austins universitet i Texas. Kuva: Auli Leskinen

Ofrivilligt försvinnande var under de latinamerikanska diktaturernas kalla krig ett vanligt sätt för de statliga säkerhetstjänsterna att eliminera sina politiska motståndare. Mexiko är en konstitutionell demokrati som inte borde ha problem av det här slaget.

”Regeringen borde erkänna att Mexiko har problem med ofrivilliga försvinnanden. Det finns vilja att ingripa, men regeringen saknar enighet om orsakerna, och vilka tillvägagångssätt man ska tillämpa för att bli av med problemet. Federationen har ingen lag som fastslår att det handlar om brott. Vissa delstater har en sådan lag, men inte alla” berättar doktor Ariel Dulitsky när jag träffar honom i Austins universitet i Texas.

I våras deltog han i FN:s uppföljningsgrupp för försvinnanden i Mexiko.

Smutsiga kriget och drogkartellernas maktfördelning

Det finns flera skeden i Mexikos närhistoria då ofrivilliga försvinnanden har förekommit. Det första inträffade på 1960-1980-talen då det så kallade smutsiga kriget pågick. Med smutsiga kriget menar man den massförstörelse som de latinamerikanska högerdiktaturerna ägnade sig åt för att göra sig av med politiska oliktänkare, i allmänhet vänsterivrare. Få känner till att ett lika smutsigt krig fördes i Mexiko, trots att landet är en demokrati.

Försvinnandena ökade under president Luis Echeverrías tid 1970-1976. Mario Vargas Llosas uttalande att Mexiko är den perfekta diktaturen eftersom det är en demokrati, väckte stor uppmärksamhet.

Det nuvarande skedet började för cirka fem år sedan, och orsaken är det våld som drogkartellerna, polismakten och soldaterna utövar på civilbefolkningen. På 1990-talet och fram till president Carlos Salinas tid respekterade drogkartellerna regeringens makt, mer eller mindre, och hotade inte dess prestige. Nu höjer de sig över den. Ett dussin karteller har delat upp landet i olika maktdistrikt och gör vad de vill i ”sina” områden.

De mexikanska drogkartellernas influensområden

De mexikanska drogkartellernas influensområden. Källa: StratforKälla: Stratfor

Vem försvinner?

Offren följer inte någon klar profil mera. Under det kalla kriget var de vänstersinnade oliktänkare, men idag finns ofta organiserad brottslighet i bakgrunden. Man kidnappar människor för att på lösenpengar.

FN:s uppföljningsgrupp har rett ut vilka grupper som är mest sårbara, det vill säga som råkar ut för flest kidnappningar. Det är barn, kvinnor, gästarbetare, människorättsaktivister, journalister, fackförbundsaktiva och socialarbetare.

Inga ersättningar i sikte

”Det går att ingripa i försvinnandena. I Argentina försvann 30 000 människor under åren 1976-1983. Idag sitter 3000 personer i våra fängelser dömda för detta. Också i Mexiko kan man göra något” understryker Ariel Dulitsky.

I år gick den mexikanska kongressen för första gången med på ekonomiska ersättningar åt offren för det smutsiga krigets människorättskränkningar. År 2001 inrättades en specialåklagartjänst för att undersöka det kalla krigets brott i Mexiko. Uppdraget avslutades år 2006 och ingen dömdes. Efter det året har ytterligare 3000 människor försvunnit i den nya vågen av bortförande, enligt frivilligorganisationerna.

Det finns alltså mycket att göra. FN:s uppföljningsgrupp fick höra att Mexiko inte har för avsikt att utvidga ersättningsprincipen till att gälla andra än offren för det smutsiga kriget.

Dulitsky säger sig ha mött vilja att ingripa mot problemet i Mexiko. FN:s grupp fick besöka de ställen de önskade, bland annat den våldsamma gränsstaden (USA:s gräns) Ciudad Juárez armékaserner.

Auli Leskinen

Skribenten är forskande doktor vid Helsingfors universitet och verkar som bäst som gästande forskare i Texas, USA.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Uppdaterat 19.5.2011


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi