Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Dakarbor tröttnade på avfall - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 21.10.2010

 

Dakarbor tröttnade på avfall

I Senegals huvudstad Dakar är vägkanter och sandstränder täckta av ett avfallslager. Avfallet är ett av de största problemen i Dakars förorter, och det är inte bara de fattiga invånarna som kan beskyllas för det.

”Den offentliga avfallsservicen fungerar inte. Ofta ser man ingen sopbil på över en vecka, och då har vi inga andra alternativ än att hålla soporna inne i hemmen, där de stinker och sprider sjukdomar, eller att föra dem till närmaste tänkbara vettiga plats. Somliga gräver ner avfallet i gropar i marken, andra tömmer sina sopor på öde tomter” berättar Bacabar Mbaye som bor i Santhiaba och driver det finsk-senegalesiska kulturcentret Sunu Ker.

På grund av den bristfälliga avfallshanteringen har olika sjukdomar ökat.

Santhibian jäteauto ensimmäisellä kierroksellaan. Kuva: Minna Maija Lappalainen / Turun TaiteilijaseuraSanthiabas sopbil på sin första runda. Foto: Minna-Maija Lappalainen/Turun taiteilijaseura

Exempelvis malaria förekommer nu för tiden också under den torra perioden, och det finns mer sjukdomsspridande råttor än förr. Översvämningar har blivit vanligare, och värre, eftersom allt plastskräp som grävts ner i marken förhindrar att vattnet sugs upp.

Dessutom har det uppstått illegala soptippar i Santhiaba och andra delar av tvåmiljonersstaden Dakar.

Minna-Maija Lappalainen från Turun taiteilijaseura som stödjer Sunu Kers verksamhet klagar över att avfallshögarna som ligger överallt påverkar hela atmosfären och ger en bild av området som fattigt och eländigt, vilket inte uppmuntrar till företagsamhet.

”Dessutom håller droghandlare och andra kriminella till på traktens största soptipp. Det leder till oroligheter och mer brottslighet av alla slag.”

Äntligen en egen sopbil

För ett par år sedan tröttnade man i Santhiaba på den evinnerliga väntan på sopbilen och alla problem som avfallet ställde till med, och skaffade en egen sopbil till kvarteret. Finansiering fick man av Finlands utrikesministerium och Turun taiteilijaseura. Efter lång väntan och mycket pappersexercis gjorde sopbilen sin första runda för några veckor sedan.

”Det här löser naturligtvis inte alla problem. Problemavfall är också i fortsättningen problemavfall och måste föras till vanliga soptippar, men åtminstone blir det inte kvar där människor bor och barn leker" funderar Lappalainen.

Nu transporterar Mbaye och fem andra unga män som bor i kvarteret några gånger per vecka soporna till Dakars enda riktiga soptipp, som ligger ungefär 20 km från Santhiaba. Under sommaren gick samma män runt i hushållen och delade ut soptunnor med lock och informerade om sophämtningen. Invånarna var entusiastiska.

”Nu tolererar man inte längre att någon dumpar sitt avfall inom kvarteret” berättar Mbaye.

Sortering

I Senegal sorterar man inte just soporna, men Mbaye hoppas att man om några år inte mera ska behöva släpa allt avfall från Santhiaba till en och samma soptipp.

Sunu Ker planerar att redan nästa år börja samla in papper och kartong, och senare dessutom metall och plastpåsar. Av pappret är det tänkt att man tillverkar returpapper i kulturcentret och resten av soporna uppmuntrar centret de lokala konstnärerna att tillverka konsthantverk eller andra produkter av.

”Men först måste vi få sophämtningen att komma igång och fungera” konstaterar Mbaye.

Också Grand Yoffs borgmästare, till vars administrationsområde Santhiaba hör, är intresserad av projektet och har låtit meddela att om allt går väl kan man kanske utveckla andra närområdens avfallshantering med Santhiababorna som mönster.

”Grand Yoff är stort. Kanske det här faktiskt kan inspirera andra också” hoppas Mbaye.

Hur mycket kostade det?

  • Lastbilen kostade drygt 20 000 euro, plus många olika avgifter för att få den i bruk.
  • 2000 euro gick till sophämtarnas skyddsutrustning, arbetsredskap och vaccineringar, och till sopkärlen som invånarna delvis stod för själva.
  • I fortsättningen kommer kostnader att uppstå på grund av löner, bränsle, soptippsavgifter och eventuella reparationskostnader om bilen går sönder.

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Uppdaterat 21.10.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi