Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Peru: Stora förväntningar på jättefiskodling - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 6.8.2010

Peru: Stora förväntningar på jättefiskodling

Odlingen av jättefisken arapaima förväntas medföra arbete i avlägsna trakter, utgöra en källa till protein och bli en exportprodukt.

Anställda vid Ahuashiyacus fiskeforskningsstation har fångat en arapaima för forskningssyften under ledning av stationschefen Àngel López Malaverry. Foto: Ari RouvinenAnställda vid Ahuashiyacus fiskeforskningsstation har fångat en arapaima för forskningssyften under ledning av stationschefen Àngel López Malaverry. Foto: Ari Rouvinen.

Odlingen av den jättestora amazonasfisken arapaima utvecklas i länet San Martin i Peru, i samarbete mellan fiskforskningsstationen Ahuashiyacu och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet.

Detaljerna slogs fast i februari när forskningsinstitutets sakkunniga besökte staden Tarapoto för att träffa sina peruanska samarbetsparter. Utrikesministeriet bereder finansieringen av det treåriga projektet. ”San Martins länsstyrelse har utlyst fiskeodlingens utveckling som strategisk tyngdpunkt. Odlingen erbjuder utkomstmöjligheter i avlägsna trakter”, berättar projektchef Tapio Kiuru.

Benfria och populär matfisk

Arapaiman är en av världens största sötvattenfiskar. Den kan bli upp till tre meter lång och väga 200 kg. Dess läckra kött saknar ben så gott som helt. Arapaiman är därför en omtyckt matfisk i Amazonas.

San Martin har ungefär 1200 privata fiskeodlingar. De odlar mest tilapia och mustapaku. Arapaiman, eller paichen som den kallas i Peru, har man börjat odla helt nyligen. Odlarna säljer den till restauranger och direkt till konsumenterna.

”Här finns mycket fattigdom och undernäring. När produktionen växer får vi en fin proteinkälla av arapaiman”, betonar chefen för Ahuashiyacus fiskeforskningsstation, Ángel López Malaverry.

Arapaiman har många gynnsamma biologiska egenskaper som gör den till en lyckad odlingsfisk. Därmed kan man också odla den för export. De största entusiasterna talar om en ”ny tonfisk”.

Export skulle kräva att man bygger vidareförädlingsinrättningar i San Martin eller processerar på Perus kust. I Brasilien investerar man redan på allvar, med norskt stöd.

Ursprung och kvalitet konkurrensfördelar

Malaverry betraktar brasilianerna som samarbetsparter men asiatiska konkurrenter är han orolig för. Arter fån Amazonas odlas redan till akvariefiskar i Asien.

”Vi kan tävla gällande ursprung och kvalitet. Vi har mycket rena vattendrag. Arapaiman skulle t.ex. kunna bli en rättvisemärkt produkt”, tror Malaverry.

”I och med odlingen minskar också det tryck som fisket på utrotningshotade arter innebär. Genom att producera sättfisk kan man återinföra arapaiman i vattendrag därifrån den har försvunnit”, preciserar Kiuru. 

Foderkostnaderna i schack

I början av projektet utvecklar man beredskap för yngelproduktion och förbättrar fodrets kvalitet. Man fäster särskild uppmärksamhet vid miljöfaktorer.

Specialforskare Jouni Vielma (bak till vänster) och projektchef Tapio Kiuru följer med när veterinärerna Luisa Echevarria (framme till vänster) och Galy Mendoza konstaterar arapaimans kön med hjälp av ultraljud. Foto: Ari RouvinenSpecialforskare Jouni Vielma (bak till vänster) och projektchef Tapio Kiuru följer med när veterinärerna Luisa Echevarria (framme till vänster) och Galy Mendoza konstaterar arapaimans kön med hjälp av ultraljud. Foto: Ari Rouvinen

Fodret och ynglen är nödvändiga produktionsinsatser för alla fiskodlare och genom att satsa på dessa delområden kan man sprida nyttan vidare.

Forskningsstationens fiskstammar har än så länge en tunn bas. Där finns 500 arapaimas som ska bli stamfiskar men bara 14 lekande par, och man känner inte till deras bakgrund eller släktförhållanden. Materialet kommer att kompletteras med 200 vilda individer.

”Med dem gör man stamjämförelser och fodertest. DNA-prov kommer att tas av fiskarna för att man inte ska para nära besläktade individer med varandra”, säger Kiuru.

På institutets foderstation håller man på att utveckla ett foder som ska passa arapaiman.

”Foderkostnaderna utgör mer än hälften av produktionskostnaderna. Dess viktigaste och dyraste beståndsdel är fiskmjöl som hämtas från kusten”, konstaterar specialforskare Jouni Vielma.

”Rovfiskars foder måste innehålla tillräckligt med fiskmjöl från oceanfiskar, men genom att lägga till lokala växtbaserade råvaror som manioka, kan man dra ner på kostnaderna.”

Arapaimaodling kan inte ske i helt liten skala, varför det kräver startkapital.

”Vi försöker få investerare intresserade och anställer sakkunniga för att föra ut know-how till odlarna”, planerar Malaverry.

Projektet kan också främja jämlikhet eftersom fiskeodling passar lika bra för kvinnor som för män.

Ari Rouvinen

Skribenten är frilansjournalist.

Artiklar försedda med skribentnamn på global.finlands sidor representerar enbart skribentens åsikter.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 6.8.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi