Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

De thailändska bärplockarna fick sin försvarare - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 12.7.2010

De thailändska bärplockarna fick sin försvarare

Invandrarkvinnor är också annat än dåligt utbildade hemmamammor. Som till exempel Junya Lek Yimprasert, en thailändsk människorättsaktivist som har vigt sitt liv åt att försvara migrantarbetares rättigheter.

Junya Lek Yimprasert kommer från en liten risodlande by 100 kilometer nordost om Bangkok. Hon är det sjunde barnet i en familj på elva och den första av flickorna som fick en universitetsutbildning. Åren på det berömda Silpakorn-universitetet gick inte till spillo.

Junya Lek Yimprasert, kuva: Susanna JussilaJunya Lek Yimprasert, bild: WIDE

”Silpakorn lärde mig att för att vi ska få till stånd rättvisa, harmoni och samhällelig utveckling så måste de privilegierade sluta missbruka sin ställning och börja minska sin konsumtion. Där förstod jag att vi alla borde verka för de marginaliserade och utnyttjade."

Senare har Junya bland annat grundat organisationen Thai Labour Campaign, som driver arbetarnas rättigheter, samt ett fackförbund för migrantarbetarna i Thailand.

Junyas strävanden och kritiken hon riktar mot staten har inte alltid setts med blida ögon, men trots otaliga gripanden och hotelser har hon nått en ledande position bland den thailändska arbetarbefolkningen.

Familjerna skuldsätter sig i Europa

Sedan april 2010 har Junya Lek Yimprasert bott i Finland, och har härifrån undersökt de thailändska säsongsarbetarnas ställning i norra och östra Europa.

Hon har åkte runt på lantbruk, jordgubbsåkrar och i blåbärsskogar för att bekanta sig med de upplevelser som hennes landsmän har. Största delen av dem är fattiga lantbrukare eller hela familjer som har åkt till Europa i hopp om bättre inkomster, men som i stället har fallit offer för den arbetsrelaterade människohandeln.

Det vill säga att de har tagit lån och betalat en betydande förmedlingsavgift åt en thailändsk rekryteringsfirma för att få komma iväg. Lönen har ändå visat sig vara mindre än vad som utlovades och levnadskostnaderna större, vilket leder till att många av dem återvänder hem utan att ens kunna betala tillbaka sin skuld.

Följden är en konstant skuldspiral, vilket enligt Junya är en alltför vanlig berättelse.

Arbetsrelaterad människohandel också i Finland

Finland är en av scenerna för den här arbetsrelaterade människohandeln. Enligt Junya ledde fjolårets dåliga blåbärsskörd till att största delen av de thailändska bärplockarna drabbades hårt.

Omkring 80 procent av de 2 000 thailändare som plockade bär i de finländska skogarna blev utan ekonomisk vinst, om man beaktar de levnadskostnader (logi, kost, transport, osv.) som drogs av från lönen samt den cirka 2 000 euro stora förmedlingsavgiften som arbetstagarna betalade till en thailändsk förmedlingsfirma för att få ett arbetsavtal. Det är en enorm summa för en lantbrukare från nordöstra Thailand vars årsinkomster är mellan 1 200 och 1 800 euro.

Samma skedde också i Sverige, där det fanns fyra gånger fler thialändska bärplockare än i Finland.

Smutsigt spel på arbetstagarnas bekostnad

”För att förhindra att fjolårets blåbärsfiasko upprepas behöver vi samarbete mellan de lokala, nationella och regionala aktörerna", betonar Junya.

Det största problemet är enligt henne rekryteringsfirmorna, som trots sin officiella verksamhetslicens opererar på ett grått område och spelar ett smutsigt spel på arbetstagarnas bekostnad. De säljer grundlösa löften till i huvudsak fattiga jordbrukare, tar vinsten och lämnar människor åt sitt öde.

På EU-nivå finns kryphålet när det gäller bristen på regler kring arbetsavtalen för migrantarbetare. Till exempel på blåbärsplockningsmarknaden har rekryterignsfirmorna fått verka helt fritt utan att någon myndighet har lagt sig i verksamheten.

"I stället för mellanhänder behöver vi direkta och lagenliga arbetsavtal mellan arbetsgivarna och arbetstagarna", säger Junya.

Hon vet att det ännu finns mycket arbete kvar för att trygga säsongsarbetarnas rättigheter.

Trots att fläckarna från blåbärsskandalen redan har bleknat så borde inte fjolårets händelser glömmas bort. Junya påminner om att det handlar om ett större problem som har att göra med den kapitalistiska marknadsekonomins strukturer, som förutom hundratusentals thailändare också berör andra migrantarbetare.

Så länge som marknadskrafterna drar nytta av arbetstagarna på bekostnad av dessas mänskliga rättiheter kommer den här kvinnan inte att ge upp.

Susanna Jussila

Mer om ämnet:

Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter. (Tillsatt 1.10.2013)

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på webbplatsen

Uppdaterat 1.10.2013


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi