Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

I Mauretanien väntar slavar på befrielse - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 10.6.2010

I Mauretanien väntar slavar på befrielse

En människorättsorganisation uppskattar att så många som en femtedel av Mauretaniens befolkning fortsättningsvis lever i slaveriets bojor.

Rörelsen som bekämpar slaveri i Mauretanien fick för tre år sedan äntligen sin vilja igenom: landet godtog en lag som kriminaliserar slaveri.

I verkligheten fortsätter den flera hundra år gamla traditionen som förut.

Boubacar Ould Mohammed, SOS EsclavesBoubacar Ould Mohammed, SOS Esclaves

”Vi har fått kännedom om färska fall i avlägsna trakter vid gränsen mellan Mali och Mauretanien, där barn har getts bort som slavar i bröllopspresent, och där slavkvinnor har vägrat gifta sig och då har man istället gett deras döttrar till hustru”, berättar SOS Esclaves-organisationens generalsekreterare Boubacar Ould Mohammed.

Organisationen har bekämpat slaveri sedan 1990-talet, först i hemlighet, men de senaste fem månaderna som en laglig organisation. På senare år har den lyckats hjälpa några slavar som lyckats bli fria, eller som rymt från sina ägare, att ta sig på fötter igen.

”I allmänhet kommer de till huvudstaden Nouakchott med tomma händer och utan utbildning. De kan varken läsa eller räkna. Många kan inte ens tvätta en bil eller göra vanliga hushållsgöromål, vilket kunde hjälpa dem att klara sig”, berättar Ould Mohammed.

Kvinnorna drabbas hårdast

Den brittiska organisationen Anti-Slavery Organisation uppskattar att nästan en femtedel av mauretanierna fortsättningsvis lever i slaveriets bojor. Männen vallar vanligen boskap eller arbetar på sina ägares åkrar. Kvinnorna tar hand om tungt hushållsarbete: hämtar vatten och ved, bär tält, lagar mat, tvättar och sköter ägarens barn. De får vanligtvis inte lämna sina husbönders hus och många blir våldtagna.

Husbonden bestämmer vem de ska gifta sig med och vid vilken ålder. Barnen är automatiskt husbondens egendom. 

”Kvinnorna och flickorna är mest sårbara. De får utstå två slag av diskriminering i och med slaveriet: först på grund av sin kast och sedan på grund av sitt kön”, konstaterar organisationen.

Religionen och ekonomiskt beroende fungerar som bojor

Boubacar Messaoud, själv före detta slav, har grundat SPS Esclaves och säger att fast man inte håller slavarna fängslade i bojor så kontrollerar man dem med hjälp av ekonomiskt beroende och falsk islamundervisning.

”När jag var ung, berättade en religiös lärare för mig att han hade drömt att han mött en död slavs ande. Anden stod till hälften i lågor och till hälften var han frusen till is, och förklarade att det var hans eviga bestraffning för att han hade högaktat gud mer än sin husbonde.”

Messaoud berättar att slaveri har kommit att betraktas som helt normalt i Mauretanien. Slavarna känner bara sina husbönder och underkastar sig sina öden. Husbönderna intalar sig att gud har gett dem rätten att hålla sig med slavar.

”Naturligtvis är de också på det klara med den ekonomiska nyttan.”

Ould Mohammed berättar att bandet till den före detta ägaren ofta förblir starkt också efter att en slav har befriats.

”Många före detta slavar, eller deras ättlingar, återvänder till sina ägarfamiljer decennier senare, om de inte har några pengar.”

Diskrimineringen fortsätter efter befrielsen

En stor del av de före detta slavarna hamnar till slut på gatan som tiggare.

”En före detta slav får ingenting. Om han var fåraherde får han inga får. Ofta blir han också vräkt från den jordlapp där han bott hela sitt liv”, förklarar Ould Mohammed.

Även om en befriad slav tillåts stanna, kan det dyka upp överraskningar när det handlar om arv, till exempel. SOS Esclaves håller för närvarande på att hjälpa en kvinna som ärvde boskap av sin mor. Raskt dök moderns före detta ägare upp och for iväg med boskapen.

”Vi har fört saken vidare till National Committee of Human Rights men ännu har vi inte fått något beslut.”

Männen blir ofta nattvakter eller bärare, kvinnorna utför hushållsarbete. En del blir prostituerade. Inte ens utbildning garanterar framgång. I landets ledning finns det inte just några haratin (de som tillhör slavkasten) trots att de utgör landets största etniska grupp.

”Slaveriet har delvis försvunnit, man istället förvandlats till ett kastsystem. Diskrimineringen fortsätter”, suckar Ould Mohammed.

Hanna Koivisto

Slaveriet gammal tradition i Mauretanien

De första slavarna kom till Mauretanien för flera sekel sedan från södern, där det arabiska berberfolket rövat bort dem under sina krigståg.

Mauretanien har drygt 3 miljoner invånare. Av dem tror man att var femte är slav. Mest slavar finns det på landsbygden, där det anses vara en del av den traditionella kulturen.

Mauretaniens konstitution införlivade principerna i deklarationen om de mänskliga rättigheterna genast efter att landet blev självständigt från Frankrike för 60 år sedan. Men lagen som kriminaliserar slaveriet trädde i kraft först år 2007, då landets första demokratiskt valda president Sidi Ould Cheikh Abdallahi erkände slaveriets existens och parlamentet stadfäste lagen. Ett år senare störtades civilförvaltningen genom en militär statskupp.

Enligt lagen kan man bestraffas med tio års fängelsedom för slaveri, och för stödjande av slaveri kan man dömas till två års fängelse. Dessutom lovar lagen ekonomiskt bistånd till befriade slavar.

 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Mer på internet

Uppdaterat 10.6.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi