Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Självkänslan hos Bolivias ursprungsfolk växer sakta - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 24.5.2010

Självkänslan hos Bolivias ursprungsfolk växer sakta

Ännu på 1950-talet fick medlemmar av Bolivias ursprungsfolk inte ens beträda huvudstaden La Paz centrala samlingsplats. President Evo Morales lovar dem nu självstyre, omfördelning av marken och bättre levnadsomständigheter. Men i praktiken är det svårt att få slut på fattigdomen och diskrimineringen.

Evo Morales, foto: Sebastian Baryli, Flickr/ccBolivias president Evo Morales föddes i en aymarafamilj. Tidigare har han bland annat arbetat som kokaodlare. Foto: Sebastian Baryli, Flickr/cc

”I ett land där indianer och svarta har befunnits sig längst nere på den sociala stegen, har man en president ur just denna grupp.

Det är en omskakande förändring och många människor funderar fortfarande på hur de ska förhålla sig till saken” säger socialantropolog Eija Ranta-Owusu från Helsingfors universitet.

Evo Morales hör till aymaraindianerna och han är den första presidenten i Bolivia som är medlem av ett ursprungsfolk. Morales vann valet i december 2005 och han har beskrivit sig själv som de utstöttas representant och tänker omfördela Bolivias rikedomar åt de fattiga.

Bland annat har han nationaliserat en stor del av landets olje- och gasreserver, samt telefonbolagen, med följden att multinationella bolag nu betalar mera skatt åt staten. Intäkterna har delats ut som studiemedel åt barn och som pensioner åt de gamla. Man har också genomfört en läskunnighetskampanj och andra program för att förbättra de fattigas ställning.

Morales lovade också åstadkomma en ny konstitution, och den trädde i kraft i februari 2009. I den får Bolivias alla 36 ursprungsfolk erkännande, och de utlovas rätten att bevara sina kulturer och rätten till självstyre. Konstitutionen lovar också att begränsa markägande, förbättra kvinnornas ställning och utöka statens kontroll över ekonomisk politik och naturresurser.

Fattigdomen består

Morales reformer är betydande för ursprungsfolken för de har av tradition ansetts vara sämre än den övriga befolkningen. Under den spanska kolonialtiden från 1500-talet till början av 1800-talet togs indianernas mark ifrån dem och de sattes i tvångsarbete. Rösträtt fick de först på 1950-talet.

Förändringens vindar har blåst sedan 1990-talet, då ursprungsfolken började protestera och kräva grundlagsreformer, bland annat. Under de senaste åren har deras ställning förbättrats. Utbildningssiffrorna har till exempel stigit och allt fler medlemmar av ursprungsfolken har fått offentliga tjänster, vilket förr var sällsynt.

”Ursprungsfolken känner bättre till sina rättigheter nu. Men fast deras politiska rättigheter har förbättrats har det inte påverkat deras ekonomi på något sätt” påminner Ranta-Owusu.

Mätt med så gott som alla mätare befinner sig ursprungsfolken också idag i sämre position än andra bolivianer. En stor del lever i fattigdom och livnär sig som småbrukare eller som billig arbetskraft på stora farmer. Förmögenheten koncentrerar sig till den vita eliten trots att ursprungsfolken utgör så mycket som 65 % av hela befolkningen i landet.

Reformerna haltar

Även om många av Morales reformer var önskade och 60 % av folket understödde en ny grundlag, har det inte varit lätt att förverkliga förändringarna i praktiken. Man har befarat att Bolivia ska splittras ännu mer på grund av Morales radikala politik.

Den välsituerade delen av folket ser inte nationaliseringen av naturresurserna med blida ögon, och vissa vita anser att förstärkandet av ursprungsfolkens rättigheter är det samma som omvänd rasism mot dem.

Morales parti MAS blev tvunget att kompromissa vid grundlagsförhandlingarna, varför bland annat löftet om omfördelning av marken håller på att gå om intet. Lagen begränsar markägande, men den gäller inte retroaktivt. I praktiken förändras alltså markägarförhållandena inte.

”Det är svårt att veta om markfördelningen bara är politisk retorik. Många tjänstemän är missnöjda med reformen” berättar Ranta-Owusu.

Gott liv

En av Morales radikala idéer är det nya utvecklingspolitiska programmet som ska utgå från ursprungsfolkens världssyn. Ranta-Owusu doktorerar på reformen och hur den genomförs.

Bolivias aymara- och quechuafolk bor ofta i landets bergstrakter. Foto: Adam Jones, Ph.D., Flickr/ccBolivias aymara- och quechuafolk bor ofta i landets bergstrakter. Foto: Adam Jones, Ph.D., Flickr/cc

”Till ursprungsfolkens värderingar hör bland annat grupptillhörighet, harmoni och ömsesidighet. Bolivianerna anser att den västerländska livsstilen, där man alltid är ute efter någonting bättre, att utöka kapitalet eller sitt eget välmående, är allt för individcentrerad” förklarar hon.

Ursprungsfolkens tänkande kallas vivir bien, lev ett gott liv. Fast tanken är vacker har den enligt Ranta-Owusu varit svår att förverkliga i praktiken. Planeringsministeriets urbana tjänstemän har ingen uppfattning om hur den idealistiska filosofin ska omsättas praktiskt.

Ranta-Owusu är rädd att man romantiserar ursprungsfolkens livssyn för mycket och glömmer bort de andra problemen om man betonar vivir bien för mycket.

”Vissa ursprungsfolksaktivister påstår till exempel att ojämlikheten mellan könen bara är en produkt av det kapitalistiska samhällssystemet. Men den retoriken kan man rättfärdiga ojämlikhet” beskriver Ranta-Owusu.

Indianbarn vill bli
president

Även om Morales politik förorsakar motstridiga känslor och man inte ännu vet hur den påverkar fattigdomen, anser Ranta-Owusu att mycket redan har skett. Att man överhuvudtaget noterar vad ursprungsfolken tycker och tänker är radikalt i ett land där indianer i århundraden har setts ner på.

”I Bolivia finns det numera indianbarn som vill bli president när de blir stora. Förr i tiden trodde de inte ens att de kunde nå så långt som till yrken där hög utbildning krävs” avslutar hon.

Teija Laakso / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 24.5.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi