Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Alternativa klimatkonferensen i Bolivia ställde anspråk på industriländerna - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 28.4.2010

Alternativa klimatkonferensen i Bolivia ställde anspråk på industriländerna

Förra veckan tog Bolivia över tömmarna för kampen mot klimatförändringen. President Evo Morales, som var besviken på de klena resultaten från klimatkonferensen i Köpenhamn, ordnade en ny konferens på gräsrotsnivå där man krävde mycket större utsläppsminskningar av industriländerna än vad som har utlovats.

Klimatkonferensen hölls i Cochabamba i centrala Bolivia och där kritiserades industriländerna i hårda ordalag för att ha förorsakat klimatförändringen.

”Öppningsanförandena upprepade hela tiden samma sak: kapitalismen och marknadsekonomin är de grundläggande orsakerna till problemen”, berättar Pekka Orpana som är Finlands ambassadör i Peru, Ecuador och Bolivia.

Klimatkonferensen i Cochabamba lockade åhörare från 142 länder. Presidentnivån representerades bara av några få från Latinamerikas vänsterorienterade länder. Foto: The City Project, Flickr/CCKlimatkonferensen i Cochabamba lockade åhörare från 142 länder. Presidentnivån representerades bara av några få från Latinamerikas vänsterorienterade länder. Foto: The City Project, Flickr/CC

Orpana deltog i klimatkonferensens första dag som representant för Finland. Vid invigningen rådde nästan en religiös stämning, berättade han. Bland annat förekom en traditionell välsignelseceremoni. ”Stämningen gjorde att man kände att någonting verkligt stort höll på att hända, och att det faktiskt går att förändra världen”, beskriver Orpana.

Folkens åsikter om klimatförändringen

Enligt president Evo Morales lyssnade man inte tillräckligt till utvecklingsländerna vid klimatmötet i Köpenhamn i december. Cochabambamötet erbjöd ett alternativ till dem som inte annars får komma till tals: representanter för ursprungsbefolkningar och utvecklingsländer, frivilligorganisationer och aktivister. Sammanlagt kom ungefär 35 000 människor till Cochabamba, vilket var dubbelt så mycket som man hade väntat.

Ursprungsbefolkningarnas representation var stor vid Cochabambamötet. Foto: The City Project, Flicr/CCUrsprungsbefolkningarnas representation var stor vid Cochabambamötet. Foto: The City Project, Flicr/CC

Resultatet av de 17 arbetsgruppernas diskussioner blev en resolution där man bland annat kräver att industriländerna minskar sina utsläpp med 50 % från nivån år 1990 innan år 2020, och att temperaturstegringen inte tillåts bli två grader högre som industriländerna föreslagit utan endast en grad.

Konferensen vill också arrangera en global folkomröstning om metoder för att bekämpa klimatförändringen nästa år, samt inrätta en internationell domstol för att döma länder och företag som förorsakar klimatförändring.

Dessutom kräver resolutionen att industriländerna ska betala utvecklingsländerna en årlig klimatpeng som motsvarar 6 % av industriländernas bruttonationalprodukt.

I praktiken är Cochabambamötet inte en officiell FN-konferens, och dess beslut är inte bindande för regeringar. Men FN har beslutat att kommentarerna från Cochabamba kan beaktas när man utformar det grundläggande dokumentet för klimatkonferensen i Cancún, Mexiko. 

De frustrerades räddning

De villkorslösa kraven från Cochabambamötet är sannolikt för hårdsmälta för västerländerna som sådana, så kompromisser kommer att behövas. Å andra sidan kan mötet vara en signal om en ny era i klimatpolitiken: frustrerade utvecklingsländer vill ta över tyglarna när västerländerna inte klarar av uppdraget.

”Många medborgaraktivister tyckte att Köpenhamnmötet var så misslyckat att Morales initiativ blev ett andningshål för en massa frustrerade människor. Och om förslagen från Cochabamba går vidare i Cancún, kanske världen faktiskt kan förändras”, tror Kirsi Chavda som är projektkoordinator för stiftelsen Siemenpuu som koncentrerar sig på miljöfrågor i utvecklingsländerna. Hon följde med mötet från Finland.

Enligt ambassadör Pekka Orpana vittnade mötet också om Bolivias vilja att axla rollen som representant för ursprungsbefolkningar och Moder Jords räddare.

”Bolivias hela politik utgår från tanken att Moder Jord borde ha juridiska rättigheter, precis som människorna har. Ett annat viktigt tema är vivir bien, det goda livets filosofi, enligt vilken livet inte kan bygga på ständigt konsumerande”, berättar Orpana.

De värnlösas röster ska höras

Orpana tror ändå inte att utvecklingsländerna kan ta ledningen över klimatförhandlingarna som en enda enad front. Trots att deltagarna i Cochabambamötet var relativt eniga så är utvecklingsländerna inte det. Dessutom har många av dem redan godkänt Köpenhamnavtalet.

Det viktigaste med Cochabambamötet var antagligen att det gav de mest diskriminerade en chans att komma till tals.

”Visst är det en form av empowerment för utvecklingsländerna. Människorna fick känslan av att de kan påverka, om inte via de officiella kanalerna, så åtminstone på det här sättet”, konstaterade Kirsi Chavda.

Teija Laakso/maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 29.4.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi