Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Politisk kursändring kan stoppa våldet i Nigeria - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 11.3.2010

Politisk kursändring kan stoppa våldet i Nigeria

Fredsprocessen i Nigerias oljeområde går framåt. Tusentals rebeller har lämnat ifrån sig sina vapen tack vare regeringens benådningsprogram, och några större attacker har inte förekommit på över ett halvt år. Men utvecklingen i Afrikas största oljeproducentland hänger inte enbart på om våldet upphör.

”Benådningsprogrammet gör att konflikten upphör, men bara tillfälligt. Om djupare förändringar inte sker når man ingen lösning”, säger forskare Riku Santaharju vid Migrationsverket. Han har följt med situationen i Nigeria i flera år.

Spåren efter oljeläckage lämnas ofta åt sitt öde i Nigerdeltat. Följden är att utkomstmöjligheter försvinner i och med att fiskebestånd och odlingsjord förstörs. Foto: Jenn Farr/Creative Commons 2.0/FlickrSpåren efter oljeläckage lämnas ofta åt sitt öde i Nigerdeltat. Följden är att utkomstmöjligheter försvinner i och med att fiskebestånd och odlingsjord förstörs. Foto: Jenn Farr/Creative Commons 2.0/Flickr

Nigerias ekonomi är starkt beroende av den olja som man utvinner vid flodens Nigers delta. Rebellernas tillslag mot produktionsanstalterna på senare år har lett till att staten inte kan utnyttja en tredjedel av oljan.

Nu försöker regeringen med en mjuk taktik istället för sina tidigare beväpnade metoder: man har lovat utbildning och arbetsplatser åt de soldater som lämnade ifrån sig sina vapen i höstas, och invånarna i Nigerdeltat har fått löften om större andelar av oljeintäkterna.

Från fridsamma protester till våld

Oljereserverna i Nigeria är världens åttonde största och man har utvunnit olja där i decennier. Ändå lever två tredjedelar av befolkningen, som uppgår till 155 miljoner människor, i yttersta fattigdom.

I oljeområdet, Nigers delta, bor ungefär 31 miljoner människor. Fast oljan kunde medföra välmående saknar folket till och med de vanligaste grundläggande tjänsterna. Oljeindustrins föroreningar har skadat fiskebeståndet, odlingsjorden och människornas hälsa. Regeringen, som gagnas av oljeproduktionen, övervakar inte att miljöregler följs, så oljebolagen har inte axlat sitt ansvar för de problem de åstadkommer.

Invånarna i området har i åratal krävt mera beslutsmakt och större andelar av oljeinkomsterna. På senare år har de tagit till våld. Rebeller anfaller oljeledningar och produktionsanstalter, stjäl olja och kidnappar oljebolagens personal. Resultatet är förluster värda en miljard dollar varje månad.

”När man inte har utkomstmöjligheter uppstår missnöje. Det driver en till brottslighet”, förklarar Santaharju.

Benådningsprogrammet verkställs långsamt

Våldsamheterna har minskat på grund av president Umaru Yar’Aduas regerings benådningsprogram som förverkligades i höstas. 8000–15000 rebeller lämnade ifrån sig sina vapen, och den starkaste rebellgruppen Mend har inte gjort sig skyldig till några stora attacker på över ett halvt år, trots sina hotelser – förutom den ”varningsattack” som ägde rum i december.

Nigerias president Umaru Yar’Adua, som valdes år 2007, har försökt lindra våldsamheterna genom att benåda soldaterna. Foto: Marco Castro/UN PhotoNigerias president Umaru Yar’Adua, som valdes år 2007, har försökt lindra våldsamheterna genom att benåda soldaterna. Foto: Marco Castro/UN Photo

Benådningsprogrammets löften har infriats i långsam takt. Yar’Adua reste i november till Saudiarabien på några månader för att vårdas för sina hjärtbesvär, och makten innehas temporärt av vice president Goodluck Jonathan. Rebellgruppen Mend har redan hotat att återuppta sina attacker.

Santaharju tror att benådningsprogrammets chanser att lyckas är små, även om Yar’Aduas regering är inne på rätt spår.

”Även om man kanaliserade mera pengar till Nigers delta påverkar det knappast vanliga människors liv. Pengarna rör sig på hög politisk nivå och korruptionen gör att eliten tar en betydande del av pengarna”.

Elände föder våld

Demokratin har inte långa traditioner i Nigeria: landet hade militär regim ända till år 1999. Förändringen avlägsnade inte korruptionen, och den nya regeringen har inte förmått fördela välfärden jämnt. Nya politiska ledare gynnar ofta sina egna etniska grupper.

Nigerdeltat är inte det enda man tvistar om. Mellan olika etniska grupper råder spänningar, och i landets norra delar drabbar muslimer och kristna samman. Till exempel förra veckoslutet dog så många som 500 människor i staden Jos i strider mellan muslimer och kristna. Jos är belägen mellan den muslimdominerade norra delen och den kristna södra delen. En del av de nordliga delstaterna praktiserar islams sharialag vilket medför konflikter.

Santaharju tror ändå inte att orsaken till våldsamheterna i Nigeria ligger i etniska eller religiösa konflikter.

”Det är eländet och visionsbristen som är den stora orsaken till oroligheterna. När omständigheterna är sådana skyller man lätt på andra”, säger han.

Grunden i skick

Enligt Santaharju finns det fina möjligheter att skapa en positiv utveckling i Nigeria, men då krävs stora ansträngningar.

Port Harcourt, en av Nigerdeltats viktigaste städer. Foto: Seguilbianconiglio/ Creative Commons 2.0/FlickrPort Harcourt, en av Nigerdeltats viktigaste städer. Foto: Seguilbianconiglio/ Creative Commons 2.0/Flickr

”Naturresurser finns, men en betydande del av oljeintäkterna går till staten och den politiska eliten. Om inkomstskillnaderna jämnades ut skulle stabiliteten öka” anser han.

Santaharju är av åsikten att Nigerias utveckling borde utgå från grunden: offentliga tjänster, ett neutralt rättsväsende och mera utkomstalternativ.

”Om områdets befolkning skulle uppleva att de ingår i statens verksamhet, skulle det medföra positiva attityder och upproren skulle försvinna. Det borde finnas en klok ledare som skulle ta hand om alla grupper. Om ledarna anammar en ny politisk kultur, har landet en chans att gå vidare i rätt riktning." 

Teija Laakso/maailma.net 

Källor: Riku Santaharju, BBC; Reuters, IRIN News, Amnesty International, Globalis, International Crisis Group, The Guardian, OPEC, UNDP

Artiklar publicerade i global.finland försedda med författarens namn representerar enbart skribentens åsikter. 

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 11.3.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi