Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Hjälparbetet i Haiti sker etappvis - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 21.1.2010

Hjälparbetet i Haiti sker etappvis

”För tillfället anländer många hjälptransporter till Haiti, men hur förnödenheterna ska delas ut är en svår fråga. Där kan det bli en flaskhals”, konstaterade Sylvia Raulo som är programdirektör för Lutherska världsförbundet i Haiti i söndags från landets huvudstad Port-au-Prince.

”Biståndsarbetets prioriteter är helt klara. Först måste människorna hjälpas bort från ruinerna. Sedan följder vård. Därefter kommer vatten, sanitation och mat. Under de närmaste veckorna måste vi också åstadkomma något slags skydd för dem som har blivit hemlösa”, räknar Raulo upp.

Just nu är det viktigaste att skaffa rent dricksvatten åt dem som inte har tak över huvudet. Haitis brandverk delade ut vatten den 14 januari 2010. Foto: UN Photo/Logan AbassJust nu är det viktigaste att skaffa rent dricksvatten åt dem som inte har tak över huvudet. Haitis brandverk delade ut vatten den 14 januari 2010. Foto: UN Photo/Logan Abass

Raulo, som har arbetat i Haiti sedan 2007, berättar att de två första dagarna efter tisdagens jordbävning för hjälparbetarnas del gick till att reda ut sina anhörigas, arbetskamraters och samarbetspartners öden. Dessutom hjälpte de sina grannar att röja i ruinerna.

”Vår situation är bra. En del av våra anställda har förlorat familjemedlemmar men största delen av personalen och våra samarbetspartners är vid liv. Vi hade också sådan otrolig tur att vårt kontor står kvar. För tillfället bor där personal som har förlorat sina hem och sin egendom”, berättar Raulo.

”Vi kunde redan i går kartlägga områden i närheten av staden, som har drabbats hårt av skalvet. Vi har för avsikt att ta oss dit nästa vecka men problemet är att vi inte har tillräckligt med bensin. Vi väntar på att få mera på tisdag.”

Mycket rent vatten behövs

Just nu är det viktigaste att skaffa rent dricksvatten till dem som inte har något hem. Enligt Raulo är vattenbehovet enormt. Under de senaste två dagarna har man kunnat se flaskvattenproducenters långtradare i staden, som har delat ut vatten från bilarna.

”En god nyhet är att det statliga vattenverket som finns nära vårt kontor klarade sig helt från skador. Huvudstadens vattenledningsnät har faktiskt klarat sig förvånansvärt bra, även om det inte var något att skryta med ens före skalvet. Men huvudsaken är att det finns vatten”, konstaterar Raulo.

Med hjälp av vattenreningsutrustning kan man behandla regnvatten och brunnsvatten. Rent vatten är essentiellt när det gäller människors överlevnad och hälsa. Smutsigt dricksvatten förorsakar många slags sjukdomar och utgör en särskilt stor risk för små barn.

De två reningsutrustningarna som den norska systerföreningen tillsammans meed Kyrkans Utlandshjälp har skickat fyller ett stor behov. Bägge utrustningarna kan rengöra 4000 liter vatten per timme, det vill säga totalt nästan 200 000 liter i dygnet. Det betyder att 40 000 människor får fem liter hushållsvatten per dag.

”Vi har också förhandlat om samarbete med en organisation som också fanns här redan före jordbävningen. Vi tänker ordna vatten och sanitation för männiksor som bor i parker. Det är viktigt att avfallet tas bort så att sjukdomar inte sprids.”

Enligt Raulo har de hemlösa hittills mest fått torrskaffning. FN:s livsmedelsprogram WFP har delat ut mat som man haft i sina beredskapslager. Det har stor betydelse i den här situationen, bara distributionen fås att ungera.

Efter jordbävningen återstår en massiv återuppbyggnad: förutom vägar och hus for skalvet iväg med en massa kunnande. Foto: UN Photo/Logan AbassEfter jordbävningen återstår en massiv återuppbyggnad: förutom vägar och hus for skalvet iväg med en massa kunnande. Foto: UN Photo/Logan Abass

Massiv återuppbyggnad återstår

Dataförbindelserna har redan förbättrats i huvudstaden och telefoner fungerar nu relativt bra. Efter skalvet var största delen av invånarna helt isolerade ett par dagar. Satellittelefoner hjälpte inte heller.

”Haiti står inför en massiv återuppbyggnad. Det handlar inte bara om hus och vägar. Med byggnaderna – ämbetsverk, palats, katedraler och skolor – försvann stora mängder människor: tjänstemän, poliser, parlamentsledamoter... de mänskliga förlusterna är kolossala”, säger Raulo.

Hur kan vi hjälpa offren för jordbävningen i Haiti?

Fida International

  • Hjälptelefon 0600 13234 (20, 94 € + avgift för lokalsamtal)
  • Överföring till konto 228718-5256, referensnummer 72656

Kyrkans Utlandshjälp

  • Insamlingstelefon 0600 12345 (15,11 € + avgift för lokalsamtal)
  • Bidragskonto Nordea 157230–500504, referensnummer 1083

Rädda Barnen

  • Nordea 101730–210727
  • Handelsbanken 313130–1117951
  • Andelsbanken 572411–238692
  • Sampo 800018–71026424

Plan Finland

  • 0600 91910 (10 €, lokalsamtalsavgift ingår)

Finlands Röda Kors

  • 0600 12220 (19,95 € + lokalsamtalsavgift)
  • 0600 12210 (9, 85 € + lokalsamtalsavgift
  • Katastroffondens konto 221918–68000

Unicef i Finland

  • 0600 14501 (20 € + lokalsamtalsavgift)
  • Nordea 152930–87

Finlands World Vision

  • 0700 0 4510 (9,93 € + lokalsamtalsavgift)
  • Bidragskonto 174530–28185, referensnummer 5005

”FN, som har varit en viktig aktör i Haiti, drabbades hårt i och med att så många av dess anställda och ledare omkom i skalvet, bland annat chefen för säkerhetsoperationerna. Det hade en tillfälligt lamslående effekt på FN:s verksamhet.”

Skalvet åstadkom väldigt trauma

Haitis regering har uppmanat huvudstadsinvånarna att bege sig till släktingar på landsbygden, och många har hörsammat rådet. Men om staden töms kan säkerhetsläget försvagas.

”Människorna flyr och många skickar sina barn bort från staden. När trakten töms kan det bli oroligheter. Man måste säkert fästa mera uppmärksamhet vid säkerhetsfrågor i fortsättningen” tror Raulo.

Hon understryker att även om de humanitära behoven i jordbävningsområdet just nu har högsta prioritet, anstränger sig biståndsorganisationerna för att kunna fortsätta med sitt arbete på annat håll i landet ens i någon mån, vilket är viktigare än någonsin i detta läge. En ytterligare belastning utgörs av människorna som flyr från huvudstaden.

”Med tiden måste vi också sätta oss in i den psykosociala sidan. Jordskalvet har förorsakat väldiga trauman för alla. Ännu igår kom ett ganska kraftigt efterskalv.”

Riitta Saarinen

Skribenten är frilansjournalist insatt i utvecklingsfrågor.

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 21.1.2010


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi